Arkiv för kategori ‘Miljö’

Härnösands nej till att deläga Midlanda flygplats

04 maj 2013

Miljöpartiet Härnösands linje att kommunen inte ska gå in som delägare i Midlanda flygplats lyckades i veckan få stöd av kommunfullmäktige i en mycket jämn omröstning som gick tvärs över block- och partigränser. Det är anmärkningsvärt då de flesta kommuner sagt ja utan någon större debatt, medan det i Härnösand har debatterats i flera år. Debatten finns i efterhand att se här.

Ett ja till att deläga hade varken varit ekonomiskt eller ekologiskt hållbart. Ytterligare ett exempel på det kom samma dag som fullmäktiges beslut då Landstinget Västernorrland meddelade att de lyckats minska sina tjänsteresor med flyg till Stockholm med hela 80 procent på bara två år. Våra sammanfattade argument finns att läsa i följande debattartikel:

Kommunens uppgift är att värna våra kärnverksamheter, d.v.s. skola, vård och omsorg och inte riskera att hamna i långa och kostsamma förlustaffärer.” Så skrev Moderaterna, Centerpartiet och Sjukvårdspartiet i sin reservation om Midlanda i Härnösands kommunstyrelse den 8 januari i år. Ett argument som är lika giltigt idag.

Härnösands kommun står inför svåra prioriteringar framöver, inte minst på grund av Mittuniversitetets nedläggning. Skolan, äldreomsorgen, ridhuset och den gröna omställningen är bara några av de områden som skulle behöva mer resurser. Det vore varken ekonomiskt eller ekologiskt hållbart att över tid lägga mångmiljonbelopp på att deläga Midlanda flygplats.

Det värstascenariot man räknat med för åren 2013-2017 är att antalet passagerare vid Midlanda inte ens skulle minska hälften så snabbt som det i snitt gjort sedan både år 1990 och 2000! Även med denna glädjekalkyl räknar dock kommunerna med att få betala 42 miljoner redan de tre första åren.

Många stora frågetecken kvarstår. Vi har exempelvis bara delvis kunskap om vilka miljöföroreningar som måste hanteras på Midlanda framöver. Däremot vet vi att ett nytt miljötillstånd bland annat troligen kräver ett dyrt skydd för vattnet inom en snar framtid.

Det finns även en rad faktorer som inte nämns i beslutsunderlaget, men som talar för att det lär gå ännu sämre för Midlanda framöver. Några exempel:

* Bränslepriserna lär öka i takt med att billigare olja sinar. Samtidigt tilltar eurokrisen och hela världsekonomin är en koloss på lerfötter.

* Politiskt behövs fler åtgärder för dyrare flyg om vi ska klara miljömålen. Det innebär bland annat att flygskatt kan återinföras.

* Effektiva och resfria möten med modern videoteknik ökar lavinartat.

* Många aktörer – även Härnösands kommun – siktar nu på att minska sitt flygande genom ny resepolicy. Med en flygplats i vår ägo skulle vi hamna i en minst sagt motsägelsefull situation där vi tvingas motarbeta våra egna mål.

* Kort efter kommunfullmäktiges beslut kan vi få besked från EU om det blir olagligt att pumpa in pengar i flygplatsen som planerat från kommunerna. I så fall väntar förmodligen konkurs och en nedläggning av flygplatsen till okänd kostnad för ägarna.

Vid konferensen Hållbara resor i Örnsköldsvik nyligen, så tog det 40-tal närvarande höga politiker och tjänstemän i länet fram en gemensam målbild för år 2025. Ingen ifrågasatte då målet att vi om bara tolv år endast bör ha en flygplats i länet, istället för tre som nu.

Alla riksdagspartier utom möjligen SD är överens om att vi måste minska vår klimatpåverkan snabbt och kraftigt, för att på sikt knappt ha några utsläpp alls. Det är oförenligt med att försöka ge konstgjord andning till flyget.

Därför kommer våra partier rösta nej till att Härnösands kommun går in som delägare i Midlanda.

Göran Hådén, sammankallande Miljöpartiet Härnösand

Martin Neldén, ordförande Vänsterpartiet Härnösand

 

Sex prioriteringar av ekologisk mat

14 april 2012

Naturskyddsföreningen tipsar om sex områden där det är särskilt viktigt att köpa ekologiska varor:

* Mejeriprodukter
* Vindruvor
* Bananer
* Potatis
* Kaffe
* Kött

Vad är ekologisk hållbarhet?

27 mars 2012

Många säger sig vara för ekologisk hållbarhet, men om vi definierar ekologisk hållbarhet blir det nog annat ljud i skällan.

1987 definierade FN:s Brundtlandrapport hållbar utveckling som att den ”tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.”

Vidare konkretisering har gjorts av Det naturliga steget, grundat av Karl-Henrik Robèrt, som tagit fram sina kriterier i brett samråd med en stor tvärvetenskaplig grupp forskare över hela världen. De uppnådde konsensus efter 21 utkast och deras definition är nu allmänt vedertagen globalt. De fyra systemvillkoren för hållbarhet:

1. I ett hållbart samhälle utsätts inte naturen för systematisk koncentrationsökning av ämnen från berggrunden.
Detta innebär att vi måste styra om verksamheter och drastiskt minska vår förbrukning av olja, metaller och mineraler.

2. I ett hållbart samhälle utsätts inte naturen för systematisk koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion.
Detta innebär att vi inte får sprida ämnen som till exempel svårnedbrytbara bekämpningsmedel i naturen. Dessa konstgjorda ämnen kan naturen inte bryta ner och de förgiftar vatten, marker och djur. Utsläppen av naturliga men skadliga ämnen som till exempel kväveoxider måste minska kraftigt.

3. I ett hållbart samhälle utsätts inte naturen för systematisk undanträngning genom överuttag eller manipulation.
Detta innebär till exempel att vi inte urskiljningslöst får hugga ner skogar eller bygga vägar och städer på bördig jordbruksmark, eftersom träd och växter är nödvändiga i kretsloppen.

4. I ett hållbart samhälle är hushållningen med resurser så effektiv och rättvis att mänskliga behov tillgodoses överallt.
Detta innebär att vi måste fördela jordens resurser rättvist, så att hela världens befolkning kan leva gott. Vi måste sluta att slösa med energi och material. Vi måste också återanvända produkter och återvinna material från uttjänta produkter.

Kom ihåg-hjälp för hållbarhetsprinciperna:
  1. Ämnen från berggrunden
  2. Ämnen från samhället
  3. Undanträngning av naturen
  4. Hindra mänskliga behov

Även som video med andra ord:

Samma video på engelska finns här.

För mätning av det globala miljötillståndet i nuläget kan de planetära gränsvärdena med fördel användas.

Att låta makthavare dra sina egna slutsatser utifrån det här har visat sig vara ett kraftfullt verktyg för att påverka åsikter.

Ha vett att rädda havet

06 mars 2012

Det mesta av jordens ekosystem finns i hav som inte ägs av någon. Det utnyttjas av kortsiktiga vinstintressen som exploaterar haven allt hårdare. Två tredjedelar av världens fiskbestånd är idag kraftigt överexploaterade. Jakten på olja, gas och mineraler riskerar också att bli förödande för haven. Miljöpartiet genom EU-parlamentariker Isabella Lövin och språkrör Åsa Romson vill därför se ett nytt FN-organ med ansvar för världshaven.

Ett mycket viktigt förslag som drivs inför det stora miljömötet Rio+20 som går av stapeln 20-22 juni.

Vi vill ha sex timmars arbetsdag

10 februari 2012

Miljöpartiets nyss genomförda rådslag Makten över tiden visar att 85 procent av Miljöpartiets medlemmar vill ha kortare arbetstid och att cirka 70 procent tycker det är ett ganska eller mycket prioriterat krav att driva.

Fråga till 1325 svenskar (representativt urvalda) år 2010: Vilken är Din åsikt om förslaget att införa sex timmar arbetsdag för alla förvärvsarbetande? 48 procent var positiva och 35 procent var negativa.

Källa: sidan 26 i rapport 2011:3 från valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet. Utgiven 2011-12-21.
Mycket annan intressant statistik finns i samma rapport.

Samma fråga ställdes 1976 då stödet var lika stort som idag, trots att man då nyligen kortat normalarbetstiden. Sedan har samma fråga upprepats vid varje val sedan 1985, då 62 procent tyckte att det var ett mycket eller ganska bra förslag. I takt med att Sverige sedan dess blivit mycket rikare och den upplevda tidspressen ökat kraftigt, så har det folkliga stödet för sex timmars arbetsdag ändå varit svagt fallande på grund av all politisk propaganda om att vi inte skulle ha råd.

Idag skriver jag i Dagens Arena om varför Miljöpartiet borde driva kortare arbetstid mer. Jag skriver med EU-parlamentariker Carl Schlyter, riksdagsledamot Annika Lillemets och partistyrelseledamot Akko Karlsson. Läs här.

Ännu fler argument finns här.

Du är ett försöksdjur

22 januari 2012

Har du tänkt på att plastredskap ofta kan kännas feta även efter att du har diskat dem? Det beror på att plast ofta avsöndrar ftalater, som bland annat kan orsaka astma, fetma, diabetes och svårigheter att få barn.

Ingenting försvinner – allting sprids. Större plast som fåglar kan äta för mycket av syns i alla fall.

Värre är det med de tiotusentals kemikalier ute på marknaden, utan att vi har någon aning om hur de påverkar vår hälsa eller miljön. Vilka effekter de har i olika kombinationer med varandra, den så kallade cocktail-effekten, vet vi heller inget om. Vi vet dock att barn är ”kemikaliesvampar”, det vill säga betydligt mer känsliga än vuxna.

På grund av intensiv lobbying från kemikalieindustrin så får vi alla fortsätta vara försöksdjur åt kemikalieindustrin. Det blev resultatet när EU-politikerna beslutade om Reach.

DDT, PCB, asbest, amalgam, freon, radon, hormoslyr, neurosedyn, med mera. Listan kan göras lång på orsaker till ohälsa som beror på att man använt något i stor skala utan att ha testat hälsoeffekterna först.

Till skillnad från de flesta andra centrala miljöproblem så har man ingen aning om hur mycket kemikalier mänskligheten tål. Man vet inte hur det ska räknas ut. Det finns ingen kemi-motsvarighet till koldioxidekvivalent. Ett försök att ändå lista de farligaste kemikalierna finns här.

Några undersökningar har vi dock. Finska män födda 1987 hade över en fjärdedel sämre spermiekvalitet än finska män födda 1980. Vilket i sin tur var en halvering jämfört med 50 år tidigare för danska män. Hälften av unga danska män har nu så låg spermiekvalitet att det får svårt att bli biologiska pappor. Danska flickor utvecklar i snitt bröst ett helt år tidigare än för 20 år sedan.

Till och med söndag 5 februari finns filmen Underkastelsen på SVT Play om de här frågorna. Perfekt för dig som gärna vill få ytterligare en sak att oroa dig över! :)

Tips för vad man kan göra åt kemikaliesamhället utöver att påverka politiskt finns här. Exempelvis bör du köpa mer begagnat eller alltid tvätta nya kläder innan de används. Ät mer ekologisk mat, undvik att värma mat i plastlådor eller att skära i sådan plast.

60 procent av svenskarna tror att plast är förnyelsebart. 40 procent tror att trä INTE är förnyelsebart.

Intressant? Andra om , , , , , ,

Media: SvD, DN, SS, GP, SvD2

Stad med 120 miljoner invånare

17 januari 2012

I världens största storstadsregion bor nu 120 miljoner människor. Det är Hong Kong, Shenhzen och Guangzhou i Kina som har växt ihop. Där kan du åka i mil efter mil utan att komma utanför stadsmiljön.

Hong Kong-Shenhzen-Guangzhou är alltså cirka 57 gånger större än Storstockholm och mer än åtta gånger större än London.

Näst störst är Nagoya-Osaka-Kyoto-Kobe i Japan, som förväntas ha 60 miljoner invånare om tre år.

Tredje störst är Rio de Janeiro-São Paulo i Brasilien med 43 miljoner invånare.

Globalt bor nu mer än hälften av jordens befolkning i städer. Till och med i Kina har det nu blivit . När det snart blir dyrare och svårare att producera lika mycket mat till följd av peak oil, peak fosfor, brist på yta m.m. – måste då inte betydligt fler bli jordbrukare?

New York producerar 12 000 ton avfall varje dag. Varje långtradare klarar 20 ton, så det krävs dagligen 600 långtradare i en 14 km lång konvoj som stoppar övrig trafik, för att frakta New Yorks sopor dit där de får plats – till andra delstater på upp till 50 mils avstånd.

Det behövs inga miljöexperter för att inse att de här megastäderna inte är långsiktigt hållbara.

Peak oil-debatten i sammanfattning

12 december 2011

En rolig och träffande allegori som sammanfattar peak oil-debatten hittar vi på bloggen Cornucopia? – Sveriges största blogg inom finans, ekonomi och miljö:

”Låt oss hoppa ut(*) från en skyskrapa. På vägen ner börjar vi debattera om gravitationen(**) existerar. Några naturvetare börjar diskutera vilken maxfart(***) man kommer uppnå, och därmed när man kommer slå i backen(****). Medan farten ökar så börjar de som hoppade först slå i backen(*****). Några ekonomer börjar då bestämt hävda att vi inte kommer slå i backen, för marknadskrafterna kommer finansiera en helikopter (******) som plockar upp dem och flyger iväg dem bort i solnedgången. Lobbyister säger istället att vi strax innan vi når backen kommer börja sväva (*******) och hänga svävande ovanför marken tills vidare. Andra säger att ny teknik kan få oss att falla ännu snabbare och även gräva ett hål nere vid marken så det tar lite längre tid innan vi slår i backen. Dessutom kommer vi som helhet aldrig att slå i backen, även om de som hoppat först nu är blöta fläckar på asfalten.

* hoppa ut = börja utvinna olja
** gravitationen = peak oils existens, oljans ändlighet
*** maxfart = högsta utvinningstakt av oljan
**** slå i backen = nå peak oil
***** de första som slog i backen = de länder som redan haft nationell peak oil, ex Norge, Iran, USA, Mexiko, Storbritannien, Venezuela mfl
****** helikopter = magisk okänd lösning som räddar världen
******* sväva ovanför marken = CERA:s undulating plateau som gör att oljeproduktionen aldrig kommer minska”

Intressant? Andra om , , , , , ,

Naturen tar betalt för sina tjänster :)

12 november 2011

Mer etisk offentlig upphandling på gång

25 oktober 2011

EU-parlamentet ställde sig idag bakom en resolution som öppnar för en mer miljöanpassad upphandling. Det är inte längre lägsta pris som ska vara viktigast utan att få valuta för pengarna på längre sikt, menar parlamentarikerna.

- Det är ett stort steg åt rätt håll, säger Carl Schlyter, EU-parlamentariker för Miljöpartiet de gröna.

Lagen om offentlig upphandling i Sverige som bygger på EU:s direktiv upplevs av både upphandlare och anbudsgivare som krånglig och likadant är det i alla EU-länder. Vid årsskiftet väntas kommissionen komma med ett nytt lagstiftningspaket för att modernisera lagarna.

Parlamentet säger sin mening inför det väntade lagförslaget och uttalar sig för en tydligare lag, mindre krångel och mer långsiktigt hållbar upphandling.

Ansvarig rapportör är Heide Rühle från gröna gruppen.

- Parlamentet har ställt sig bakom att även sättet en vara eller tjänst produceras på, kan tas med som krav i upphandlingen. Det ger möjlighet att ställa krav på långtgående miljömässig och social hållbarhet, säger hon.

I Sverige pågår just nu flera rättsliga processer där kommuner ställt krav på djurvälfärd när de handlat upp kött.

- Parlamentet har tröttnat på att kommuner inte får eller vågar upphandla det som gynnar människor och miljö på lång sikt och försvarar entydigt rätten att ta hänsyn t ex till djurskydd och etik, säger Carl Schlyter.


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggers like this: