Aggression hos vård- och behandlingspersonal

Idag gästbloggar Rebecca Willén, fil. mag. i psykologi. Hon ger oss en inblick i hur det kan se ut i tvångsvården för barn i Sverige. Hennes välbesökta och läsvärda psykologiblogg RMW’s blogg finns här. Berättelser från Rebeccas egna upplevelser finns på hennes hemsida Livsförändringar här.

1971 genomfördes det idag välkända Stanford Prison Experiment. Studenter stängdes in tillsammans i roller som interner och fängelsepersonal. Experimentet urartade då de studenter som tilldelats roller som fängelsepersonal blev alltför aggressiva (psykiskt) gentemot de studenter som tilldelats roller som interner. Bland annat tvingades internerna klä av sig nakna, fick sina sängar beslagtagna, några interner isolerades, och personalen införde godtyckliga belöningar och bestraffningar. Studenterna i roller som interner började må mycket psykiskt dåligt. Trots att det endast var ett experiment blev känslorna äkta och överväldigande. För alla parter. Studenten i klippet nedan beskriver hur han efteråt känner sig chockad över sitt beteende som fängelsepersonal under experimentet.

Ansvarig forskare för experimentet var psykologen Philip Zimbardo. Enligt honom är erfarenheterna från studien tillämpbara inte bara för relationen intern-fängelsepersonal, utan också för andra relationer där det råder ett maktförhållande, t.ex. vårdare-patient.

Aggressivt och kränkande beteende hos personer i maktposition har visat sig förekomma mot barn som tvångsvårdas på s.k. §12-hem (särskilda ungdomshem) i Sverige. Radio P1s Kaliber avslöjade nyligen att barn och unga på dessa institutioner bland annat har satts i isolering som bestraffning och en flicka beskriver hur hon med våld blev avklädd av hemmets personal inför att hon skulle isoleras. Andra berättar om godtyckliga bestraffningar som indragna telefonsamtal till föräldrarna, att utomhusvistelser och frisk luft var något som måste förtjänas eller som inte ens kunde förtjänas utan som endast var tillåtet för de ungdomar som rökte, och en pojke berättar om hur han nekades toalettbesök när han var isolerad och därför tvingades kissa på golvet.

Foto: Martino – NL

I början av 1995 var jag själv 14 år och tvångsvårdades på låsta avdelningar på §12-hem. Om mina erfarenheter därifrån kan man läsa lite grann här och här. När det gäller barn är det värt att notera följande:

  1. Kroppsvisitation, duschning och fråntagande av personliga tillhörigheter på det sätt jag själv var med om 1995 inleder än idag tvångsvården för barn och unga på §12-hem (se Socialstyrelsens hemsida om vad som är tillåtet). Denna procedur liknar det som de vuxna studenterna i the Stanford Prison Experiment fick uppleva (se bilder).
  2. Åldersgränsen för att behandlas på detta sätt i Sverige har sänkts sedan 1995 då jag själv tvångsvårdades. Idag kan barn så unga som 12 år vårdas på denna typ av låsta avdelningar.
  3. Barn som vårdats på §12-hem klarar sig mycket dåligt efter tvångsvården (se ett inlägg jag tidigare skrivit). I Social Rapport 2006 skriver Socialstyrelsen att orsaken till detta kan vara det faktum att de tvångsvårdats på institution. Man vet helt enkelt inte om vården hjälper eller rentav stjälper de unga.
  4. Barnen på §12-hem saknar röst i samhället. Det finns ingen som står upp för dem och kräver att dörrarna öppnas för insyn och att de ska få det stöd, den omtanke och värme de behöver för att känna sig trygga och värdefulla. Något som behövs för att de ska kunna växa upp till ansvarsfulla vuxna.
  5. År 2009 tvångsvårdades 1370 barn på §12-hem i Sverige. Den genomsnittliga vårdtiden för ett barn var 140 dagar. Det är 134 fler dagar än vad de vuxna och psykiskt friska studenterna från medelklassen i the Stanford Prison Experiment fick vara med om innan de mådde så dåligt att experimentet blev tvunget att avbrytas.

I Stanford Prison Experiment kunde tre av nio bland fängelsepersonalen identifieras som synnerligen aggressiva och kreativa när det gällde att hitta metoder som mer eller mindre subtilt förödmjukade och psykiskt skadade internerna. Det enda man hittade som skiljde dessa tre personer från de övriga var att de var mer böjda åt det auktoritära hållet. Men hur var det med de övriga i personalen? Vad gjorde de och varför stoppade inte de det hela? Jo, några försökte hjälpa internerna genom att t.ex. smyga till dem lite mat ibland medan andra var tuffa men hyfsat rättvisa ändå. Anledningen till att de inte ingrep mot sina aggressiva kollegor var väl förmodligen att det bara var ett experiment. För i verkligheten skulle ju folk faktiskt ingripa mot sina kollegor som gör övertramp. Eller?  

Tja, jag antar att det beror på ditt svar på de här frågorna: Ingriper du mot dina kollegor eller inte? Hur hög är din tröskel för vad kollegorna får göra innan du ingriper?

Vill man läsa mer om vårdpersonals bemötande av patienter rekommenderas boken Det räcker inte att vara snäll (Natur och Kultur, 1995) av Ulla Holm, psykolog och forskare, som bland annat under en längre tid följde och observerade ett antal läkare under deras tjänstgöring.

Andra om , , , , Sverige, vård, sjukvård

 

About these ads

Etiketter: , ,

2 svar to “Aggression hos vård- och behandlingspersonal”

  1. Marie Johansson Says:

    Hej
    Det jag läser är inte försvarsbart och det jag läser är inte något som förvånar mig eller gör mig arg längre, jag blir inte ens rörd av det längre. Det liksom är en sådan grej som jag vet händer varje dag, varje sekund och än idag. Kanske skulle någon säga att detta gör mig ledsen, jag skulle säga att jag motarbetar allt detta, men att det lilla man gör egentligen inte syns eller uppskattas för det man gör en en droppe i ett oändlingt hav av övergrepp. Tack för att ni skrivit detta. Må väl mvh KMR

  2. Anders Wilzén Says:

    Det håller inte att tänka på det sättet. Alldeles för många tänker idag: att det jag gör är inte tillräckligt bra och det gör ingen skillnad. Om alla skulle inse att saker och ting gör skillnad och leva efter den principen skulle vi kunna uppnå stora saker. Tillsammans är vi starka!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 29 andra följare

%d bloggers like this: