Archive for september, 2009

Stigfinnarna

20 september 2009

Det känns inte alltid stimulerande att engagera sig. Problemen kan ibland kännas övermäktiga och vi ser inte alltid den konkreta effekten av våra politiska handlingar. Minsta sten kan bli ett berg att klättra över när känslan av maktlöshet hotar att släcka vår inre glöd.

Men vi hämtar vår kraft i en insikt om att varje enskild handling påverkar vår omvärld och framtid. Det ger oss stora möjligheter, men även ett stort ansvar. Att inte respektera naturens villkor drabbar i längden alla jordens invånare – även oss själva. Någonstans tycks vi ha förlorat insikten att livskvalitet inte kan mätas i pengar.

För var dag som går låter vi gifter spridas i naturen och samlas i våra kroppar. Vi vet att vi måste ändra livsstil och problemen blir svårare ju längre vi väntar. Det krävs tålamod och envishet för att rubba ingrodda tankemönster. Tiden för eftertanke får inte drunkna i ett hav av mediabrus och reklam.

Stora problem kräver radikala lösningar och ett annat sätt att tänka än det som orsakade problemen. Vi gröna ifrågasätter saker som andra tar för självklara. Vi är både stigfinnare och aktiva i dagspolitiken; vi är både före vår tid och mitt i den.

Vår rörelse är i början av sitt arbete och utmaningarna är stora. Redan idag kan vi dock se vissa resultat. Medvetenheten om miljöproblemens allvar har ökat kraftigt, vilket har medfört att alla partier har en bättre klimatpolitik idag än för några år sedan. Långt ifrån tillräckligt – javisst – men vi är ändå på väg att vända skutan! Även i andra politiska områden som lyckoforskning, hbt, rasism med mera, har det blivit betydligt bättre, även fast det ännu finns mycket kvar att göra.

Den gröna vägen handlar inte om vi och dem. Den handlar inte heller om egoism. Den handlar om att se till helheten. Därför söker vi samarbete och förståelse för att förverkliga vår gröna vision. Miljöpartiet de Gröna är inget självändamål, utan den gröna rörelsens parlamentariska gren. Prestige får inte hindra oss från att förutsättningslöst stanna upp, reflektera och ifrågasätta även våra egna idéer, strukturer och metoder.

Det sägs att en fjärils vingslag i Amazonas kan vara början till en orkan i Europa. Oavsett om det stämmer eller inte, så är världen är full av komplexa samband och ömsesidiga beroenden. Därför ska vi inte betrakta oss som naturens härskare. Vi kan inte veta hur lite eller mycket vi har förstått.

Däremot kan vi se hur det myllrar av liv under varje liten sten på vår planet. Vi är en del av något oändligt mycket större. Denna insikt manar till ödmjukhet, men också till medveten handling. Kanske är det just när vi själva förmår njuta av livet och naturen som vi påminns om vad det är vi kämpar för.

Idag fyller Miljöpartiet de Gröna 28 år. Grattis!

Annonser

Ett år kvar till en rödgrön regering

19 september 2009

Idag är det ett år kvar till valet 2010, då vi äntligen kan byta regering. Bland allt dåligt som den nuvarande moderatledda regeringen har gjort, så är en av de saker som fascinerat mig mest kravet på att den som blir arbetslös ska tvingas söka jobb på annan ort redan från första dagen som arbetslös. Som om en människas lokala förankring, sociala kontaktnät och kanske till och med familj inte betydde något. Dessutom är det ju just genom ett bra kontaktnät som man ofta får jobb. Men det är klart, det förutsätter ju att vi tänker långsiktigt, på helheten och tar hänsyn till människors välbefinnande. Eller åtminstone anammar något av dessa tre perspektiv. Är det för mycket begärt?


Några saker som är bra för både vårt klimat och din lycka

18 september 2009

Att engagera sig för något verkligt meningsfullt, som klimatet.
Att skapa mer samhörighet mellan människor genom ett stort gemensamt mål, som att klara klimatet.
Att köpa färre prylar.
Att undvika långpendling i bilköer.
Att undvika klimatkatastrofer.

Om sannolikhet

17 september 2009

96 procent av alla svenska hushåll har hemförsäkring. Många pensionssparar extra av oro för att få det lite sämre sina sista år i livet. Många vågar inte alltid gå närmaste vägen utomhus av rädsla för att bli överfallen. Vi använder bilbälten, cykelhjälmar, vaccineringar och mycket annat som allt bygger på strävan efter ökad trygghet, även om det är lite obekvämt.

Men när det gäller klimatet så verkar det finnas ett helt annat tänkande kring vilka risker som är rimliga att ta. De allra flesta skulle aldrig spela rysk roulette, men nu är det precis vad vi gör med klimatet. Insatsen är inte ”bara” ett människoliv, utan universums samtliga för oss kända ”högre” livsformer.

Ingen kan veta exakt var den kritiska gränsen går för när vi når ”the tipping point”. Men utifrån den kunskap vi har gör forskarna sannolikhetskalkyler.

Dessa landar i att de klimatmål som den svenska regeringen vill att världens länder ska enas om innebär ungefär 50 procents risk att de flesta människor och djur inte kommer att överleva. Det är tre gånger sämre odds än för ”vanlig” rysk roulette. Vad hände med försiktighetsprincipen?

Nej till rysk roulette i klimatpolitiken

Lägg därtill att regeringens åtgärder inte på långa vägar räcker för att nå deras egna mål. De flesta klimatforskare tror inte att vi klarar att hålla den globala temperaturökningen under tre grader, vilket bland annat tros innebära att hela Amazonas regnskogar med halva jordens biologiska mångfald brinner upp och frigör ytterligare enorma mängder växthusgaser.

Därför hoppas vissa på geoengineering som en sista utväg, det vill säga desperata åtgärder som att skicka upp speglar i rymden som i bästa fall hindrar lagom mycket solljus från att nå jorden. Då kan vi verkligen tala om höga risker.

Men än har vi sannolikheten på vår sida för att kunna klara klimatkrisen på ett relativt smidigt sätt. Men det kräver att vi sätter igång på allvar nu och gör det som forskarna menar är nödvändigt. Eller så litar vi på extrem tur och hoppas att allt ordnar sig ändå. Hur tycker du att vi ska göra?

Vårt krav på ständig ekonomisk tillväxt krockar med naturens villkor. Visst är det en stor utmaning att ändra hur vi sköter ekonomin, men alternativet – att i grunden ändra naturens villkor – är ju faktiskt omöjligt så vitt vi vet. Fast det är klart, om det ändå skulle hända så blir det ju plötsligt väldigt sannolikt att det har hänt… 🙂

Vodpod videos no longer available.

Det är i alla fall sannolikt att det är sannolikt att man även blir lyckligare av att engagera sig för klimatet! Mer om det imorgon.

Plan B 3.0

16 september 2009

Det finns goda skäl att kalla miljögurun Lester Browns bok Plan B 3.0 för den enskilt viktigaste klimatboken. Till och med Kinas premiärminister har citerat boken offentligt.

I stora drag är första halvan av boken en makalös lägesbeskrivning och andra halvan är full med hoppingivande förslag på lösningar. Dessa har sin utgångspunkt i en mängd framgångsrika lokala initiativ som redan genomförts runt om i världen. Browns grundidé är att vi helt enkelt ser till att sprida den bästa befintliga och beprövade tekniken och metoderna över hela världen, i den mån det passar med lokala förutsättningar.

Plan B 3.0 kommer inte bara att minska mänsklighetens klimatpåverkan globalt med 80 procent till år 2020 – den kommer även att stabilisera folkmängden, utplåna fattigdomen och övergripande återställa balansen i jordens ekologiska system. Allt till en kostnad av 190 miljarder dollar per år, det vill säga en tredjedel av USAs militärbudget. Även om kostnaden skulle bli tio gånger så hög, så är kostnaden ändå lägre än många tror.

Boken är faktaspäckad och har källhänvisningar till allt. Hela boken finns digitalt och gratis på svenska här, där man även kan gå med i den svenska plan b-rörelsen.

En sammanfattning av boken finns här

Klimatcitat

15 september 2009

”Om du kommer hem och finner att vattenkranen står på – tar du då fram linjalen och börjar undersöka om det blir tröskeln eller golvet som får den första rötskadan och vilken nivå det blir över golvet innan vattnet når tröskeln? Skickar du vattnet på analys för att ta reda på om det finns bakterier i vattnet? Eller går du helt enkelt och stänger av kranen?”
– John Holmberg, vice rektor och professor i resursteori på Chalmers, förespråkar mindre detaljfokus och mer omedelbart agerande mot grundkällorna till klimatförändringarna.

Irlands sak är vår

14 september 2009

Idag är det årsdagen för när Sverige röstade nej till euron 2003. När vi väl fick chansen att tycka till om en del av utvecklingen mot Europas Förenta Stater så tog vi den chansen. Det känns riktigt bra!

Tyvärr har ju Sverige till skillnad från Danmark och Storbritannien inte begärt något juridiskt bindande undantag från att vara med i EMU fullt ut. I Lissabonfördraget fastslås att euron är unionens valuta, men den skrivningen skiljer sig inte så mycket från nuvarande fördrag. Vi får se vad det innebär på sikt.

Något vi får se om mindre än tre veckor är huruvida Irland räddar oss från en ny grundlag eller inte. Nej-sidan på den gröna ön försöker prata politik och mobilisera sina anhängare att rösta. Ja-sägarna till Lissabonfördraget på Irland kör föga oväntat mycket med innehållslösa känslobudskap som ”Ireland needs Europe” och till och med hot om att Irland kommer att tvingas lämna EU om de röstar nej till Lissabonfördraget igen. Förra året använde ja-sidan på Irland bland annat följande sanslösa affischer:


Så blir du lyckligare!

13 september 2009

De allra flesta psykologer ägnar sig åt att försöka bota olyckliga. Det är dock betydligt enklare att förebygga depressioner än att bota dem. På samma sätt kan normalmående människor bli lyckligare.

Lyckoforskningen har exploderat de senaste åren och det finns idag så mycket underlag att forskarna är överens om det viktigaste, men hittills har fokus mest varit på vad som gör länder och grupper lyckligare.

Boken Lyckans verktyg från 2008 är något så fantastiskt som en stor guide till hur enskilda personer kan bli lyckligare, som är strikt baserad på forskning om vad som fungerar och inte. Författaren Sonja Lyubomirsky, professor i psykologi och en av världens ledande lyckoforskare med nästan 20 års erfarenhet, har själv genomfört ny forskning för att få ett komplett underlag till boken.

Sonja Lyubomirsky, författare till Lyckans verktyg.


Lyckans verktyg bygger alltså på solid vetenskap, men är dessutom pedagogisk, rolig att läsa och har flera användbara självtest, där man kan följa sin egen lyckoutveckling över tiden. Boken är indelad i tre delar: ”Så uppnår du verklig och varaktig lycka”,
Lyckostrategier” och ”Att hålla kvar lyckan”.

Viktigt för läsaren att ha i åtanke är att de flesta lyckostudier är från USA och västvärlden. Därför kanske alla Lyubomirskys råd inte hjälper personer i fattiga länder lika bra, och resultaten är genomsnitt, som enskilda givetvis kan avvika ifrån.

Cirka hälften av vår lycka beror på våra gener. Det har framkommit bland annat genom jämförelser mellan enäggstvillingar som skilts åt vid födseln; de blir ändå ganska lika till personligheten – och till lyckonivån. För den lycka som inte avgörs genetiskt, så har det visat sig stämma med det gamla uttrycket: Det viktigaste är inte hur man har det, utan hur man tar det.

Det finns gott om myter om lycka. Lyubomirsky avfärdar bland annat påståendet att det är bra att grubbla ibland eller tron att ”om jag bara uppnådde det och det, så skulle allt bli bra”. De vägar till lycka som däremot fungerar samlar hon i tolv lyckostrategier, där man ska börja med de som passar en bäst. Många av dessa kan låta självklara, men mer förvånande kanske är vad som inte finns med!

Lyckostrategierna
1. Uttryck tacksamhet.

2. Tänk positivt.
3. Jämför dig inte med andra.
4. Var snäll.
5. Vårda sociala relationer.
6. Lär dig härda ut.
7. Lär dig förlåta.
8. Sträva efter flow.
9. Njut av livets glädjeämnen.
10. Sätt upp mål och sträva dit.
11. Utöva religion eller andlighet.
12. Ta hand om din kropp

I Lyckans verktyg finns viktiga fördjupningar om dessa strategier och konkreta råd som är enkla att komma igång med. Det här kan mycket väl bli en av de mest givande böcker du någonsin har läst – dels för din egen del, men också för att lyckliga människor hjälper andra mer.

Göran Hådén

Mer är inte alltid bättre

12 september 2009

Nu har vi ekonomisk tillväxt i Sverige igen, främst på grund av att vi köper mer livsmedel. Igen. Konsumtionen av livsmedel i Sverige ökade volymmässigt med 24 procent bara mellan år 1993 och 2005, enligt nationalräkenskaperna.

I klimatdebatten uppmanas vi att inte slösa eller slänga mat. Men fortfarande är ekonomisk tillväxt – att vi hela tiden måste producera mer och mer – det i praktiken övergripande politiska målet för de flesta politiker.

Trenderna för ekonomisk tillväxt och koldioxidutsläpp har länge gått hand i hand. Ju mer tillväxt, desto högre koldioxidutsläpp. Regeringen påstår att den här kopplingen inte längre är så stark i Sverige, men det beror på att när till exempel Kina producerar saker åt oss, så räknas det som Kinas utsläpp.

I Storbritannien har regeringsrapporten Prosperity without growth? (Välstånd utan tillväxt?) nyligen tagit upp behovet av ett helt nytt sätt att organisera vår ekonomi. Även i Sverige diskuteras ett nytt ekonomiskt system lite här och var.

Den stora omställning av samhället som vi måste göra för att klara klimatet kommer att ge oss ekonomisk tillväxt ett tag till. Det kan vara bra, för huvudfokus måste ligga på klimatet de närmsta åren. Men sedan måste vi snabbt skapa ett samhälle där vi satsar på verkliga värden. Det kommer inte att bli lätt att ändra det ekonomiska systemet. Men alternativet – att ändra på naturens villkor – är ju faktiskt omöjligt.

De flesta stora religioner vill inte att vi ska fastna i materiella ha-begär. Även de stora tänkarna inom liberalismen, konservatismen och socialismen var (när dessa ideologier formades) överens om att när vi uppnått ett gott materiellt samhälle så är det andra saker än konsumtion och ekonomi som ska växa.

Ekonomin galen

Idag är det 11 september

11 september 2009

Idag är det 11 september. Även idag dör tusentals barn av svält och cirka en miljard människor går och lägger sig hungriga. Det är fler än någonsin räknat i antal, men räknat i andel av världens befolkning som inte kan äta sig mätta, så har situationen blivit klart bättre de senaste årtiondena. Men maten skulle räcka till alla om vi bara fördelade mer rättvist.

Idag är det 11 september. Även idag har Sverige en regering som förvärrar svälten i världen genom att de motsätter sig rättvis handel, skär ner på biståndet, stödjer att jordbruksmark i fattiga länder ofta används för att producera lyxprodukter till oss, med mera.

Idag är det 11 september. En dag så god som någon att göra en insats för en bättre värld. En miljard människor är så många att vi inte kan greppa det. Men det är inget skäl för att inte agera. Det finns en historia som i kortform går så här:

Det var en gång en strand som var alldeles full av sjöstjärnor som spolats upp av vågorna. En turist kom gående och såg en kvinna vid strandkanten som kastade tillbaka sjöstjärnor i vattnet. Turisten frågade då kvinnan:
– Känns det inte hopplöst? Det finns ju tusentals sjöstjärnor bara på den här stranden, för att inte tala om alla andra stränder!
Kvinnan log, plockade upp ytterligare en sjöstjärna och sade:
– Det har betydelse för den här.

Mä


%d bloggare gillar detta: