Arkiv för kategori ‘Påverka’

Grundregler för verbal aikido

24 juli 2011

Genom verbal aikido kan du få samtalspartnern att känna sig både klyftig och förstådd – och på samma gång vägleda denne in i slutsatser som hon/han annars inte skulle ha accepterat. Grundregler:

1. Lyssna noga på vad den andre säger och avbryt inte. Människor värderar inte din ståndpunkt om de känner att du inte hört på vad de har sagt.

2. När du lyssnar på dem, låtsas att det är du som talar och försök att identifiera dig med deras känslor och uppfattningar. Detta gör det möjligt för dig att skapa de logiska broar som behövs för att de ska börja gå över från sin syn till din egen.

3. Börja alltid ditt svar med att erkänna giltigheten i deras åsikt. Då blir de inte försvarsberedda för att de uppfattar din kommentar som ett angrepp.

4. Formulera din åsikt som personlig snarare än som en absolut sanning. Detta gör att de kan lyssna mindre dömande på det du säger.

5. Behåll känslan av att deras ord var dina, och led konversationen dit du vill nå.

Allt enligt Lisa Gålmark, som skriver mer om saken här.

Se även min sammanfattning av retoriktips här.

Twitter

27 december 2010

Drygt 1 procent av mänskligheten har ett konto på Twitter. Av dessa är det mindre än 0,1 procent som har mer än 100 följare, vilket innebär ännu färre läsare än så per inlägg. Källa.

En insändare i till exempel Göteborgs-Posten läses som jämförelse av cirka 100 000 människor.

Sociala medier har absolut en funktion att fylla för de som vill påverka och kan också vara lärorika att använda. I förhållande till hur relativt lite som många satsar på masskommunikation, så skrivs det dock väldigt mycket enbart för sociala medier. Är det bättre med kvantitet än kvalitet?

Bonus: 26-åring twittrade för ingen :)

Bonusbonus: I USA ska kongressbiblioteket arkivera hela Twitter…

Påverka! Del 4 av 4

18 juli 2010

Det här är del 4 av 4 i en serie blogginlägg om några vanliga sätt att påverka politiskt. Den här delen innehåller bara några korta och kompletterande punkter. Del 1-3 är mer fylliga.

Del 1 – retorik.

Del 2 – insändare.

Del 3 – debattartiklar.

Listor som underlättar
Säg vad du tycker direkt till makthavarna. Googla ”maila riksdagsledamöter”, så kan du mejla alla riksdagsledamöter på en gång, eller uppdelat efter utskott, parti eller valkrets. Adresser till insändarsidor finns här.

Hantera svar
Visa någon form av uppskattning för eventuella svar. Om en politiker ska ändra sig, så måste denne kunna motivera detta på ett bra sätt. Visa på en sådan möjlig utväg redan i din första kontakt. Säg inte att makthavaren har fel, säg: Vem har informerat dig så fel om detta? Infon under denna mellanrubrik finns med fler ord i klippet nedan:

Utvärdera
För att lära sig av sina misstag och svetsas samman om man jobbar i grupp, så är det bra att utvärdera det man gör. Vad var bra, vad var dåligt och varför? Vad kan vi göra bättre till nästa gång och vem tar ansvar för att det blir gjort? Exempelvis kan en aktion eller artikel om er i lokaltidningen utvärderas utifrån dessa frågor.

Utnyttja nyhetstorka
Glöm inte att utnyttja nyhetstorkan – den allra bästa tiden för insändare, debattartiklar och utspel i media är mitt i sommaren och under mellandagarna efter jul. Förbered gärna inför dessa nyhetstorkor.

Allt annat
Mer info finns bland annat på retorik.com, i Göran Häggs bok Praktisk retorik, hos Alliansfritt Sveriges aktivistmanual, samt i PR-byråns Westanders PR-handbok, som kan laddas ner gratis från westander.se

Se även grundregler för verbal aikido och miljöpsykologiska knep.

Intressant? Andra om , samhälle, , , , ,

Debattartiklar – så funkar det!

10 juli 2010

Det här är del 3 av 4 i en serie blogginlägg om några vanliga sätt att påverka politiskt. Del 1 finns här och handlar om retorik. Del 2 finns här och handlar om insändare.

Debattartiklar är överkurs, men kanske är det en sådan du behöver? Insändare får fler läsare än debattartiklar, eftersom de är kortare. Fördelen med debattartiklar är att de tas på större allvar och att du får chansen att fördjupa ditt resonemang.

För debattartiklar bör du, förutom tipsen för insändare, tänka på följande:

* Du bör ha stor kunskap och ha följt debatten i det ämne du skriver om.

* Koppla budskapet till ett ämne som är aktuellt, men inte uttjatat.

* Förminska inte problemet, men fokusera på det positiva – möjligheterna!

* Ring debattredaktören innan – fråga om de är intresserade av din artikel.

* Ju kortare artikel, desto fler läser. Håll dig inom antalet tecken som rekommenderas på debattsidan.

* En debattartikel bör innehålla någon spektakulär nyhet för att publiceras i stora tidningar. Det kan vara ny statistik eller att skapa en ny konflikt genom angrepp.

* Underteckna gärna tillsammans med någon annan organisation, allra helst någon som din organisation inte alls brukar dela åsikt med.

* Skicka artikeln på remiss till någon sakkunnig.

* Svara på repliker inom ett dygn, eller meddela debattredaktören att du är på gång med ett svar. Tänk på att den som började oftast får sista ordet.

* Din lokala tidning är inte alltid det bästa forumet för din artikel. Tänk på målgruppen.

* Debattartiklar bör alltid undertecknas med titel och organisation.

* När du kommit in, eller märker att du inte kommer in någonstans, så kan du också sprida artikeln via sociala medier.

Tänk dig att debattartikeln (liksom insändaren) ser ut som en fisk – rubriken plöjer sig fram genom vattnet, brödtexten är den tjocka kroppen och slutet är stjärtfenan som snärtar till!

Intressant? Andra om , samhälle, , , , ,

Insändare – så funkar det!

07 juli 2010

Det här är del 2 av 4 i en serie blogginlägg om några vanliga sätt att påverka politiskt. Del 1 finns här och handlar om retorik.

Insändare är ett av de absolut bästa sätten att nå ut med sitt budskap. Utanför storstäderna brukar de flesta insändare komma in. Ungefär en av fem som läser tidningen läser just din insändare.

Kom ihåg
* Håll dig till ett tydligt huvudbudskap – gör fler insändare av alla bra saker som du kommer på under skrivandet, men som ej hör till huvudbudskapet.
* Kontrollera hos opartiska organ att dina fakta verkligen stämmer.
* Skriv kort – våga stryk delar du gillar, men som inte är så viktiga i sammanhanget.
* Det bästa argumentet ska komma först
* Förklara helst vad vi konkret vill göra åt problemet.
* Lägg till hur ämnet berör din stad/kommun.
* Påpeka hur många frågan berör.
* Skriv en rubrik och inledning som väcker intresse.
* Avslutningen bör sammanfatta, uppmana till åtgärder eller ställa någon till svars.

Undvik
* Personangrepp.
* Svåra ord i onödan är inte folkligt och skapar ingen vi-känsla.
* Skryt inte – jantelagens ställning i Sverige är fortfarande stark.
* Fler än enstaka utropstecken ger ett oseriöst intryck.
* Ironi kan lätt misstolkas, särskilt av äldre.

Öka chansen att komma in
* Skriv om något som snart ska upp till beslut.
* Svara på insändare. Den som skrev den första får dock ofta sista ordet.
* Uppmärksamma årsdagar av stora politiska händelser. En sådan lista kan fås från goran@mp.se

När du trodde att du var klar
* Testa insändaren på andra. Förstår de? Påverkas de?
* Se till att ha rätt stavning och grammatik.
* Underteckna helst efter mallen: Anna Annasson, medlem i X-föreningen i Ystad. Eller om du har en titel, exempelvis styrelseledamot.
* Pseudonym kan accepteras, men insändarredaktören vill ha ditt namn, postadress och telefonnummer.
* Kolla om du kommer in och om någon svarar på din insändare. Svara då tillbaka inom ett par dagar.
* Ring och fråga efter en vecka om det inte blir någon publicering. Fråga vänligt varför, men tjata inte. Skicka istället till en annan tidning.

Men nu är det dags för det allra svåraste – att komma igång och SKRIVA! En hyfsad insändare är mycket bättre än ingen alls.

Intressant? Andra om , samhälle, , , , ,

Retorik – så funkar det!

03 juli 2010

Det här är del 1 av 4 i en serie blogginlägg om några vanliga sätt att påverka politiskt.

Här är en sammanfattning över det viktigaste att tänka på för den som vill bli bra på retorik – konsten att övertyga. Att träna retorik är en väldigt bra sak att lägga sin tid på, eftersom man har nytta av det i alla möjliga sammanhang.

Obs! Du måste inte kunna allt nedan för att övertyga. Ytterst få är bra på allt som står här.

Det viktigaste när det gäller att övertyga muntligt är (förutom att säga vettiga saker) att fokusera, hålla sig kort, lyssna, vara trevlig, ödmjuk och skapa vi-känsla genom att anpassa budskapet till dem du vill övertyga.

Ju större publik och ju fler som talar, desto viktigare är det att du glöder! Säg det viktigaste i början och slutet. I tal bör du i tur och ordning:

1. Gör ett trovärdigt och sympatiskt intryck
Le och referera till vad andra sagt för att visa att du verkligen har lyssnat. Tala engagerat med balanserade kroppsrörelser och varierat tonläge – allt för att hålla uppe intresset.

Inför en halvt okänd publik kan du börja med att berätta varför du är engagerad i dessa frågor och sedan nämna om du har något formellt uppdrag inom området, så att du framstår som värd att lyssna på. Annars kan du bara säga att du länge engagerat dig i dessa frågor eller funderat mycket på dem.

2. Övertyga med fakta
Det är långt ifrån självklart att den som vet mest vinner debatterna. En som vet väldigt mycket löper stor risk att börja prata om mindre relevanta detaljer och dessutom föra resonemang som utgår från att de som lyssnar vet en hel del som de inte vet.

Att ha grundläggande kunskaper om det som debatteras räcker, om du fokuserar på ett starkt argument som din motståndare inte kan bemöta. Du vinner också om din motståndare är dryg och kunskapsmässigt överlägsen dig, för då tycker folk synd om dig.

Vid debatt angriper ofta motståndaren ditt svagaste argument. Därför bör du bara prata om 1-3 starka argument och ägna din tid åt att fördjupa dessa. Detta gäller också vid intervjuer. Du bör ha källor för dina fakta i huvudet. Information från media och intresseorganisationer är sällan bra som källor; däremot statistik från FN-organ eller något annat oberoende och trovärdigt. Enskilda forskningsrapporter kan vara intressanta, men det avgörande är hur helhetsbilden av forskningen ser ut.

Anpassa budskapet till åhörarna. Är det toppchefer i näringslivet eller nya idealister som du ska påverka? Var inte rädd för att låna argument och liknelser från andra. Använd inte för svåra ord. Bland vuxna vet de flesta inte vad ett ord som mandat betyder och hälften vet inte skillnaden på riksdag och regering.

3. Väck känslor
De flesta agerar inte för att de hör att 1000 små barn svälter ihjäl varje timme. Därför behövs även bilder för att väcka känslor.

På debatter eller i tal kan du sällan visa bilder, däremot kan du skapa bilder i åhörarnas inre, eller påminna om bilder som de flesta lär ha sett på tv eller i tidningar. Prata gärna om hur någon enskild har drabbats. Barnperspektivet är ofta gångbart.

Var ärlig i början med hur stora problem det faktiskt finns, men ägna sedan mest tid åt att inge hopp och visa hur vi kan göra något åt problemen.

Alla retoriska delar här ovan och massor av träning behövs för den som vill bli en riktigt bra retoriker. En sådan kan skörda stora framgångar genom att snabbt kunna improvisera och anpassa sin taktik.

Mer info finns bland annat på retorik.com, i Göran Häggs bok Praktisk retorik, hos Alliansfritt Sveriges aktivistmanual, samt i PR-byråns Westanders PR-handbok, som kan laddas ner gratis från westander.se

Se även grundregler för verbal aikido och miljöpsykologiska knep.

Lycka till!

Intressant? Andra om, samhälle, , , , ,

Enkel guide till att påverka

08 juni 2010

Alliansfritt Sverige har idag släppt en aktivistmanual, som är mycket användbar för den som då och då enkelt vill göra en insats för att gratis påverka politiskt.

Förslagen att ställa till rätta artiklar på Wikipedia, samt skriva insändare och debattartiklar, är jättebra saker att ägna sin tid åt. En annan viktig sak är att ringa eller mejla politiker. Listor som underlättar för detta finns här och här.

Förslagen att affischera, blogga och prata på forum är inte lika viktiga. Däremot att passa på att prata en del politik med vänner.

Förslaget att svara på webbfrågor bör vi stryka till förmån för att sprida info om nackdelarna med webbomröstningar. Till exempel genom att tipsa om den här länken.

Fördjupade tips finns i Westanders pr-handbok, som kan laddas ner gratis här.

Övning ger färdighet. Lycka till!

Intressant? Andra om , , samhälle, , ,

Spektakuläre Mockus i final!

31 maj 2010

Nu är det klart att en av vår tids mest fascinerande politiker på toppnivå, Antanas Mockus, har gått till final i Colombias presidentval 20 juni!

Colombias gröna parti bildades formellt i oktober 2009, så det är inte illa att redan slåss om presidentposten i ett land som är nästan fem gånger större än Sverige. För bara drygt tre månader sedan stöddes inte Mockus av fler än 1 procent av väljarna.

Det är mot den bakgrunden vi bör se det. Inte att Mockus i opinionsmätningarna den senaste månaden såg ut att få ännu större stöd.

Till skillnad från flera andra presidentkandidater som tidigare varit ett reellt hot mot makteliten, så har också Mockus sluppit bli mördad.

Det gröna partiets nuvarande representanter åstadkom underverk med huvudstaden Bogotá som borgmästare där 1995-2004. Eller vad sägs om 1100 nya parker, 15 nya bibliotek och att alla bostäder fick el, rinnande vatten och avlopp. Biltrafiken minskade med 22 procent, 98 procent av alla barn går idag i skola, antalet döda i trafiken minskade till hälften och antalet mord minskade med hela 70 procent.

Metoderna var minst sagt spektakulära, vilket jag tidigare skrivit om här och här, där det också finns en mycket sevärd dokumentär om Mockus.

Som grädde på moset lyckades Mockus få stadens till synes hopplösa ekonomi på fötter efter bara tre år. Bland annat genom att lyckas övertala 65 000 av stadens rikaste att frivilligt betala en extra skatt på 10 procent.

På den tiden var Mockus inte ens ansluten till något parti, men nådde enorm framgång genom att inte kompromissa. Trots att de gröna bara har 5 av 102 platser i Colombias senat, så tror Mockus ändå att han kommer att få med sig de andra partierna. Dels eftersom han är bra på att få med sig folk, dels för att han verkligen tror på styrkan i sina idéer. Det är värt att begrunda för de svenska partierna.

Mockus själv är känd för att vara mycket intelligent och ärlig, bland annat lämnade han tillbaka två miljoner dollar i oanvända kampanjpengar till staten efter parlamentsvalen i mars i år. Han är också känd som ”anti-politiker” för sina långa nyanserade resonemang, istället för one-liners i svart och vitt.

Mockus har över 700 000 fans på facebook och han verkar samla fler på sina torgmöten än vad de svenska partierna gör tillsammans.

Fler: SS, DN1, DN2, SvD, FT, Emma Grön, Tomas Melin

Intressant? Andra om , samhälle, , opinion, ,

Tänk själv! Men hur?

18 maj 2010

Media påverkar oss mycket mer än vi tror. Dagstidningar sprider gärna bilden av sig själva att de endast påverkar på ledarplats. I själva verket sker påverkan givetvis överallt i tidningarna. Inte minst handlar det ju om vilka nyheter som tas upp och inte.

Igår hajade jag ändå till när jag såg DN som förstanyhet glorifiera rökning med bildval och i rubriken tala om utökad kamp mot rökarna – inte rökningen.

Ett helt annat intryck hade ju läsarna fått om en lidande astmatiker visats vid cigarettrök på en uteservering. Tidningen väljer vinkel och vinkel påverkar – särskilt när det är första gången läsarna möter ett nytt politiskt förslag.

Det roliga var att en majoritet av de som svarade på DN:s webbfråga ändå ville förbjuda rökning på uteserveringar – då tog DN bort den webbfrågan :)

Att få negativ publicitet i media kan vara förödande för både individer, grupper och företag. Dock inte för storföretag, eftersom de har enorma resurser att öppna moteld. Nu har detta gått längre än någonsin när McDonalds tillåts köpa stora annonser bredvid de svenska webbtidningsartiklar som skriver om företagets skandaler. I annonserna står det: ”Ställ dina frågor direkt till McDonalds”. Bara att klicka och låta sig indoktrineras…

Bloggaren Mats Olsson kommenterar: ”Den som kan betala erbjuds att försöka köpa våra tankar, i samma stund som vi ska bilda oss en uppfattning. Vad blir nästa steg? Att McDonalds erbjuds att mot betalning få lov att godkänna och redigera innehållet i artiklarna?”

Storföretag hör ju till dem som främst har råd att på olika sätt påverka vad tidningarna skriver om från första början. Föga förvånande var det också public service som avslöjade McDonalds skandaler.

Miljöpartiets blivande riksdagsledamot Valter Mutt skriver om vår ekonomiska maktsfärs likheter med Sovjet, och att den varken behöver bry sig om demokrati eller miljö. Detta trots att den ”i allt högre grad styr hur vi klär oss, vad vi äter, vilka tv-program vi ser på och även – förfärande nog – vilka politiska budskap som ges resurser till bred spridning.”

Redan 1957 skrev Sven Lindqvist: ”Det är något djupt egendomligt med ett samhälle, vars sätt att leva och tänka ofta inte är annat än en biprodukt av företagens ansträngningar att öka sin försäljning.

För att till sist svara på min egen rubrikfråga: Jag tror att några steg i rätt riktning vore diverse grön politik och mycket mer barnfilosofi och mediekritik i skolan. Som individer kan vi ta de här frågorna på allvar, hålla dem levande och byta ut en del av tiden som vi låter oss indoktrineras av den världsbild som förmedlas i mainstream media, till tid att skapa och sprida alternativen.

Vem är regissör i ditt liv?

Intressant? Andra om , , , , ,

Media: AB, DN, SvD, SDS, Exp, GP

Helena Leander bloggar igen

09 maj 2010

Miljöpartiet Uppsalas riksdagsledamot Helena Leander har äntligen börjat blogga igen! Läs hennes blogg här.

Med anledning av detta får jag uppdatera min lista på de bästa bloggarna.


Helena Leander. Fotograf: Fredrik Hjerling

För övrigt noterar jag att en av Sveriges största politiska bloggar försöker håna mig genom ett helt påhittat citat i mitt namn. Intressant att samma bloggare beskriver sig själv som ”snäll och sansad” och att han aldrig bråkar med någon… :)

Fler om , ,


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 27 andra följare

%d bloggers like this: