De flesta totalförlamade är lyckliga

Det viktigaste är inte hur man har det, utan hur man tar det. Det stämmer förbluffande ofta. I en ny studie uppgav hela 72 procent av de totalförlamade att de var lyckliga. Vår förmåga till anpassning är fantastisk.

Fem steg till lycka

Lyckoforskaren Nic Marks sammanfattning av vad som ger lycka är en av de bättre, nämligen:

1. Connect
2. Be Active
3. Take Notice
4. Keep Learning
5. Give

Navid Modiri har i sin tur gjort en utmärkt sammanfattning av vad Nic Marks menar med dessa fem råd här. Läs!

Min egen längre sammanfattning av lyckoforskningen finns här.

Jag om lyckoforskning i Aspbladet

Foto: Nanny Ålander

Aspbladet publicerade nyligen en intervju med mig om lyckoforskning.  I samband med det skrev de även en ganska grundläggande artikel om lyckoforskning utifrån Sonja Lyubomirskys bok Lyckans verktyg. Intervjun med mig följer i sin helhet nedan:

Hur kom det sig att du har intresserat dig för lyckoforskning?

- Lycka – att trivas med sitt liv och må bra – är ju i slutändan det nästan alla strävar efter. Lyckoforskningen handlar om hur vi når dit, vilket det finns många missuppfattningar kring. Kan det bli mer intressant än så?

Vad ser du för fördelar med det ökade allmänna intresset för positiv psykologi och KBT?

- Att lyckan då lär öka i samhället i takt med att fler tar till sig kunskapen om hur vi kan öka vårt välbefinnande.

Om man är intresserad av att lära sig mer om positiv psykologi, var bör man börja någonstans?

- Jag rekommenderar i första hand boken Lyckans verktyg av Sonja Lyubomirsky, samt sammanfattningen av lycko-forskningen på lyckobloggen.se

Du skriver exempelvis att köpa den där nya mobilen ger en kortsiktig och inte särskilt hållbar lycka. Vad bör man som enskild människa satsa på istället för att köpa nya prylar?

- Ting tar tid. Om vi köper färre prylar, så får vi mer tid. Den tiden bör vi i första hand ägna åt att göra gott för andra, samt testa olika lyckostrategier med vetenskapligt stöd, till exempel genom boken Lyckans verktyg. Vi sparar också pengar på att köpa färre prylar, vilket gör att vi inte måste lönearbeta lika mycket.

Vilka är de främsta sätt som du menar att samhället och politiken kan bidra till att människor blir lyckligare?
- Genom att se till att vi snarast börjar leva ekologiskt hållbart och att alla får sina grundbehov tillfredsställda. ”Alla” innefattar även människor i andra länder, kommande generationer och djuren. Först därefter är lyckoforskningen det viktigaste och då bör vi jobba mer med förebyggande insatser, samtidigt som vi kraftigt kortar köerna till psykiatrin, stimulerar motion, begränsar reklamen, med mera.

Författare som Barbara Ehrenreich har kritiserat det positiva tänkandet och psykologin vilket hon menar har skapat en ”tvångsglädjekultur”. Ser du några risker med positiv psykologi?

- Vi kan ju till och med dö av vanligt vatten om vi dricker för mycket av det. Allt kan gå för långt, men i allmänhet behövs det mer positivt tänkande, inte mindre. Ehrenreich uttrycker sig väl och har vissa poänger, men hennes kritik är inte särskilt väl underbyggd.

Tror du att lyckoforskning kan bidra till mindre psykisk ohälsa i samhället?

- Absolut, det är ju själva syftet och det är ju vetenskap det handlar om.

Hur hoppas du att lyckoforskningen och synen på lycka i allmänhet kommer att utvecklas under de närmsta åren?

- Lyckoforskningen i världen har de senaste åren ökat närmast exponentiellt. Intresset för lyckoforskning blir bara större och större. I till exempel Storbritannien, Frankrike och Bhutan tas lyckoforskningen på stort allvar på högsta politiska nivå.

Dessutom sammanfaller lyckoforskningens resultat till stor del med vad som är bra för miljön, och lyckliga människor gör mer gott för andra. Strävandet efter mer lycka och bättre miljö har därför stora möjligheter att bli en vinnande kombination.

Foto: Nanny Ålander

Intressant? Andra om lyckoforskning, lycka, forskning, glädje,psykologi, hälsa, samhälle

Vikten av att fokusera på nu

Titta på diagrammet ovan från en ny stor global undersökning av hur lyckliga vi känner oss i slumpvis utvalda ögonblick. Siffrorna anger självupplevd lyckonivå på skalan 0-100 där 100 är maximal lycka.

Den största skillnaden mellan hur lyckliga människor känner sig beror inte på vad de gör, utan på hur positivt de tänker och huruvida de fokuserar på det de gör just nu eller inte. När tankarna svävar iväg till något trevligt, så ger det inte mer välbefinnande än när tankarna inte svävar iväg alls.

Nästan halva vår vakna tid är det som våra tankar svävar iväg från vad vi gör just nu. Forskarna konstaterade att negativa och neutrala dagdrömmerier orsakar lägre lycka, medan sambandet inte gäller åt andra hållet.

Fokuserad diskning verkar således generellt sett vara ungefär lika lyckofrämjande som att låta tankarna sväva iväg. En rimlig slutsats av allt detta är att vi bör träna oss i mindfulness och positivt tänkande för att bli lyckligare.

Det viktigaste är inte hur man har det, utan hur man tar det…

Många hakar upp sig på negativa upplevelser och kommentarer och kan inte släppa dem. Men det kan gå lättare om de får veta att deras beteende är naturligt. Det kallas negativitetsbiasen och utvecklades under den tid som människor var i stort behov av dessa negativa påminnelser för sin överlevnad.

Ett annan bra metod för att läka läskiga minnen har visat sig att inom några timmar efter upplevelsen skingra tankarna med flow som att spela Tetris, vilket också är bra för att bli bättre på att koncentrera sig.

Intressant? Andra om lyckoforskning, lycka, forskning, glädje, psykologi, hälsa, samhälle

Även ett falskt leende kan ge äkta lycka!

Alternativa rubriker:
Enklaste lyckotipset!
Nervgift kan ge lycka!
Plastikoperationer kan ge lycka!
Läs och tjäna miljoner!

När du är glad så ler du, men du kan även bli glad av att le! Forskning visar att ett falskt leende kan ge äkta lycka och därmed automatiskt övergå till ett äkta leende. I alla fall om du har hög emotionell empati, vilket även medför att du omedvetet härmar andras miner i stor utsträckning.

Att dina miner kan påverka ditt humör kallas facial feedback-teorin. Psykologen Per Andréasson ligger bakom en ny avhandling om detta som precis publicerats vid Uppsala universitet.* Per intervjuas om avhandlingen här.

Bland annat tyder Andréassons avhandling på att den negativa effekten av ett argt ansiktsuttryck gäller de allra flesta, medan den positiva effekten av ett glatt ansiktsuttryck endast gäller människor med hög emotionell empati.

På bilderna ovan visar Per Andréasson det klassiska testet av hur hållandet av en penna ger olika miner som på olika sätt påverkar humöret.

Rimligen har vissa människor sedan urminnes tider själva upptäckt att ett falskt leende kan vara en fantastisk genväg till välbefinnande. Darwin skrev på 1800-talet att ”en emotion förstärks om man fritt ger uttryck för dess yttre tecken”.** Decennier av forskning har bekräftat den bilden.***

Kunskapen om facial feedback utvecklas dock kontinuerligt. I ett test med tio kliniskt deprimerade kvinnor i olika åldrar där varken läkemedel eller psykoterapi hjälpt dem, så blev 9 av 10 av med sin depression efter att deras sorge- och ilskerynkor tagits bort med botox! Den tionde blev mindre deprimerad.****

Kunskapen kring facial feedback skulle kunna tillämpas mycket mer än idag – det är ju faktiskt världens enklaste lyckotips! Så testa ofta att verkligen le med hela ansiktet. För mig ger det stor effekt, men som sagt – det verkar tyvärr inte fungera för alla.

Intressant? Andra om lycka, välbefinnande, forskning, psykisk ohälsa, böcker, act, terapi

* Andréasson, P. (2010). Emotional Empathy, Facial Reactions, and Facial Feedback. Uppsala universitet.

** Darwin, C.R (1896). The Expression of Emotions in Man and Animals. New York: Appleton. Sida 365.

*** Lyubomirsky, S. (2008). Lyckans verktyg – en vetenskaplig guide till lycka. Stockholm: Natur & Kultur. Sida 235-238.

**** Finzi, E. & Wasserman, E. (2006). Treatment of depression with botulinum toxin A: A case series. Dermatologic Surgery, 32: 645-650.

Kritik mot kritik mot lyckoforskningen

Filip Fors (på bilden ovan) har gjort en utmärkt genomgång av bristerna i vanlig kritik mot lyckoforskningen. Klicka på respektive påstående nedan för att se varför det inte är sant:

Vad som gör människor lyckliga är så individuellt att det inte går hitta någon gemensam norm. Lyckoforskningen är därför poänglös.

Det är omöjligt att mäta lycka därför går det heller inte att forska om lycka.

Ordet lycka används på så många olika sätt, lyckobegreppet är för diffust för att forska på.

Människor vet redan vad som gör dem lyckliga, det är därför onödigt att forska på lycka.

Intressant? Andra om lyckoforskning, lycka, forskning, glädje, psykologi, hälsa, samhälle

Sammanfattning av lyckoforskningen

Följande text har jag skrivit dels som en snabb överblick av lyckoforskningen för nya, och dels som en kort sammanfattning för de som tidigare läst en del om lyckoforskning.

Tanken är att uppdatera texten ibland när nya forskningsrön och förbättringstips från er och andra kommer in, så ta allt med en nypa salt.

Foto: Jesse Therrien

Varför bry sig om lyckoforskning?
Lycka, välbefinnande, välmående, positiva känslor, livskvalitet… Kärt barn har många namn och hur olika ord ska definieras kan diskuteras. Men enkelt sett är lycka att trivas med sitt liv och må bra.

Vissa ser lycka som det övergripande målet för allt, andra ser det som ett av flera centrala värden i livet. Ytterst få ser dock lycka som oviktigt och ointressant. De som ändå gör det ska veta att lyckliga människor gör mer gott för andra, är mer kreativa, trevligare, friskare och lever längre.

I hela mänsklighetens historia har det spekulerats kring vad som gör oss lyckliga – nu finns fakta!

Att prata om lyckoforskning är dessutom ett suveränt sätt att väcka intresse för andra frågor – både offentligt och i vardagliga samtal.

Positiv psykologi förebygger depressioner
Världshälsoorganisationen (WHO) tror att depression år 2020 kommer att vara den näst vanligaste dödsorsaken i världen och påverka 30 procent av alla vuxna.

Vi bör jobba förebyggande mot depressioner och inte bara försöka göra redan sjuka människor friskare, vilket psykologin i många år nu varit fokuserad på.

Vi behöver positiv psykologi, som bevarar och förstärker det friska. 2009 hölls den första världskongressen om positiv psykologi i USA. I Skövde kan man läsa en mycket populär treårig högskoleutbildning, Psykologisk coach, om hur man gör andra lyckligare.

Lyckoforskning är psykologi, men även sociologi och nationalekonomi. Under 00-talet slog lyckoforskningen igenom på bred front. Vi vet nu så pass mycket att vi kan börja göra politik av lyckoforskarnas resultat.

Vad bestämmer vår lyckonivå?
Cirka hälften av skillnaderna mellan olika människors lyckonivå beror på vilka gener vi har, vilket vi (ännu) inte kan påverka. Cirka 10-15 procent beror på omständigheterna – bostad, partner, jobb, med mera. Kvar är 35-40 procent som du kan påverka helt själv! I framtiden kanske ännu mer om kraftfullare lyckostrategier utvecklas.

Hur mäts lycka?
Lycka mäts främst genom enkäter, i vilka människor intervjuas om sin sammanfattande bedömning av sina levnadsvillkor, värderingar och upplevelser, ofta på 10-gradiga skalor.

Lyckan kan även mätas genom djupintervjuer, neurologi där man mäter kroppens signaler som hör till lyckokänslor, samt att undersöka vad folk gör och hur de mår i slumpvis utvalda ögonblick. Det sistnämnda är min personliga favorit.

Olika mätmetoder brukar dock ge liknande resultat och stämma rätt bra med vad vänner och familj tror om någons lycka.

Att trivas med sitt liv och att må bra är inte samma sak
Lyckoforskningen räknar med två sorters lycka – livstillfredsställelse (lyckans kognitiva komponent) och välbefinnande (lyckans affektiva komponent).

Det mesta inom lyckoforskningen handlar om vår livstillfredsställelse – om vi trivs med våra liv och om livet är som vi vill att det ska vara, i det stora hela.

Många anser dock att det är minst lika viktigt med välbefinnandet – hur bra vi mår i alla enskilda ögonblick.

Det är faktiskt inte alltid så att människor som trivs med sina liv även mår bra och vice versa. Inkomst, civilstånd och sysselsättning är exempel som påverkar livstillfredsställelsen mycket mer än det påverkar välbefinnandet. De allra flesta tips jag tar upp i den här överblicken är dock bra för båda.

Vad tycker du är viktigast – att trivas med sitt liv eller att må bra?

Foto: Crystal Leigh Shearin

Så kan du bli lyckligare

Övergripande om tipsen
- Att något är bra för människor i snitt, innebär förstås inte att det är bra för alla. Utgå ifrån de här råden, men testa dig fram till vad som passar dig.
- De flesta lyckoforskningsstudier är gjorda i rika länder i väst, främst i USA.
- Råden gäller normalmående människor och sammanfaller endast ibland med vad deprimerade människor behöver.
- Precis som med ens hälsa, så bör man tänka på lyckostrategier varje dag för att uppnå en bestående effekt.
- Försök inte förändra allt samtidigt.
- Variera dig.

Några faktorer och tips som höjer individens lycka
* Attityder. ”Det viktigaste är inte hur man har det, utan hur man tar det”. Det är viktigare för vår lycka hur vi upplever vår hälsa och utseende, än hur det faktiskt är med vår hälsa och utseende.
* Att ha en partner och nära vänner. Att ägna mycket tid åt att umgås med vänner och prata med folk.
* Sluta aldrig utvecklas och lära dig, men gläds samtidigt över det du har och kan. Vägen är målet.
* Ett eventuellt överflöd av pengar bör ses som en bonus som används till upplevelser, välgörenhet och att lönearbeta mindre – inte till saker. Ting tar tid.
* Dyra saker som sällan används kan vi äga tillsammans med grannarna. Det stärker sociala relationer, ökar tryggheten och sparar pengar och miljö.
* Upptäck smultronställen på nära håll och var närvarande här och nu. Det kan vara minst lika givande som att flyga till Thailand.
* Att uppleva meningsfullhet, till exempel genom ens arbete eller religiösa tro. Finn det som är djupt meningsfullt för dig och följ det.
* Se till att du har en aktiv fritid – både socialt och fysiskt.
* Ägna dig åt lagom utmanande aktiviteter – flow.
* Försök utveckla dina bästa karaktärsdrag.
* Lita på dina medmänniskor.
* Jämför dig inte med andra.
* Undvik perfektionism.
* Sov mer och djupare.
* Lär dig förlåta.
* Motionera.
* Meditera.
* Älta inte.

Några enkla tips att börja med
* Var tacksam. Skriv en gång i veckan ner fem saker du är tacksam för. Du kan även skriva varje dag så länge det inte känns som slentrian. Det här är ett enkelt sätt att stimulera det positiva tänkandet. Det kan till och med ge effekt att enbart tänka på en bra sak som hänt under gårdagen.
* Var snäll. Ägna en dag i veckan åt att göra några ovanliga goda gärningar mot vänner och främlingar. Förvänta dig inget i gengäld, utan se eventuella gentjänster som en ren bonus.
* Sätt upp mål. Att sätta upp mål är bra för lyckan, vilket gör att nästan alla lyckometoder fungerar till en början…
* Le! Även ett falskt leende kan faktiskt ge äkta lycka

Några faktorer som spelar mycket liten roll för individens lycka
* Hög lön.
* Intelligens.
* Utbildningsnivå.
* Könstillhörighet.
* Äga stor, fin villa.
* Utseende (utom för unga kvinnor).
* Om man bor i storstad, småstad eller på landsbygden.
* Vara förälder. Det verkar vara mest lyckobringande att ha barn när man är pensionär och kanske får barnbarn, medan egna småbarn i snitt verkar sänka lyckan något.

Tillvänjningseffekten
Vi överskattar oftast hur mycket olika saker kommer att påverka vår lycka, och vi kan vänja oss väldigt fort. Att bli miljonär på lotteri behöver inte höja ens lycka och att bli delvis förlamad i en olycka behöver inte alls sänka ens lycka.

Samma sak är det med mer prylar – det kan ge kortsiktig lycka med den senaste mobilen, men väldigt snart efter inköpet är den nya mobilen inte så modern längre. Det blir lätt en statusjakt där vi ständigt ligger steget efter. Då gäller det att inte jämföra sig så mycket uppåt.

Lyckliga och nöjda människor känner inte samma sug efter att överkonsumera. De ställer till problem för reklamen, som bygger på att vi aldrig får vara nöjda med det vi har, att det ständigt skapas nya behov och att vi ständigt påminns om hur lyckade andra verkar.

Så kan vi bli lyckligare

Några lyckotips för politiken
* Se till att alla har sina grundbehov tillfredsställda. Det är förmodligen det enklaste sättet att genom politiken öka lyckan och minska lidandet.

Vad som är grundbehov beror dock på vad vi jämför oss med. Folk som kallas fattiga i Sverige idag lever ändå materiellt sett som kungar gjorde för 100 år sedan. 1973 tyckte 13 procent i USA att det var nödvändigt med luftkonditionering i bilen. År 2005 var det 41 procent. Våra krav ökar ständigt.

• Till ”alla” bör vi även räkna kommande generationer, människor i andra länder och djuren.
• Tillför mycket mer resurser till lyckoforskningen och dess spridning. Till exempel bör vi ha regelbundna stora mätningar av människors välbefinnande – både övergripande och som ett snitt av hur lyckliga olika individer känner sig i enskilda ögonblick. På sikt kan det vara dags för en lyckominister.
• Korta normalarbetstiden. Det ökar friheten, minskar arbetslösheten och gynnar miljön.
• Minska behovet av långa avstånd till jobbet genom bättre samhällsplanering.
• Tvinga inte människor att flytta för att få nytt jobb.
• Korta köerna kraftigt till psykiatrin.
• Stimulera idrott och motion.
• Begränsa reklamen.
• Det viktigaste just nu bör vara att klara klimatet.

Politiken kan inte göra människor lyckliga, men politiken kan skapa bättre förutsättningar, eller åtminstone låta bli att sätta käppar i hjulet för folks lycka. Självklart bör även perspektivet lycka påverka politiken.

Lyckoläget i världen
Sedan 1970-talet har lyckan ökat väldigt lite i de flesta rika länder, i några länder har lyckan till och med minskat.

De länder som gör bäst ifrån sig i förhållande till sin välfärdsnivå är länder i Latinamerika och öar. I före detta Sovjet är däremot lyckan låg i förhållande till välfärdsnivån.

I Storbritannien försöker både regering, opposition och lokala företrädare att anamma lyckoforskningen.

I Bhutan, ett fattigt litet land mellan Indien och Kina med mycket oförstörd natur, mäter man landets framgång i lycka istället för i BNP. År 2008 införde deras kung till stor del demokrati i Bhutan, och sa att det var i hopp om att det skulle öka lyckan i landet!

Frankrikes president Sarkozy försöker nu övertyga regeringschefer i de rikaste länderna om att komplettera BNP som välfärdsmått med att mäta bland annat just lycka.

Lyckoläget i Sverige
I Sverige ligger den genomsnittliga lyckonivån på knappt 8 av 10. De lokala skillnaderna är små, lyckan är dock högre i bland annat Östersund. Vi är bland de lyckligaste länderna i världen, men vår lyckonivå har knappt förändrats ett dugg sedan den första mätningen i samma serie 1982. Det är ett stort misslyckande för politikerna som det talas tyst om.

Ungefär var tionde svensk anger 10 av 10 som sin lyckonivå. Om de blir ännu lyckligare kommer det alltså inte att synas i statistiken. Cirka en halv procent anger 1 av 10 som sin lyckonivå.

Av partierna är det hittills mest Miljöpartiet som intresserat sig för lyckoforskningen, bland annat med positivt uppmärksammade motioner i riksdagen och lokalt, samt artikeln Folks lycka en av våra största politiska utmaningar av Maria Wetterstrand.

Koppla samman klimat och lycka
Jag nämnde att det viktigaste politiker kan göra för lyckan just nu förmodligen är att klara klimatet. Men det kan även vara så att det viktigaste klimatkämpar kan göra nu är att börja prata lycka, för att på så sätt få med sig folk på en stor omställning av samhället.

Eftersom vi har så pass snedvridna föreställningar om vad som är viktigt för lyckan, så känner inte många till att en klimatvänligare livsstil faktiskt kan öka den personliga lyckan. Bland annat visar forskningen att människor med materiella värderingar är mindre lyckliga än andra.

Det är också så att den som oroar sig mest för miljön, men gör något åt det, faktiskt mår bättre än snittsvensken.

Dessutom gör ju lyckliga människor mer gott för andra.

Alla människor kan få en välbehövlig känsla av samhörighet inför det gemensamma målet att nu klara klimatet. Strävan efter att öka sitt eget välbefinnande och strävan efter att klara klimatet har alltså alla möjligheter att gå hand i hand.

Tips på fördjupning

• Boken Lyckans verktyg av Sonja Lyubomirsky (2007), är en pedagogisk och vetenskapligt baserad guide till hur man som individ blir lyckligare. Den säljs nu billigt som pocket.
• Boken Lycka och lidande av Bengt Brülde (2007), är en gedigen genomgång av begrepp, metod och förklaring.
• FN:s rapport om lycka (2012).
• Happier är en sida där tusentals fördjupar sig genom övningar och tester i hur man enligt forskningen bäst blir lyckligare.
• Via din moderna mobil kan du gratis mäta ditt välbefinnande i slumpvis utvalda ögonblick och få diagram hur du utvecklas över tid. Dina resultat har även forskarna nytta av. Se här.
• En sida som har ambitionen att samla all lyckoforskning och göra den sökbar är World Database of Happiness.
• Ungefär varannan månad kommer det nya vetenskapliga artiklar om lyckoforskning i Journal of Happiness Studies.
• Happy Planet Index är en sida som rankar länder utifrån befolkningens lyckonivå och livslängd, med avdrag för graden av miljöförstöring.
• Global Happiness Organization är en förening som sprider lyckoforskarnas budskap med aktioner, artiklar, konferenser, med mera. Grundade Lyckobloggen.
• I Skövde kan man läsa en mycket populär treårig högskoleutbildning,Psykologisk coach, om hur man gör andra lyckligare. En del lyckokurser finns också på andra svenska lärosäten.
• Det hålls flera studiecirklar om lyckoforskning. Hör av dig till Global Happiness Organization så kan vi se om det kan ske även i din stad. Om inte annat kan vi ofta skicka en föreläsare.

Hör gärna av dig med synpunkter, om du vill veta mer om något av det jag skrivit om här, eller om du söker källan till något påstående.

Lycka till med lyckan!

Referenser
Brülde; B. (2007). Lycka och lidande: begrepp, metod, förklaring. Lund: Studentlitteratur.
Lyckobloggen. (2009-2012). http://www.lyckobloggen.se.
Lyubomirsky, S. (2008). Lyckans verktyg – en vetenskaplig guide till lycka. Stockholm: Natur & Kultur.

Intressant? Andra om lyckoforskning, lycka, forskning, glädje, psykologi, hälsa, samhälle

Lyckan in i valrörelsen!

För första gången (?) har nu någon stor media frågat en sittande statsminister om dennes politik har gjort folket lyckligare!

TT frågade, Reinfeldt svarade – SVT, Expressen och Aftonbladet skrev om det.

-Lyckligare? Det är ett svårt begrepp, men jag tror i grunden att Sverige som land har anledning att ha en befolkning som kan känna lycka i större utsträckning än många andra delar av vår värld, säger statsminister Fredrik Reinfeldt.

Moderatledaren tror alltså inte ens själv att hans politik gör människor lyckligare, alternativt vågar han inte uttala sig om det

Utöver detta så tar TT-artikeln upp hur en rad hälsofaktorer har förändrats under Reinfeldts styre – vissa positiva, andra negativa. Men bara för att två förändringar har skett under samma tidsperiod, så behöver det ju inte innebära att det finns ett samband mellan dessa två förändringar. Det är ett misstag som återkommer gång på gång i samhällsdebatten.

Själv har jag svårt att tro att den kraftigt ökade försäljningen av pepparkakor beror på borgarnas politik   Jag har lättare att tro att den ökade försäljningen av magsårsmedicin delvis beror på borgarnas politik, då många utsatta pressats hårdare under det borgerliga styret, men även det är ju bara lösa spekulationer.

TT:s artikel visar på behovet av regelbundna stora mätningar av människors välbefinnande – både övergripande och som ett snitt av hur lyckliga olika individer känner sig i enskilda ögonblick. Tillsammans med gedigna vetenskapliga undersökningar av andra faktorer skulle vi då trovärdigt kunna utvärdera hur olika regeringars politik över tid faktiskt påverkat folkets lycka.

Jag kan redan nu avslöja att lyckan snart kommer upp igen i valrörelsen – bland annat måndag 5 juli kl. 15 på Almedalens internationella torg, då lyckoforskningsorganisationen Charity International presenterar ett politiskt program för lycka. Den som vill haka på kan läsa min sammanfattning av lyckoforskningen här.

Intressant? Andra om lyckoforskning, lycka, hälsa, fredrik reinfeldt, statistik, tt, val 2010

Jag om lycka i Skolvärlden

I senaste numret av lärartidningen Skolvärlden debatterar jag med Johan Norberg om lyckoforskningens roll i skolan. Läs här.

Intressant? Andra om lyckoforskning, lycka, skola, skolan, skolpolitik, skoldebatt, utbildning

Lyckohets?

SVT:s Kobra har kritiserat övertron på positivt tänkande och att det tjänas stora pengar på råd som inte fungerar så bra som utlovat.

Liknande kritik framkommer ibland och visst, det finns en social press att vara lyckad och massor av självhjälpsböcker som bara delvis råkar stämma överens med forskningen. Men varför fördjupa sig i sådant, när det finns gott om seriös lyckoforskning som på lyckobloggen.se och i boken Lyckans verktyg?

Självklart är inte positivt tänkande någon mirakelkur som alltid fungerar för allt, men lika självklart kan det ändå vara värdefullt ibland.

Att bli lyckligare mer än tillfälligt är ett långsiktigt projekt som kräver att man engagerar sig. Därför kan det vara problematiskt när dagspressen populariserar den positiva psykologin och försöker ge några enkla råd för hur man blir lyckligare, vilket i och för sig kan lyckas, men som minst lika ofta kan stjälpa mer än hjälpa. Michael Horvath bloggar läsvärd kritik på Hjälp mot självhjälp.

Att den positiva psykologin sprider sig över världen är väldigt bra. Men som med allt annat så gäller det att vara på sin vakt mot de som hänger på en framgångsvåg för att tjäna enkla pengar utan att värna om vad det verkligen handlar om.

Intressant? Andra om forskning, lycka, glädje, lyckoforskning, psykologi, hälsa, samhälle