Hur stora risker ska vi ta?

Läs mitt inlägg på partiprogramsbloggen idag! Smakprov nedan:

Vi gröna värnar om försiktighetsprincipen. Men hur mycket ska vi göra det, när den står i konflikt med andra grunder för den gröna politiken?

Det är lätt att argumentera för att riskerna som tagits med regeringens klimatpolitik är vansinne, eftersom den medför ­­­klart större risker än rysk roulette.

I vissa fall känns det däremot som att försiktighetstänkandet är onödigt stort. Ett exempel är när Kalmar kommun nu fasar ut barnens däckgungor av rädsla för att barnen ska få cancer av att tugga på däcken.

Men hur bör vi förhålla oss till att vi på bred front släpper lös ny teknologi där forskarna ännu inte vet hur farligt det är på sikt? Några exempel är nanoteknik, GMO, alla tiotusentals otestade kemikalier som finns ute på marknaden, mobiler, trådlösa nät och liknande.

Läs fortsättningen här.

Att gå över ån efter vatten

Under många år
under stora kostnader
reste jag genom många länder.
Såg de höga bergen,
oceanerna.
Det enda som jag inte såg
var den glittrande daggdroppen
i gräset framför min dörr.

Rabindranath Tagore

Statustoppen överraskar

United minds undersöker varje år vad ett representativt urval av de internetanvändande svenskarna anser ger status. Och det är inte prylar, resor och en fullbokad almanacka som gäller.

En trend är att snällhet för första gången kommer på topplistan. I Kina är snällhet det som ger allra mest status. I Kina ger det också mer status att vara miljömedveten än i Sverige.

När 100 företeelser skulle rangordnas svarade svenskarna så här (nr 1 är mest viktig och nr 100 minst viktig för statusen):

1 Vara allmänbildad
2 Vara duktig på sitt arbete
3 Vara en engagerad och duktig förälder
4 Att vara snäll
5 Att flytande kunna tala många språk
6 Ha en egen hoparbetad förmögenhet
7 Kunna bestämma över sin egen arbetstid
8 Lägga tid och pengar på att hjälpa behövande människor
9 Ha ett långt och stabilt äktenskap
10 Ha en klar och tydlig livsåskådning

34. Köpa ekologiska varor

42. Köra miljöbil

91. Ha en välbesökt blogg
92. Ha en fullbokad almanacka
93. Köpa professionell hjälp för att inreda sitt hem
94. Prata med coach/psykolog
95. Umgås med chefen utanför jobbet
96. Bli omskriven/figurera i kändispressen
97. Vara singel med intensivt kärleksliv
98. Ha en minst 15 år yngre fru
99. Ha en minst 15 år yngre man
100. Förbättra sitt utseende med medicinska hjälpmedel

Den som förflyttar sig uppåt blir mer givmild

En studie visar att dubbelt så många skänker pengar till Frälsningsarmén om de just åkt uppför en rulltrappa, än om de just åkt nedför en rulltrappa. En annan studie visar att de som just tagit en trappa upp till ett auditorium ägnade mer än 50 procent längre tid åt en serie frivilliga enkäter, än de som just letts ner till ett orkesterdike.

Det här tros bero på att höjd förknippas med godhet i vårt språk: exempelvis hög moral, Gud i höjden, att se upp till goda människor, och så vidare.

Givetvis finns det andra faktorer som påverkar vårt beteende i samma situation, men allt annat lika så verkar det finnas en effekt som ovan. Det kan vara värt att fundera lite på vad användande av denna kunskap kan göra för de som har en övervåning i sitt boende, eller som bor i ett höghus. Eller för den delen folk som samlar in pengar på stan, kontorsplaceringar i flervåningshus, med mera.

Hur valet av språkrör går till på MP-kongressen

Just nu funderar de kandidater till språkrör och partisekreterare i Miljöpartiet som inte blev föreslagna av valberedningen, på om de ska kandidera i alla fall. Jag hoppas det, eftersom det vore bra för demokratin att det inte bara finns förslagen från oss i valberedningen, hur välgrundade de än må vara

Eftersom jag och Jon Karlfeldt fick igenom vår motion om hur röstningen ska gå till – nämligen med Instant Runoff Voting (IRV) – så har vi också risken minimerats att fler kandidaturer skulle riskera att någon annan än den med störst stöd blir vald.

Nu kommer ombuden nämligen att rangordna alla kandidater i den ordning de vill ha dem valda, och de kommer inte finnas någon taktisk fördel med att rangordna kandidaterna i någon annan ordning än den man verkligen tycker.

Jag har tidigare skrivit utförligt om röstsystemet IRV här. Se även den korta introvideon nedan:

Intressant? Andra om politik, helhetsperspektiv, val 2010, valsystem, valsedlar, presidentval, demokrati

Därför masskommunikation

”Jag tror det är lika svårt att påverka en individ som en folkmassa.”

- Göran Persson, före detta statsminister.

Källa: slutet av den här sändningen.

Råd till radikala rörelser

Imorgon är det tio år sedan följande tio råd publicerades. Artikeln är till stora delar lika aktuell idag. Råden är skrivna för vänstern, men det mesta är tänkvärt även för gröna.

I kort sammanfattning: sätt dagordningen i samhällsdebatten – vad det pratas om är viktigare än vad som sägs, sluta strid mot relativt likasinnade, använd och sprid det som redan finns istället för att ständigt skapa nytt, se varje människa som en möjlig medrevolutionär och tänk alltid på hur ni uppfattas av de som inte redan är ”frälsta”.

Intressant? Andra som skriver om politik, lobbyism, eftervalsdebatt, strategi, bristanalys, samhälle, media

Elda med mardrömmar?

Martin Luther King eldade massorna med en dröm, inte en mardröm. Det är tänkvärda ord för miljörörelsen. Klimatkrisen leder till rädsla, vilket instinktivt gör att vi gärna försöker fly dessa problem, istället för att ta tag i dem.

I presidentvalskampanjen 1968 gick det mycket bra för Robert F Kennedy som offensivt talade om att BNP mäter allt utom det som gör livet värt att leva. Tyvärr mördades han knappt tre månader efter att han börjat kandidera.

Vår känsel påverkar våra beslut

En studie i Science tyder på att vi blir mer medgörliga om vi rör eller nyss rört vid mjuka föremål, istället för sträva och hårda ytor. Ur det perspektivet bör således den som vill övertala någon, se till att motparten sitter på en mjuk stol och själv sitta på en hård stol

Den som håller i något tungt uppfattar den de intervjuar som mer seriös, men inte mer social eller trevlig. De som håller i något tungt tar också beslut som är mer seriösa än trevliga – till exempel att satsa på miljön istället för fräschare toaletter.

Det finns förstås en rad andra områden där dessa båda rön kan påverka och delvis förklara varför vi gör som vi gör.

Trendbrott i regeringens strategi?

Som Tobias Billström illustrerar ovan, så kan regeringens reaktioner när de gjort fel gå åt olika märkliga håll. Några andra exempel:

- Blev det inte bättre när vi skar ner på tågunderhållet? Nähä, men då skär vi väl ner ännu mer då!

- Blev inte folk glada när vi tvingade ut cancersjuka i arbetslivet? Nähä, men då fortsätter vi ändå, eftersom det är så spännande att se om vi kan bli omvalda i alla fall.

- Om vi först försämrar och sedan förbättrar lika mycket så kan vi ju skryta med hur mycket vi förbättrat!

Den sistnämnda strategin tillämpades senast av miljöministern som föreslog att det ska tillsättas en utredning för att titta på om kemikalien han själv legaliserade, och själv tror är skadlig, borde förbjudas igen. Men kanske är det inte taktik – kanske har Carlgren tagit del av nedanstående skola?

Intressant? Andra om politik, samhälle, alliansen