Archive for december, 2009

Nyhetsbanta!

31 december 2009

Vad är viktigast i ditt liv?
Hur mycket tid ägnar du åt det?

Idag bombarderas vi med fler nyhetssändningar än någonsin förr. Den som till exempel lyssnar på radio under en arbetsdag får höra samma nyhetsfragment om och om igen. Varför sväljer vi okritiskt detta?

Nyheter är ofta det som rör sig i bladspetsarna på kunskapens träd. Med andra ord: sällan viktig info. Här är några icke rangordnade aspekter av fenomenet nyheter:

1. Gång på gång får vi rapporter om nya händelser i långa händelseförlopp. Ett exempel är Israel-Palestina-konflikten. Men hur många känner ens till grunderna för konflikten? Och hur många använder den här informationen till att på något sätt agera annorlunda?

2. Gång på gång kastar vi oss över nyheter om att svenskar dött i tragiska olyckor. Många säger att de vill ha fler positiva nyheter, men media skriver ju om det som de märker att flest läser. Att prioritera negativa nyheter verkar vara något som ligger i den mänskliga naturen, men det framstår onekligen som ett rent självdestruktivt beteende att söka upp det som gör en ledsen.

3. Gång på gång läser vi om överfallsvåldtäkter med okända gärningsmän utomhus. Det gör att många hellre sover över hos bekanta, än går hem själva på natten. Detta trots att de flesta våldtäkter begås i hemmen av personer som är bekanta med offret. Således är det generellt mer tryggt att gå hem själv mitt i natten. Det skulle också öka tryggheten ytterligare utomhus om fler rörde sig där.

4. Gång på gång betonas hur många svenskar som drabbats av olika saker. Det spär givetvis på bilden av att människor i Sverige är så mycket mer värda än människor i andra länder. I lokaltidningar går man ett steg längre och toppar med nyheter om att en lokal människa har skadat sig i en olycka, medan massmord i andra länder kan få nöja sig med en notis.

De allra flesta svenskar känner vi inte. Varför ska vi då värdera dessa så mycket högre än människor i till exempel Mocambique som vi inte heller känner? Varje dag dör tusentals barn av svält och cirka en miljard människor går och lägger sig hungriga. Hur mycket talar vi om vad vi bör göra åt det?

5. Gång på gång får vi nyheter om inrikespolitik i USA och Europa, medan de allra flesta inte ens vet vad Kina och Indiens presidenter heter. I Kina kan många både vår och sin egen kultur. Det kommer få stora konsekvenser för världsordningen inom en snar framtid.

Genom att ägna minst flera timmar i veckan åt nyheter, så får vi mindre tid till rötterna och stammen av kunskapens träd. Även om vi kan ta oss tid till båda så gör vi inte det, eftersom vi tror att vi får veta tillräckligt om världen och samhället genom att följa nyheterna.

Trots att Miljöpartiet aldrig har varit ett enfrågeparti, så är det ändå den känslan som många har. Det är inte så konstigt, eftersom MP i nyheterna framför allt får komma till tals i just miljöfrågor, trots att de flesta utspel från partiet handlar om annat.

Till och med partipolitiskt aktiva kan ha svårt att beskriva vad andra partier egentligen står för, vad de driver och vad de åstadkommit. Det beror delvis på okunskap, delvis på att partierna nu är så anpassade till media att många till stor del knappt har någon egen agenda längre.

Reklam bidrar till att vi väljer varor efter en känsla, inte efter fakta. På samma sätt kan nyheter bidra till att vi väljer parti efter en känsla, inte efter fakta och ideologi.

I slutet av 2006 användes nyheternas enorma kraft till att sprida budskapet att vi står inför en enorm klimatkris. Det var förstås väldigt bra, men ett undantag. Inte heller det var något som krävde sjuttioelva nyhetssändningar om dagen.

Så här års publiceras en del intressanta artiklar som sammanfattar året för olika områden, eller blickar framåt. Men inte heller det kräver sjuttioelva nyhetssändningar om dagen.

Poängen med att skumma nyheter varje dag är kanske främst för de som tänkt göra omedelbara politiska utspel, eller den som är rädd att inte till fullo hänga med i snacket på fikarasten och som inte vågar vara stolt över att prioritera annat än att ta del av nyheter stup i ett.

De miljoner svenskar som tar del av nyhetssändningar i radio och tv får färdiga doser. En minut ditt, två minuter datt, osv. Den som tar del av nyheter i dagstidningar kan förvisso inte heller välja vad som ska rapporteras, men kan i alla fall själv gå vidare när som helst. På internet finns däremot möjligheter att själv välja.

Ett bra nyårslöfte (eller allmän målsättning) kan därför vara att nyhetsbanta. Det är inte bara fullfjädrade nyhetsnarkomaner som tjänar på det. Tips för hur man håller sitt löfte finns här.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , intressant, , , , , ,

Trender till 10-talet

30 december 2009

DN har listat några saker som blev bättre i världen under 00-talet, bland annat att vi har färre krig nu, att andelen kvinnor i beslutsfattande församlingar har ökat och att fler barn får gå i skolan.

Det händer så mycket nu för tiden att knappt någon vågar sia om vad 10-talet kommer att medföra. De flesta verkar dock överens om att 10-talet blir vår sista chans att klara klimatkrisen.

Men vad kommer då att hända just nästa år? Ända sedan 1980 har ju 2010 varit känt som året då kärnkraften skulle vara avvecklad i Sverige. Nu är det dock nya tider. Den världsledande PR-byrån JWT har gjort en intressant lista i bokstavsordning på de 100 hetaste trenderna att hålla ett öga på under 2010. Läs hela listan här. Många av dessa trender är gröna!

Några av de icke rangordnade trenderna som enligt JWT lär bli heta under 2010 är:
Nr 3: Alternativa välfärdsmått, som Frankrikes president Sarkozy försöker sälja in på varenda G20-möte numera.
Nr 17: Produkter som transporterar el trådlöst.
Nr 57: Brasiliens gröna presidentkandidat Marina Silva.
Nr 64: Efter åratal av green-washing växer nu nutrition-washing starkt.
Nr 66: Ekologisk snabbmat, likt Ekobar i Stockholm.
Nr 76: Gratis eller nästan gratis dricksvatten på stan.
Nr 78: Att var och en på dansgolvet lyssnar på sin egen musik i hörlurar.
Nr 80: Motreaktioner mot Red bull, twitter, o.d.
Nr 96: Att varor märks med hur mycket vatten de förbrukar.
Nr 97: Tvättmaskiner och schampo som inte förbrukar vatten.

Några av trenderna för 2009 märks av i statliga språkrådets lista på 30 nya ord som kom i år, bland annat stjärnfamilj, fröbomba och norsk karaoke.

Andra bloggar om: Nyår, Gott nytt år, Nyårsafton, 2009, Samhälle, Politik, , , , , Intressant.se

Konsumentmaktens bristande resultat

29 december 2009

Det åts ungefär lika mycket skinka i år som förra året, trots det stora uppmärksammandet av hur hemskt grisarna har det.

Drygt 96 procent av alla livsmedel som säljs i Sverige är inte ekologiska, trots all miljödebatt.

Vad en enskild individ väljer spelar ändå roll. Till exempel äter en genomsnittlig svensk under sin livstid 669 kycklingar, 4 kor, 2 får, 30 grisar och tusentals fiskar. Varje val vi gör har en konsekvens. Alla sedlar är valsedlar.

Att ägna några timmar åt att gå i en manifestation har en viss påverkan. Men det är proportionellt sett för få som sprider info om att manifestationer över huvud taget har ägt rum och kopplar det till en större kampanj. Så kanske vore det bättre om någon av aktivisterna stannade hemma och istället ägnade motsvarande tid åt att sprida info om manifestationen? Eller spred annan central info.

Gör det mest nytta att gå på ett möte, eller att sitta hemma och skriva en insändare? Det är ingen självklarhet, men ofta står det emot varandra eftersom vi alla har begränsat med tid.

Den som är politiskt engagerad kan fråga sig:
1. Vad är viktigast i mitt politiska engagemang?
2. Hur mycket tid ägnar jag åt det?
3. Hur bör jag prioritera istället?

Det är uppenbart att den politiska makten påverkar mycket mer än konsumentmakten. Ändå är de allra flesta inte med i något politiskt parti.

Desto fler är engagerade på annat sätt. Om fler av dessa skulle engagera sig i politiska partier, så skulle mer av det opinionstryck som skapas av föreningar, resultera i politiska beslut. Det finns helt enkelt inte tillräckligt många engagerade i de politiska partierna, för att hinna driva och genomföra allt som vore bra och redan har stöd av folket. En enda persons engagemang kan vara avgörande för en viktig reform.

Den som vill driva politik som gynnar storföretag kan få förslag och underlag serverade som på silverfat av yrkeslobbyister. Men du kan också agera lobbyist. Det är bara att ta hjälp av tips och tricks här. Om du vill bli medlem i ett politiskt parti, räcker det ofta att skicka ett sms. Du behövs.

Lyckolektion

28 december 2009

Mycket sevärt. Den allra viktigaste poängen är att vi ofta tror att om bara det eller det händer, så kommer jag att bli lycklig. Alternativt att om bara det eller det undviks, så kan jag förbli lycklig.

Sanningen är att inte ens en miljonvinst på lotteri eller att förlora ett ben påverkar ens lyckonivå efter ett år. Däremot påverkas vi av till exempel brusten kärlek eller arbetslöshet, men inte så mycket som vi tror.

Den skicklige föreläsaren är Daniel Gilbert, författare till läsvärda Snubbla på lyckan, som nu finns ute som pocket på svenska. Mig veterligen finns ingen relevant koppling till den svenske musikern Daniel Gilbert 🙂

Vodpod videos no longer available.

Vacker miljöfilm

27 december 2009

Filmen Home har förmågan att påverka. Två dagar innan valet till EU-parlamentet i år visades den här filmen i fransk tv och sågs av åtta miljoner. Ytterligare tre miljoner franska väljare såg den efterföljande debatten med rubriken ”Hur kan vi rädda planeten?”. I EU-valet fick sedan de franska gröna 16 procent och blev lika stora som Socialdemokraterna…

Fakta från filmen finns här. Hela den 93 minuter långa filmen finns i ett enda klipp på youtube här.

Klimatförändringar i all ära, men…

26 december 2009

…det finns många andra sätt som kan innebära slutet för det mesta av livet på jorden! De andra sätten är inte lika akuta och sannolika, men en ambitiös sammanställning finns här.

Kom ihåg att oro kan vara bra för lyckan 🙂

Oro kan öka lyckan

25 december 2009

Ilska och oro för klimatet ger ökad lycka (för många) enligt forskning av Maria Ojala, doktor i psykologi vid Örebro universitet. Oron kan bli en viktig drivkraft som skapar ett ökat engagemang och ett ökat psykiskt välbefinnande. Mer info finns i DN och avhandlingen.

3 är inte 1

24 december 2009

Jag kan absolut förstå dem som tycker att miljödebatten verkar komplicerad. Men i grunden är det väldigt enkelt. Vi har varken tre eller tio jordklot att leva på. Vi har ett. Tänk om regeringen och andra ogröna aktörer kunde ta till sig detta enkla faktum.

Om alla levde som vi svenskar så skulle naturresurserna helt enkelt inte räcka till. Det innebär att vi antingen måste byta politik, eller byta klimat. Vilket tycker du verkar vettigast?

Vodpod videos no longer available.

Ny julsång

23 december 2009

Cykelparkering förbjuden, med flera, har skrivit en alternativ text till Nu är det jul igen. Melodin finns här.

Nu är det jul igen
och köphysteri igen,
vi jagar klappar till familjen.
Vi glömmer svältens barn,
men inte mandelflarn,
för köpandet är ändå livet.
En ekonomisk kris
är önskelistans pris
för alla klapparna till barnen.
Och julens lyckogris
den får naturligtvis
flest paket där under granen!

FAQ

22 december 2009

Vissa menar att Jesus och gröt finns överallt. Enligt Statistiska centralbyrån finns det över 500 Jesus i Sverige.

– Men det finns väl ändå ingen som heter Gröt?
Jo.

– Ok, men Socker heter väl i alla fall ingen?
Jo.

– Då fattas bara Kanel…
Nej, hon finns också.

Knatte, Fnatte och Tjatte? Jajamän, alla tre finns i Sverige.
Piff och Puff? Ja, det finns till och med tre som heter Puff.

Däremot finns det inte en kotte som heter Kotte, utan det gör 18 personer. Dessutom visar efternamnsstatistiken att vi har 19 Gran men bara 78 Barr.

Tidigare har vi fått lära oss att Tiger är ett pojknamn och Puma ett flicknamn, men nu är ju inte förnamn könsbundna längre. Däremot finns fortfarande gränsdragningar som att det är ok att heta Jazz-Ture eller Blomma, men inte Blomsterblomma eller Ikea.


%d bloggare gillar detta: