Hållplats Hådén

Gör som Norge – kvotera bolagsstyrelser

Göran Hådén — Mon, 20 May 2013 11:44:22 +0000

Många har genom åren uppmärksammat bristen på kvinnor i bolagsstyrelser. Ibland är en man bättre lämpad, ibland är en kvinna bättre lämpad, men eftersom kompetensen inte avgörs av könet så är det en uppenbar diskriminering när vi fortfarande har cirka tre gånger fler män än kvinnor som styrelseledamöter i börsbolag.

Den här diskrimineringen av kvinnor medför också stora kostnader för samhället när det inte blir de bäst lämpade som styr. Att försöka påverka attityder räcker uppenbarligen inte, så könskvotering blir därmed nödvändigt tills vi uppnått ett jämställt samhälle.

Inom Miljöpartiet har vi könskvoterat ända sedan partiet bildades. Således har vi också länge drivit frågan om att könskvotera börsbolagsstyrelserna. Det är positivt att allt fler nu börjar dela vår uppfattning. På nationell nivå har Norge och flera EU-länder redan lagstiftat om en undre skamgräns för hur stor andel kvinnor som måste ingå i börsbolagsstyrelser.

När EU-kommissionen förra året lyfte frågan så motsatte sig Sveriges borgerliga regering kvotering, utan att ha några alternativa lösningar. När förra jämställdhetsministern Nyamko Sabuni i januari svängde och blev för kvotering så avgick hon ett par dagar senare.

Nyligen har även Anders Borg ändrat sig och sagt att könskvotering till börsbolagsstyrelser troligen vore bra och nödvändigt. Eftersom Borg inte lär avgå i första taget, så får vi hoppas att han kan övertyga fler i regeringen så att Sverige inte hamnar allt för mycket på efterkälken. Annars får vi se fram emot att en grönare regering efter nästa val prioriterar jämställdheten högre.

Härnösands nej till att deläga Midlanda flygplats

Göran Hådén — Sat, 04 May 2013 15:38:54 +0000

Miljöpartiet Härnösands linje att kommunen inte ska gå in som delägare i Midlanda flygplats lyckades i veckan få stöd av kommunfullmäktige i en mycket jämn omröstning som gick tvärs över block- och partigränser. Det är anmärkningsvärt då de flesta kommuner sagt ja utan någon större debatt, medan det i Härnösand har debatterats i flera år. Debatten finns i efterhand att se här.

Ett ja till att deläga hade varken varit ekonomiskt eller ekologiskt hållbart. Ytterligare ett exempel på det kom samma dag som fullmäktiges beslut då Landstinget Västernorrland meddelade att de lyckats minska sina tjänsteresor med flyg till Stockholm med hela 80 procent på bara två år. Våra sammanfattade argument finns att läsa i följande debattartikel:

”Kommunens uppgift är att värna våra kärnverksamheter, d.v.s. skola, vård och omsorg och inte riskera att hamna i långa och kostsamma förlustaffärer.” Så skrev Moderaterna, Centerpartiet och Sjukvårdspartiet i sin reservation om Midlanda i Härnösands kommunstyrelse den 8 januari i år. Ett argument som är lika giltigt idag.

Härnösands kommun står inför svåra prioriteringar framöver, inte minst på grund av Mittuniversitetets nedläggning. Skolan, äldreomsorgen, ridhuset och den gröna omställningen är bara några av de områden som skulle behöva mer resurser. Det vore varken ekonomiskt eller ekologiskt hållbart att över tid lägga mångmiljonbelopp på att deläga Midlanda flygplats.

Det ”värsta” scenariot man räknat med för åren 2013-2017 är att antalet passagerare vid Midlanda inte ens skulle minska hälften så snabbt som det i snitt gjort sedan både år 1990 och 2000! Även med denna glädjekalkyl räknar dock kommunerna med att få betala 42 miljoner redan de tre första åren.

Många stora frågetecken kvarstår. Vi har exempelvis bara delvis kunskap om vilka miljöföroreningar som måste hanteras på Midlanda framöver. Däremot vet vi att ett nytt miljötillstånd bland annat troligen kräver ett dyrt skydd för vattnet inom en snar framtid.

Det finns även en rad faktorer som inte nämns i beslutsunderlaget, men som talar för att det lär gå ännu sämre för Midlanda framöver. Några exempel:

* Bränslepriserna lär öka i takt med att billigare olja sinar. Samtidigt tilltar eurokrisen och hela världsekonomin är en koloss på lerfötter.

* Politiskt behövs fler åtgärder för dyrare flyg om vi ska klara miljömålen. Det innebär bland annat att flygskatt kan återinföras.

* Effektiva och resfria möten med modern videoteknik ökar lavinartat.

* Många aktörer – även Härnösands kommun – siktar nu på att minska sitt flygande genom ny resepolicy. Med en flygplats i vår ägo skulle vi hamna i en minst sagt motsägelsefull situation där vi tvingas motarbeta våra egna mål.

* Kort efter kommunfullmäktiges beslut kan vi få besked från EU om det blir olagligt att pumpa in pengar i flygplatsen som planerat från kommunerna. I så fall väntar förmodligen konkurs och en nedläggning av flygplatsen till okänd kostnad för ägarna.

Vid konferensen Hållbara resor i Örnsköldsvik nyligen, så tog det 40-tal närvarande höga politiker och tjänstemän i länet fram en gemensam målbild för år 2025. Ingen ifrågasatte då målet att vi om bara tolv år endast bör ha en flygplats i länet, istället för tre som nu.

Alla riksdagspartier utom möjligen SD är överens om att vi måste minska vår klimatpåverkan snabbt och kraftigt, för att på sikt knappt ha några utsläpp alls. Det är oförenligt med att försöka ge konstgjord andning till flyget.

Därför kommer våra partier rösta nej till att Härnösands kommun går in som delägare i Midlanda.

Göran Hådén, sammankallande Miljöpartiet Härnösand

Martin Neldén, ordförande Vänsterpartiet Härnösand

Vad är välfärd?

Göran Hådén — Sun, 14 Apr 2013 16:05:58 +0000

Denna debattartikel – baserad på Miljöpartiets nya välfärdsmått – har jag nyligen fått publicerad i TÅ, ÖA och Dagbladet:

Nyligen meddelade Alliansens fyra partiledare att ekonomisk tillväxt mätt i BNP behöver kompletteras med nya mått på välfärd. Det är ett mycket välkommet besked. Alliansen är varmt välkomna att ansluta till de nya välfärdsmått som Miljöpartiet tagit fram.

Redan 1968 sade presidentkandidaten Robert F Kennedy i USA att ekonomisk tillväxt mäter allt utom sådant som gör livet värt att leva. Partipolitiskt har det mest varit Miljöpartiet som lyft tillväxtkritiken i Sverige. Men de senaste åren har även internationellt tunga aktörer som FN, Världsbanken, OECD, EU och en rad enskilda länder aktivt lyft behovet av nya välfärdsmått. FN har till och med antagit en resolution om välbefinnande som globalt mål för ekonomi och politik.

Här är det viktigt att påpeka att det inte är politiken som ska göra människor lyckliga. Däremot kan och bör politiska beslut skapa bättre förutsättningar – eller åtminstone låta bli att sätta käppar i hjulet – för att människor själva ska kunna bygga sin lycka utan att det går ut över andra.

Tillväxten har det senaste seklet lyft Sverige från fattigt bondeland till högteknologiskt välfärdssamhälle. Det är fortfarande lika livsviktigt att öka sin materiella levnadsstandard för de som inte ens har råd med mat för dagen. Men för alla som nu har huset fyllt av allehanda prylar som sällan eller aldrig används, är det kanske inte ännu mer pengar som är det viktigaste. Mycket riktigt visar också undersökningar att de flesta heltidsarbetare föredrar kortare arbetstid framför högre lön.

Människor med materialistiska värderingar är i studier mindre nöjda än andra. Forskning visar också att högre lön för den som redan tjänar bra inte har någon större betydelse för det personliga välbefinnandet och inte heller ger bättre utfört jobb. Högre lön har dock ofta visat sig kunna öka vår lycka om vi använder pengarna till att gå ner i arbetstid, köper lagom doser av rätt sorts upplevelser, eller helt enkelt skänker bort pengarna. Tyvärr är det sällan sådant som pengarna används till.

Den självupplevda livstillfredsställelsen för människor i Sverige är i stort på samma nivå idag som för 30 år sedan. Den ekonomiska tillväxten, vår miljöpåverkan och den psykiska ohälsan har däremot ökat kraftigt under samma period. Mer är uppenbarligen inte samma sak som bättre.

Så vad ska vi då fokusera på för att bredare spegla samhällets utveckling? Det finns inga självklara svar på det, men Miljöpartiet har valt att prioritera följande tio välfärdsmått:

Psykisk hälsa och hur vi trivs med våra liv.
Tillit till varandra och social delaktighet.
Utbildningsnivå.
Jämställdhet, löneskillnader mellan kvinnor och män.
Andel arbetslösa.
Ekonomin – BNP, inkomstklyftor och hushållens skuldsättning.
Klimatpåverkan, även för utsläpp Sverige orsakar utomlands.
Spridning av kväve till haven.
Biologisk mångfald – andel hotade arter och andel skyddad natur.
Användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier.

Vi ser fram emot att regeringen också går från ord till handling och väljer välfärdsmått. Kanske kan vi uppnå viss samsyn?

Är nyheter som daggen på bladen i kunskapens träd?

Göran Hådén — Tue, 26 Mar 2013 11:00:05 +0000

Jag skriver på SVT Debatt om aspekter som påverkar om ett parti gynnas i media. Förutom de två klassiska aspekterna journalisternas och ägarnas partisympatier, så lyfter jag även fram vilka effekter själva medielogikens normer för nyhetsvärderingar får. Läs här.

Stigfinnarna 2013

Göran Hådén — Tue, 26 Mar 2013 09:55:45 +0000

Nedan partistyrelsens fina förslag till slutord i det nya partiprogrammet, som medlemmar fram till 18 april kan påverka här.

Vi har tagit på oss dubbla roller. Vi är både stigfinnare och politiskt parti i traditionell mening. Vi är både före vår tid och mitt i den. Det är en stor utmaning. Vi får inte vara så långt före att vi tappar kontakten med dem som kommer efter, stigen får inte växa igen.

Samtidigt vet vi att ingen tid finns att förlora. Vi vågar vara steget före. Vi är stigfinnarna i svensk politik – ett alternativ för framtidstro och livsbejakelse.

Världen är full av komplexa samband och ömsesidiga beroenden. Det sägs att en fjärils vingslag i Amazonas kan vara början till en orkan i Europa. Att tro att vi begriper hela vår värld vore naivt. Därför ska vi inte betrakta oss som naturens härskare. Vi kan inte veta hur mycket eller hur lite vi har förstått.

Vi hämtar vår kraft i en insikt om att varje enskild handling påverkar vår omvärld och framtid. Det ger oss stora möjligheter, men även ett stort ansvar. Att inte respektera naturens villkor drabbar i längden alla jordens invånare – även oss själva.

Det krävs kunskap, tålamod och envishet för att rubba ingrodda tankemönster. Tiden för eftertanke får inte drunkna i en ocean av ytlig information och ständig uppkoppling.

Den gröna vägen handlar inte om vi och dem. Den handlar inte heller om egoism. Den handlar om att se till helheten. Därför söker vi samarbete och förståelse för att förverkliga vår gröna vision. Miljöpartiet de gröna är inget självändamål, utan den gröna rörelsens parlamentariska gren. Prestige får inte hindra oss från att förutsättningslöst stanna upp, reflektera och ifrågasätta även våra egna idéer, strukturer och metoder.

Det myllrar av liv under varje liten sten på vår planet. Vi är en del av något oändligt mycket större. Denna insikt frammanar ödmjukhet, men också handling. Kanske är det just när vi själva förmår njuta av livet och naturen som vi påminns om vad det är vi kämpar för.

Tvivla aldrig på att omtänksamma och engagerade människor kan förändra världen. Varje utveckling tar sin början i den enskilda människans övertygelse och engagemang. Du gör skillnad!

Nu finns jag även på Twitter

Göran Hådén — Sat, 02 Feb 2013 14:22:37 +0000

Nu har jag även gett mig i kast med Twitter och ska försöka använda det forumet på ett vettigt sätt. Längst ner i den här bloggens högra spalt finns mina fem senaste inlägg från Twitter och en länk till mitt konto. Så fort jag publicerar ett nytt inlägg på Twitter så publiceras det även där. Håll till godo!

Regeringsrapporten om alternativa välfärdsmått

Göran Hådén — Sun, 13 Jan 2013 13:27:35 +0000

Här är ett utdrag av det viktigaste ur den nya regeringsrapporten Nya mått på välfärd och livskvalitet, som är utgiven av Framtidskommissionen som leds av Fredrik Reinfeldt. För rapportens innehåll svarar dock enbart författaren och lyckoforskaren Filip Fors, som är doktor i sociologi vid Umeå universitet och även skribent på Lyckobloggen tillsammans med mig och andra.

Se även Miljöpartiets liknande arbete med mer skarpa politiska förslag, samt denna sammanfattning av lyckoforskningen.

Allt för ofta mäts det som är lätt att mäta, istället för det som är rätt att mäta. Sedan formas politikern efter det. Men vad kan vara mer rätt att mäta än hur vi mår (välbefinnande) och hur vi trivs med våra liv (livstillfredsställelse)? Dessa två mått kan också tillsammans kallas för lycka.

I den svenska SOM-undersökningen tillfrågas intervjupersonerna hur de har känt sig under de senaste dagarna på en skala från (0) ”Mycket illa till mods” till (10) ”Mycket väl till mods”. Samma undersökning görs i många länder numera. Livstillfredsställelse definierar lyckoforskaren Bengt Brülde som en ”positiv attityd till det egna livet i sin helhet”.

Högre inkomster ökar vår nöjdhet mer än vår lycka. Den effekten påverkas av de dominerande värderingarna i samhället, där vi strävar betydligt mer efter hög inkomst än vad vi borde för vår egen lyckas skull, sett till att inkomst på individnivå i regel inte brukar förklara mer än 2–4 procent av variationen i människors lycka. Däremot spelar det större roll hur vi använder våra pengar. De generellt bästa tipsen är att istället för att köpa på sig mer prylar – använd ett överflöd av pengar till att göra gott för andra, att lönearbeta mindre och till en lagom dos av rätt sorts upplevelser.

I diagrammet ovan ser vi att även för arbetslöshet gäller att det är ett större problem på grund av rådande samhällsvärderingar, än det annars skulle behöva vara för vår lycka.

Långa pendlingstider bör begränsas genom politiska beslut som underlättar för människor att slippa flytta för att få jobb. Effekten är inte jättestor, men för att vara en enskild åtgärd är effekten ändå relativt stor, då mycket av det vi tror är viktigt för lyckan i snitt inte betyder något alls eller till och med är negativt för lyckan.

Till ovanstående diagram finns en rad tänkbara förklaringar. Krisen i början av 90-talet kan ha minskat friheten, medan intåget av mobiler och internet kan ha ökat den igen. Hur som helst är två faktorer som påverkar vår lycka desto mer graden av emotionell stabilitet och hur utåtriktade vi är.

Självrapporterad lycka och livstillfredsställelse har ökat i de flesta länder från 1980-talet och framåt. Dessa subjektiva livskvalitetsökningar har varit mest framträdande i Östeuropa, Ryssland och Sydeuropa, vilka alla är regioner som historiskt sett legat på låga genomsnittsnivåer av livstillfredsställelse. I länder med historiskt sett höga tillfredsställelsenivåer, till exempel USA, Sverige, Norge och Schweiz, har däremot bara små ökningar rapporterats sedan 1980-talet. Vidare har länder som Kina och Indien sett en nedgång i livstillfredsställelse över tid.

I mer individualistiska länder som exempelvis Sverige och USA förväntas människor att vara nöjda och lyckliga i högre utsträckning än i mer kollektivistiska kulturer som till exempel Kina och Japan. I individualistiska länder är det dessutom sannolikt en betydligt större prestigeförlust att uppge att man är missnöjd med hela sitt liv jämfört med att uppge att man känt sig illa till mods eller ledsen under gårdagen.

Intressant? Andra om lyckoforskning, lycka, forskning, glädje, psykologi, hälsa, samhälle

Gammalt avtal kan spara miljoner

Göran Hådén — Thu, 03 Jan 2013 14:39:06 +0000

Nyligen framkom det att det finns ett avtal från 1960 mellan Örnsköldsviks kommun och staten om att staten ska stå för Örnsköldsviks flygplats drift och underhåll, vilket Örnsköldsviks kommun står för idag sedan staten släppt sitt ansvar. Vad det här avtalet innebär idag försöker nu Örnsköldsviks kommun bringa klarhet i. Kostnaden för flygplatsen handlar om 15-20 miljoner per år för Örnsköldsviks skattebetalare.

Staten vill inte heller driva Sundsvall-Härnösand flygplats (Midlanda) och tanken är att kommunerna i Sundsvall, Timrå och Härnösand därför ska ta över i juni 2013.

Efter nyheten om Örnsköldsviks gamla avtal begärde jag dock sökande efter om det fanns ett liknande gammalt avtal även för Midlanda och ett sådant har nu hittats. Hittills har varken jurister eller andra hittat något som skulle ogiltigförklara avtalet, men det återstår att se om så sker längre fram. Om inte, så kan mångmiljonbelopp sparas för skattebetalarna i Härnösand, Timrå och Sundsvall. Här följer en rad inslag i media med mig om det här:

Inslag i Mittnytt

Inslag i Tv4 Nyheterna

Artikel i P4 Västernorrland

Intervju i P4 Västernorrland

Nyheterna i P4 Västernorrland

Tidningen Ångermanland

Dagbladet i Sundsvall

Nina Björks bok Lyckliga i alla sina dagar

Göran Hådén — Sun, 30 Dec 2012 09:32:11 +0000

Här är min recension/sammanfattning av Nina Björks omtalade bok Lyckliga i alla sina dagar: om pengars och människors värde. Texten är tidigare publicerad i Grönt nr 5/2012.

Vilken politik ligger bakom färgen på en potatisskalare eller Disneyfilmer som Lejonkungen?

Nina Björk är en uppfriskande fritänkare och skarp analytiker. Med eleganta formuleringar och subtil humor öppnar hon för nya synsätt i centrala frågor. Till sin hjälp tar hon både vardagsnära berättelser och akademiska teorier.

Björk belyser konsumismen – tron på ökad konsumtion som något bra i sig – som den kanske mest framgångsrika ismen någonsin. Hon beskriver absurda konsekvenser av konsumismen som planerat åldrande – att medvetet begränsa hållbarheten för varor, så att vi fortare tvingas köpa nytt igen.

Ekonomismen är också i hennes skottglugg. Vi mäter det som är lätt att mäta, inte det som är rätt att mäta. Men allt varken kan eller bör värderas i pengar.

Idag har vi enligt Nina Björk ett samhälle där de som förespråkar en mer solidarisk livsstil ses som moraliserande. Anammande av reklamens livsstilspropaganda för egoism ses däremot inte som moraliserande pekpinnar. Det här ser hon till stor del som en effekt av normer och vårt ekonomiska system.

Björk menar att den politiska debatten utgår ifrån att väljarna är egoister som är mer intresserade av att lyckas än att vara lyckliga. När partier anpassar politiken mer till opinioner än till sin ideologi, riskerar valet mellan allt mer lika partier att reduceras till en personfråga om vem som är bäst på att administrera och nå de gemensamma målen om jobb och tillväxt in absurdum – Reinfeldt eller Löfvén?

Media för En köpfri dag 2012

Göran Hådén — Sun, 25 Nov 2012 08:38:33 +0000

Som talesperson för En köpfri dag som var igår, har jag i media pratat en hel del om vikten av att komma ifrån överkonsumtionen de senaste dagarna. Här är en sammanställning som även inkluderar andras intervjuer. Uppmärksamhet i papperstidningar finns i regel ej med nedan. Ungefär hälften i tidningarnas webbundersökningar sympatiserar med En köpfri dag.

SVT Plus, reportage

Annas eviga i SVT – djuplodande och intressant samtal om konsumtionssamhället

SVT

SVT, mer

Tv4 News, 24/11 kl. 11.35

RADIO