Arkiv för kategori ‘Lyckoforskning’

Regeringsrapporten om alternativa välfärdsmått

13 januari 2013

Här är ett utdrag av det viktigaste ur den nya regeringsrapporten Nya mått på välfärd och livskvalitet, som är utgiven av Framtidskommissionen som leds av Fredrik Reinfeldt. För rapportens innehåll svarar dock enbart författaren och lyckoforskaren Filip Fors, som är doktor i sociologi vid Umeå universitet och även skribent på Lyckobloggen tillsammans med mig och andra.

Se även Miljöpartiets liknande arbete med mer skarpa politiska förslag, samt denna sammanfattning av lyckoforskningen.

enkätfrågor om lycka

Allt för ofta mäts det som är lätt att mäta, istället för det som är rätt att mäta. Sedan formas politikern efter det. Men vad kan vara mer rätt att mäta än hur vi mår (välbefinnande) och hur vi trivs med våra liv (livstillfredsställelse)? Dessa två mått kan också tillsammans kallas för lycka.

I den svenska SOM-undersökningen tillfrågas intervjupersonerna hur de har känt sig under de senaste dagarna på en skala från (0) ”Mycket illa till mods” till (10) ”Mycket väl till mods”. Samma undersökning görs i många länder numera. Livstillfredsställelse definierar lyckoforskaren Bengt Brülde som en ”positiv attityd till det egna livet i sin helhet”.

lycka vs pengar

Högre inkomster ökar vår nöjdhet mer än vår lycka. Den effekten påverkas av de dominerande värderingarna i samhället, där vi strävar betydligt mer efter hög inkomst än vad vi borde för vår egen lyckas skull, sett till att inkomst på individnivå i regel inte brukar förklara mer än 2–4 procent av variationen i människors lycka. Däremot spelar det större roll hur vi använder våra pengar. De generellt bästa tipsen är att istället för att köpa på sig mer prylar – använd ett överflöd av pengar till att göra gott för andra, att lönearbeta mindre och till en lagom dos av rätt sorts upplevelser.

Lycka vs arbetslöshetI diagrammet ovan ser vi att även för arbetslöshet gäller att det är ett större problem på grund av rådande samhällsvärderingar, än det annars skulle behöva vara för vår lycka.

lycka vs pendlingstidLånga pendlingstider bör begränsas genom politiska beslut som underlättar för människor att slippa flytta för att få jobb. Effekten är inte jättestor, men för att vara en enskild åtgärd är effekten ändå relativt stor, då mycket av det vi tror är viktigt för lyckan i snitt inte betyder något alls eller till och med är negativt för lyckan.

upplevd frihet i sverige 1982-2006Till ovanstående diagram finns en rad tänkbara förklaringar. Krisen i början av 90-talet kan ha minskat friheten, medan intåget av mobiler och internet kan ha ökat den igen. Hur som helst är två faktorer som påverkar vår lycka desto mer graden av emotionell stabilitet och hur utåtriktade vi är.

andel ensamma svenskar

Självrapporterad lycka och livstillfredsställelse har ökat i de flesta länder från 1980-talet och framåt. Dessa subjektiva livskvalitetsökningar har varit mest framträdande i Östeuropa, Ryssland och Sydeuropa, vilka alla är regioner som historiskt sett legat på låga genomsnittsnivåer av livstillfredsställelse. I länder med historiskt sett höga tillfredsställelsenivåer, till exempel USA, Sverige, Norge och Schweiz, har däremot bara små ökningar rapporterats sedan 1980-talet. Vidare har länder som Kina och Indien sett en nedgång i livstillfredsställelse över tid.

I mer individualistiska länder som exempelvis Sverige och USA förväntas människor att vara nöjda och lyckliga i högre utsträckning än i mer kollektivistiska kulturer som till exempel Kina och Japan. I individualistiska länder är det dessutom sannolikt en betydligt större prestigeförlust att uppge att man är missnöjd med hela sitt liv jämfört med att uppge att man känt sig illa till mods eller ledsen under gårdagen.

Intressant? Andra om lyckoforskning, lycka, forskning, glädje, psykologihälsa, samhälle

Därför gav vi pengar till politiker

18 juli 2012

Bättre pengar och hand

Här kommer några bilder från en spektakulär aktion i Almedalen, där jag tillsammans med Global Happiness Organization (GHO) delade ut gratis pengar till politiker från allehanda partier.

Aktionen gick i korthet ut på att man skulle spendera en tjuga på sig själv och en tjuga på någon annan och sedan känna att det oftast är bättre även för ens eget välmående att ge än att få, som ett exempel på vad lyckoforskningen har att lära politiker.

Läs här för mer info om aktionen. Vill du veta ännu mer kan du även lyssna här eller läsa här.

Göran och Carl Bildt

Carl Bildt, Gudrun Schyman och Per Schlingmann tog sig tyvärr inte tid att fördjupa sig i lyckoforskningen. Men nästan alla andra politiker vi gick på visade ett uppriktigt intresse för lyckotestet och vår sammanställning av politiska förslag för ökad lycka.

Caroline och Roger Mogert

Roger Mogert, borgarråd för Socialdemokraterna i Stockholm, lyssnade gärna på lyckotips.

Göran och Ung pirat

Gustav Nipe, förbundsordförande för Ung Pirat, visade också stort intresse för lyckoforskningen.

Prinsen

Mikael ”Prinsen” Trolin från Miljöpartiet skulle köpa en kaffe åt sig själv och sedan låta inspirationen ta hand om vad den andra tjugan skulle gå till. Foto: Benita Eklund

Tjugor nitade på kroppen

Nita fast tjugorna på kroppen? Ja, det kanske är bra för lyckan? :)

Fotograf i samtliga fall där ej annat anges: Simone Andersson

Dagdrömmar halva tiden

30 juni 2012

Stressar du ofta för att hinna med allt? Om du är genomsnittlig kan det då vara intressant att veta att du ägnar 47 procent av din vakna tid till att dagdrömma.

Andel av tiden vi i snitt dagdrömmer vid olika aktiviteter:

Mest, 65 procent, vid tandborstning och dusch.

50 procent vid arbete.

40 procent vid motion.

Över 30 procent för nästan alla aktiviteter.

Minst, 10 procent, vid sex.

Eftersom dagdrömmar minskar vårt välbefinnande, så finns här en stor potential. Positiva dagdrömmar är förvisso klart bättre än negativa, men det innebär inte att det är bra att tvinga sig till positivt tänkande. Forskning visar snarare att det är bättre att ta emot, uppleva och acceptera sina negativa känslor. För att sedan uppnå lycka bör fokus ligga på vägarna till lycka, i det här fallet kanske främst mindfulness, inte på lyckan i sig.

Läs gärna mer i det här tidigare inlägget jag skrivit om samma ämne, samt nedan:

Tack för tack!

08 maj 2012

Lyckoforskningen visar att människor som uttrycker tacksamhet:

  • Har starkare immunförsvar och lägre blodtryck
  • Har högre nivåer av positiva känslor
  • Upplever mer glädje, optimism och lycka
  • Är mer generösa och empatiska
  • Känner sig mindre ensamma och isolerade

Tacksamhet främjar även positiva relationer och skapar gott arbetsklimat inom organisationer.

Text från lyckoaktivist.se

Referens: Wood, A. M., et al., Gratitude and well-being: A review and theoretical integration, Clinical Psychology Review (2010), doi:10.1016/j.cpr.2010.03.005

Vi reagerar helt olika på arbetslöshet

06 november 2011

Svensk studie: 24 procent av unga fick högre livskvalitet av arbetslöshet, 35 procent fick lägre, 41 procent fick oförändrad livskvalitet. Med bra livskvalitet menas här bra hälsa, hög självkänsla, att vara nöjd med sin fritid och att ha bra möjligheter att fatta egna beslut om sin framtid.

Det visar folkhälsoforskaren Lars Axelsson i en avhandling från Lunds universitet 2005. Studien bygger på 158 intervjuade 20-25-åringar i Kristianstad som varit arbetslösa i minst tre månader. Det gör att siffrorna i stora drag är tillförlitliga, men inte exakt. Resultaten kanske skulle blivit delvis annorlunda för andra åldrar?

Utifrån de intervjuer han har gjort delar han upp de unga arbetslösa i fyra grupper:
* Optimisterna, som mår bäst, har bra självförtroende och stora planer för framtiden.
* De obekymrade tycker att det viktiga är att ha roligt i livet.
* De kämpande är aktiva, men frustrerade i sin jakt på arbete.
* De utsatta har låg självkänsla och ekonomiska bekymmer.

Vi måste således lämna synen på att arbetslöshet automatiskt gör att människor mår sämre. Vi är olika, och frågan är hur siffrorna skulle se ut om vi skulle leva i ett samhälle där arbetsfrihet ses som ett ideal och där ledighetslinjen – inte arbetslinjen – är en stark politisk ledstjärna? Troligen skulle då livskvaliteten i snitt bli ännu högre vid arbetslöshet, eftersom det finns forskning på att effekten av arbetslöshet i snitt är mest negativ för lyckan i de regioner där arbetsnormen är stark.

Lyckoforskning visar att arbetslöshet i snitt ger lägre upplevd lycka när människor ser på sitt liv i stort, men när den självupplevda lyckan mäts i enskilda ögonblick så har individer som förvärvsarbetar högre välmående på kvällar och helger, men de arbetslösa kompenserar detta genom att ha roligare på vardagarna. De individuella skillnaderna är dock stora även här. Rätt logiskt om man tänker efter.

Inom de rådande samhällsnormerna bör Axelssons studie i alla leda till att arbetslösa bemöts mer individuellt än idag.

Ska vi kalla lycka för lycka?

05 november 2011

Lycka, livstillfredsställelse, välbefinnande, välmående, livskvalitet, med mera. Kärt barn har många namn och vissa av begreppen för lycka har delvis olika betydelser.

Wikipedia definierar lycka som en känsla av varaktigt välbehag. Man kan också säga att lycka är att trivas med sitt liv och att må bra.

Problemet med ordet lycka är främst att för många associerar det med tillfälliga lyckokickar, ett stort leende, eller någon flummig bild med rosa moln.

Lycka är inte heller samma sak som hälsa, eftersom hur vi mår psykiskt inte behöver hänga ihop med hur vi mår fysiskt. ”Det viktigaste är inte hur man har det, utan hur man tar det”.

Det finns två sorters lycka. Den ena är livstillfredsställelse – hur man ser på sitt liv i stort och hur nöjd man är. Den andra sortens lycka är välbefinnande – hur vi i snitt känner oss i enskilda ögonblick.

Hittills har lyckoforskarna främst fokuserat på livstillfredsställelsen. Detta delvis för att det har varit mycket enklare att fråga människor en gång än många gånger. Men med ny teknik är det inget större problem längre.

Nu kan du till och med mäta din lycka själv med mobil-appar som Mappiness till Iphone eller Keep track till Android. Då blir du tillfrågad vid slumpvisa tillfällen om din lyckonivå och vad du gör just nu, vilket sedan kan visas i diagram över hur ditt välbefinnande utvecklas över tid.

Men åter till lyckobegreppen. Ordet välbefinnande låter seriöst, men i folkliga sammanhang är det kanske ett lite väl akademiskt och torrt ord. Då kan man istället säga välmående, eller att må bra helt enkelt.

Begreppet livskvalitet är bredare än lycka, men det gör också att fler kan stödja begreppet livskvalitet.

Oavsett vilka ord vi använder, så är prat om vad som ger lycka något som kan väcka mångas intresse – även som ingång till att prata andra frågor, eftersom så många områden kan kopplas till lycka. Testa själv!

Texten är tidigare publicerad i Avtryck nr 3/2011.

Twitter avslöjar när vi mår bäst?

26 oktober 2011

Den högt ansedda tidskriften Science publicerar nu en undersökning av inläggsflöden under två år från 2,5 miljoner twitter-användare i 84 olika länder.

De fann att det fanns två tydliga tillfällen under dygnet då flest människor – oavsett land eller kultur – skrev positiva och glada kommentarer på twitter. Den första tidpunkten var relativt tidigt på morgonen, den andra strax före midnatt. På helgen var kommentarerna i största allmänhet mer positiva.

Forskarna drar slutsatsen att våra humörsvängningar till mycket stor del beror på våra lönearbeten. Men hur mycket påverkas vi av en global norm kring hur vi förväntas må och kommunicera i olika lägen? Frågan är väl också hur representativa den enda procent av mänskligheten som är aktiva på twitter är för mänskligheten i stort?

Den här stora studiens resultat är dock i relativt stor samklang med tidigare mindre studier på området.

Lyckan har inte ökat på 40 år

22 september 2011

All denna stress och statusjakt till priset av miljöförstöring – och så har vi inte ens på kort sikt blivit ett dugg lyckligare! Utvecklas samhället?

Per Gahrton: Den s k lyckoforskningen har kalla fakta som visar att sambandet mellan lycka och materiell rikedom är brutet i den rika världen (däremot inte ännu i fattiga länder).

Det är sådant gröna politiker måste påvisa och tala om ifall miljöpartiet likt t ex de tyska gröna, Die Grünen, skall lyfta från 6-7-procentsnivån och bli ett 20-30-procentsparti.

Källa till grafen.

Klass och kultur

16 maj 2011

Nya studier från SOM-institutet om kulturens effekt på vårt välbefinnande redogörs från 11.30 in i den här sändningen. Där påminns också om att svenskarna är mer nöjda än välmående.

De som ofta går på bio, opera eller sjunger i kör är mer nöjda med livet (se 16.20 in).

Det är dock oklart om det är kulturen i sig som inverkar positivt på välbefinnandet, eller om det är faktorerna bakom att vissa är mer kulturaktiva som är avgörande för det högre välbefinnandet.

Men någon form av aktiv fritid är definitivt viktigt. Det är nog även därför beteendeaktivering fungerar så pass bra mot depression.

Klippet visar också att det har större effekt att byta till en högre klass än att oftare vara kulturaktiv. De som gör en klassresa uppåt blir dock ändå inte lika lyckliga som de som föds in i den högre klassen. Skillnaden i lyckonivå mellan olika klassar kan dock förklaras fullt ut av inkomstskillnaden.

Intressant? Andra om lyckoforskning, lycka, forskning, glädje, psykologihälsa, samhälle

Ett till samtal om lycka

20 mars 2011

Ett intressant samtal om lycka finns att lyssna på här. Det är 40 minuter långt, från Filosofiska rummet i P1.

Obs! Det här är inte samma samtal som jag tipsade om förut i veckan, det här är ännu mer intressant :)


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggers like this: