Archive for juli, 2010

Sammanfattning av lyckoforskningen

31 juli 2010

Följande text har jag skrivit dels som en snabb överblick av lyckoforskningen för nya, och dels som en kort sammanfattning för de som tidigare läst en del om lyckoforskning. Texten är senast reviderad i juni 2013.

Happiness
Varför bry sig om lyckoforskning?

Lycka, välbefinnande, välmående, positiva känslor, livskvalitet… Kärt barn har många namn och hur olika ord ska definieras kan diskuteras. Men enkelt sett är lycka att trivas med sitt liv och må bra.

Vissa ser lycka som det övergripande målet för allt, andra ser det som ett av flera centrala värden i livet. Ytterst få ser dock lycka som oviktigt och ointressant. De som ändå gör det ska veta att lyckliga människor gör mer gott för andra, är mer kreativa, trevligare, friskare och lever längre.

I hela mänsklighetens historia har det spekulerats kring vad som gör oss lyckliga – nu finns fakta!

Att prata om lyckoforskning är dessutom ett utmärkt sätt att väcka intresse för andra frågor – både offentligt och i vardagliga samtal.

Positiv psykologi förebygger depressioner
Världshälsoorganisationen (WHO) tror att depression år 2020 kommer att vara den näst vanligaste dödsorsaken i världen och påverka 30 procent av alla vuxna.

Vi bör jobba förebyggande mot depressioner och inte bara försöka göra redan sjuka människor friskare, vilket psykologin i många år nu varit fokuserad på.

Vi behöver positiv psykologi, som bevarar och förstärker det friska. 2009 hölls den första världskongressen om positiv psykologi i USA. I Skövde kan man läsa en mycket populär treårig högskoleutbildning, Psykologisk coach, om hur man gör andra lyckligare.

Lyckoforskning är psykologi, men även sociologi och nationalekonomi. Under 00-talet slog lyckoforskningen igenom på bred front. Vi vet nu så pass mycket att vi kan börja göra politik av lyckoforskarnas resultat.

Vad bestämmer vår lyckonivå?
Cirka hälften av skillnaderna mellan olika människors lyckonivå beror på vilka gener vi har, vilket vi (ännu) inte kan påverka. Cirka 10-15 procent beror på omständigheterna – bostad, partner, jobb, med mera. Kvar är 35-40 procent som du kan påverka helt själv! I framtiden kanske ännu mer om kraftfullare lyckostrategier utvecklas.

Hur mäts lycka?
Lycka mäts främst genom enkäter, i vilka människor intervjuas om sin sammanfattande bedömning av sina levnadsvillkor, värderingar och upplevelser, ofta på 10-gradiga skalor.

Lyckan kan även mätas genom djupintervjuer, neurologi där man mäter kroppens signaler som hör till lyckokänslor, samt att undersöka vad folk gör och hur de mår i slumpvis utvalda ögonblick. Det sistnämnda är min personliga favorit. Kan enkelt användas genom appen Keep track till Android och Mappiness till Iphone.

Olika mätmetoder brukar dock ge liknande resultat och stämma rätt bra med vad vänner och familj tror om någons lycka.

Att trivas med sitt liv och att må bra är inte samma sak
Lyckoforskningen räknar med två sorters lycka – livstillfredsställelse (lyckans kognitiva komponent) och välbefinnande (lyckans affektiva komponent).

Det mesta inom lyckoforskningen handlar om vår livstillfredsställelse – om vi trivs med våra liv och om livet är som vi vill att det ska vara, i det stora hela.

Många anser dock att det är minst lika viktigt med välbefinnandet – hur bra vi mår i alla enskilda ögonblick.

Det är faktiskt inte alltid så att människor som trivs med sina liv även mår bra och vice versa. Inkomst, civilstånd och sysselsättning är exempel som påverkar livstillfredsställelsen mycket mer än det påverkar välbefinnandet. De allra flesta tips jag tar upp i den här överblicken är dock bra för båda.

Vad tycker du är viktigast – att trivas med sitt liv eller att må bra?


Foto: Crystal Leigh Shearin

Så kan du bli lyckligare

Övergripande om tipsen
– Att något är bra för människor i snitt, innebär förstås inte att det är bra för alla. Utgå ifrån de här råden, men testa dig fram till vad som passar dig.
– De flesta lyckoforskningsstudier är gjorda i rika länder i väst, främst i USA.
– Råden gäller normalmående människor och sammanfaller endast ibland med vad deprimerade människor behöver.
– Precis som med ens hälsa, så bör man tänka på lyckostrategier varje dag för att uppnå en bestående effekt.
– Försök inte förändra allt samtidigt.
– Variera dig.

Några faktorer och tips som höjer individens lycka
*
Attityder. ”Det viktigaste är inte hur man har det, utan hur man tar det”. Det är viktigare för vår lycka hur vi upplever vår hälsa och utseende, än hur det faktiskt är med vår hälsa och utseende.
* Att ha en partner och nära vänner. Att ägna mycket tid åt att umgås med vänner och prata med folk.
* Sluta aldrig utvecklas och lära dig, men gläds samtidigt över det du har och kan. Vägen är målet.
* Ett eventuellt överflöd av pengar bör ses som en bonus som används till lagom dos av rätt sorts upplevelser, välgörenhet och att lönearbeta mindre – inte till saker. Ting tar tid.
* Dyra saker som sällan används kan vi äga tillsammans med grannarna. Det stärker sociala relationer, ökar tryggheten och sparar pengar och miljö.
* Upptäck smultronställen på nära håll och var närvarande här och nu. Det kan vara minst lika givande som att flyga till Thailand.
* Att uppleva meningsfullhet, till exempel genom ens arbete eller religiösa tro. Finn det som är djupt meningsfullt för dig och följ det.
* Se till att du har en aktiv fritid – både socialt och fysiskt.
* Ägna dig åt lagom utmanande aktiviteter – flow.
* Försök utveckla dina bästa karaktärsdrag.
* Lita på dina medmänniskor.
* Jämför dig inte med andra.
* Undvik perfektionism.
* Sov mer och djupare.
* Lär dig förlåta.
* Motionera.
* Meditera.
* Älta inte.

Några enkla tips att börja med
*
Var tacksam. Skriv en gång i veckan ner fem saker du är tacksam för. Du kan även skriva varje dag så länge det inte känns som slentrian. Det här är ett enkelt sätt att stimulera det positiva tänkandet. Det kan till och med ge effekt att enbart tänka på en bra sak som hänt under gårdagen.
* Var snäll. Ägna en dag i veckan åt att göra några ovanliga goda gärningar mot vänner och främlingar. Förvänta dig inget i gengäld, utan se eventuella gentjänster som en ren bonus.
* Sätt upp mål. Att sätta upp mål är bra för lyckan, vilket gör att nästan alla lyckometoder fungerar till en början…
* Le! Även ett falskt leende kan faktiskt ge äkta lycka :)

Några faktorer som spelar mycket liten roll för individens lycka
*
Hög lön.
* Intelligens.
* Utbildningsnivå.
* Könstillhörighet.
* Äga stor, fin villa.
* Utseende (utom för unga kvinnor).
* Om man bor i storstad, småstad eller på landsbygden.
* Vara förälder. Det verkar vara mest lyckobringande att ha barn när man är pensionär och får barnbarn, medan egna småbarn i snitt verkar sänka lyckan något.

Tillvänjningseffekten
Vi överskattar oftast hur mycket olika saker kommer att påverka vår lycka, och vi kan vänja oss väldigt fort. Att bli miljonär på lotteri behöver inte höja ens lycka och att bli delvis förlamad i en olycka behöver inte sänka ens lycka.

Samma sak är det med mer prylar – det kan ge kortsiktig lycka med den senaste mobilen, men väldigt snart efter inköpet är den nya mobilen inte så modern längre. Det blir lätt en statusjakt där vi ständigt ligger steget efter. Då gäller det att inte jämföra sig så mycket uppåt.

Lyckliga och nöjda människor känner inte samma sug efter att överkonsumera. De ställer till problem för reklamen, som bygger på att vi aldrig får vara nöjda med det vi har, att det ständigt skapas nya behov och att vi ständigt påminns om hur lyckade andra verkar.

Så kan vi bli lyckligare

Några lyckotips för politiken
*
Se till att alla har sina grundbehov tillfredsställda. Det är förmodligen det enklaste sättet att genom politiken öka lyckan och minska lidandet.

Vad som är grundbehov beror dock på vad vi jämför oss med. Folk som kallas fattiga i Sverige idag lever ändå materiellt sett som kungar gjorde för 100 år sedan. 1973 tyckte 13 procent i USA att det var nödvändigt med luftkonditionering i bilen. År 2005 var det 41 procent. Våra krav ökar ständigt.

  • Till ”alla” bör vi även räkna kommande generationer, människor i andra länder och djuren.
  • Tillför mycket mer resurser till lyckoforskningen och dess spridning. Till exempel bör vi ha regelbundna stora mätningar av människors välbefinnande – både övergripande och som ett snitt av hur lyckliga olika individer känner sig i enskilda ögonblick. På sikt kan det vara dags för en lyckominister.
  • Korta normalarbetstiden. Det ökar friheten, minskar arbetslösheten och gynnar miljön.
  • Minska behovet av långa avstånd till jobbet genom bättre samhällsplanering.
  • Tvinga inte människor att flytta för att få nytt jobb.
  • Korta köerna kraftigt till psykiatrin.
  • Stimulera idrott och motion.
  • Begränsa reklamen.
  • Det viktigaste just nu bör vara att klara klimatet.

Politiken kan inte göra människor lyckliga, men politiken kan skapa bättre förutsättningar, eller åtminstone låta bli att sätta käppar i hjulet för folks lycka. Självklart bör även perspektivet lycka påverka politiken.

Lyckoläget i världen
Sedan 1970-talet har lyckan ökat väldigt lite i de flesta rika länder, i några länder har lyckan till och med minskat.

De länder som gör bäst ifrån sig i förhållande till sin välfärdsnivå är länder i Latinamerika och öar. I före detta Sovjet är däremot lyckan låg i förhållande till välfärdsnivån.

I Storbritannien försöker både regering, opposition och lokala företrädare att anamma lyckoforskningen.

I Bhutan, ett fattigt litet land mellan Indien och Kina med mycket oförstörd natur, mäter man landets framgång i lycka istället för i BNP. År 2008 införde deras kung till stor del demokrati i Bhutan, och sa att det var i hopp om att det skulle öka lyckan i landet!

FN antog 2011 resolutionen Happiness: towards a holistic approach to development, som handlar om att länder bör arbeta med att ta fram mått som bättre fångar lycka och välbefinnande. Resolutionen uttryckte också att lycka är ett grundläggande mänskligt mål som bör vara vägledande för politiken.

Lyckoläget i Sverige
I Sverige ligger den genomsnittliga lyckonivån på knappt 8 av 10. De lokala skillnaderna är små, lyckan är dock högre i bland annat Östersund. Vi är bland de lyckligaste länderna i världen, men vår lyckonivå har knappt förändrats ett dugg sedan den första mätningen i samma serie 1982. Det är ett stort misslyckande för politikerna som det talas tyst om.

Ungefär var tionde svensk anger 10 av 10 som sin lyckonivå. Om de blir ännu lyckligare kommer det alltså inte att synas i statistiken. Cirka en halv procent anger 1 av 10 som sin lyckonivå.

Av partierna är det hittills mest Miljöpartiet som intresserat sig för lyckoforskningen, bland annat med positivt uppmärksammade motioner i riksdagen och lokalt, samt rapporten Nya mått på välfärd (2013).

Koppla samman klimat och lycka
Jag nämnde att det viktigaste politiker kan göra för lyckan just nu förmodligen är att klara klimatet. Men det kan även vara så att det viktigaste klimatkämpar kan göra nu är att börja prata lycka, för att på så sätt få med sig folk på en stor omställning av samhället.

Eftersom vi har så pass snedvridna föreställningar om vad som är viktigt för lyckan, så känner inte många till (eller beaktar) att en rad aspekter av en klimatvänligare livsstil faktiskt kan öka den personliga lyckan. Bland annat visar forskningen att människor med materiella värderingar är mindre lyckliga än andra.

Det är också så att den som oroar sig mest för miljön, men gör något åt det, faktiskt mår bättre än snittsvensken.

Dessutom gör ju lyckliga människor mer gott för andra.

Alla människor kan få en välbehövlig känsla av samhörighet inför det gemensamma målet att nu klara klimatet. Strävan efter att öka sitt eget välbefinnande och strävan efter att klara klimatet har alltså goda möjligheter att gå hand i hand.

Tips på fördjupning

  • Boken Lyckans verktyg av Sonja Lyubomirsky (2007), är en pedagogisk och vetenskapligt baserad guide till hur man som individ blir lyckligare.
  • Boken Lycka på fullt allvar av Katarina Blom och Sara Hammarkrantz (2014) är en nyare och bra introduktionsbok till positiv psykologi.
  • Boken Lycka och lidande av Bengt Brülde (2007), är en gedigen genomgång av begrepp, metod och förklaring.
  • FN:s rapporter om lycka (2012-).
  • Happier är en sida där tusentals fördjupar sig genom övningar och tester i hur man enligt forskningen bäst blir lyckligare.
  • Via appen Keep track till Android och Mappiness till Iphone kan du gratis mäta ditt välbefinnande i slumpvis utvalda ögonblick och få diagram hur du utvecklas över tid. Dina resultat har även forskarna nytta av. Se här.
  • En sida som har ambitionen att samla all lyckoforskning och göra den sökbar är World Database of Happiness.
  • Ungefär varannan månad kommer det nya vetenskapliga artiklar om lyckoforskning i Journal of Happiness Studies.
  • Happy Planet Index är en sida som rankar länder utifrån befolkningens lyckonivå och livslängd, med avdrag för graden av miljöförstöring.
  • Global Happiness Organization är en förening som sprider lyckoforskarnas budskap med aktioner, artiklar, konferenser, med mera. Grundade Lyckobloggen.
  • I Skövde kan man läsa en mycket populär treårig högskoleutbildning, Psykologisk coach, om hur man gör andra lyckligare. En del lyckokurser finns också på andra svenska lärosäten.
  • Det hålls flera studiecirklar om lyckoforskning. Hör av dig till Global Happiness Organization så kan vi se om det kan ske även i din stad. Om inte annat kan vi ofta skicka en föreläsare.

Hör gärna av dig med synpunkter, om du vill veta mer om något av det jag skrivit om här, eller om du söker källan till något påstående.

Lycka till med lyckan!

Referenser
Brülde; B. (2007). Lycka och lidande: begrepp, metod, förklaring. Lund: Studentlitteratur.
Lyckobloggen. (2009-). http://www.lyckobloggen.se
Lyubomirsky, S. (2008). Lyckans verktyg – en vetenskaplig guide till lycka. Stockholm: Natur & Kultur.

Intressant? Andra om lyckoforskning, lycka, forskning, glädje, psykologihälsa, samhälle

Ännu en hejdlös lögn från C

30 juli 2010

”Vi är ett parti med ganska få resurser”

Per Ankersjö, ordförande för Centerpartiet i Stockholm

Fakta: Centerpartiet är ett av världens rikaste partier. Men vad hjälper det när man saknar en tydlig och vettig politik?

Intressant? Andra om , , samhälle, ,

Moderaterna fyller på sin skamlista

29 juli 2010

FN:s generalförsamling slog igår fast att tillgång till rent vatten och sanitär utrustning är grundläggande mänskliga rättigheter. Den moderatledda regeringen lade dock ner Sveriges röst.

Moderaterna fortsätter därmed sin stolta(?) historia av ställningstaganden EMOT att fattiga ska få det bättre. Läs en lång lista här.

Intressant? Andra om , ,

Reinfeldts bok mycket sämre än Sahlins bok

28 juli 2010

Mona Sahlins bok Möjligheternas land verkar inte välta några kiosker. Jag har dock svårt att förstå hur vissa ser det som ett argument mot henne som statsminister. Alternativet är ju Fredrik Reinfeldt, som i sin kalkonbok Det sovande folket bland annat kallar svenska folket för ”mentalt handikappade”.

Här har jag skrivit mer om varför Reinfeldt är sämre än Sahlin.

Intressant? Andra om , , , , , ,

Media: ab1, ab2, svd, dn, ex, bs, dn2, dn3

Har du det som krävs för att mörda? Mvh Försvarsmakten

27 juli 2010

Räkna med miljön!

26 juli 2010

FN-rapporten Responding to the value of Nature slår fast att världen under finanskrisen förlorat mer pengar på förstörda ekosystemtjänster och minskad biologisk mångfald än på den faktiska finanskrisen.

Enbart på Nya Zeeland och enbart naturliga källor med tjänster för vatten, skulle kosta 200 miljarder dollar om året att kopiera på konstgjord väg. Nästan hälften av alla arbetstillfällen i världen är kopplade till den biologiska mångfalden, ändå räknar vi inte in värdet av miljön i ekonomin.

Jag har tidigare skrivit här om att miljökatastrofer ibland kan vara bra för miljön, om de tillfälligt bromsar en permanent miljökatastrof som vi låter ske varje dag. Till exempel kan det gälla oljeutsläpp i haven som hindrar den dagliga rovdriften av våra hav.

Läs mer här.

Intressant? Andra om miljö, klimat, ekonomi, politik, samhälle

Om inte du – vem? Om inte nu – när?

25 juli 2010

En gång började du gå.
Du släppte tingen omkring dig
och kastade dig ut på golvet
utan att hålla i någonting.

Gör om det.
Gör om det!

Ingrid Sjöstrand

Aggression hos vård- och behandlingspersonal

24 juli 2010

Idag gästbloggar Rebecca Willén, fil. mag. i psykologi. Hon ger oss en inblick i hur det kan se ut i tvångsvården för barn i Sverige. Hennes välbesökta och läsvärda psykologiblogg RMW’s blogg finns här. Berättelser från Rebeccas egna upplevelser finns på hennes hemsida Livsförändringar här.

1971 genomfördes det idag välkända Stanford Prison Experiment. Studenter stängdes in tillsammans i roller som interner och fängelsepersonal. Experimentet urartade då de studenter som tilldelats roller som fängelsepersonal blev alltför aggressiva (psykiskt) gentemot de studenter som tilldelats roller som interner. Bland annat tvingades internerna klä av sig nakna, fick sina sängar beslagtagna, några interner isolerades, och personalen införde godtyckliga belöningar och bestraffningar. Studenterna i roller som interner började må mycket psykiskt dåligt. Trots att det endast var ett experiment blev känslorna äkta och överväldigande. För alla parter. Studenten i klippet nedan beskriver hur han efteråt känner sig chockad över sitt beteende som fängelsepersonal under experimentet.

Ansvarig forskare för experimentet var psykologen Philip Zimbardo. Enligt honom är erfarenheterna från studien tillämpbara inte bara för relationen intern-fängelsepersonal, utan också för andra relationer där det råder ett maktförhållande, t.ex. vårdare-patient.

Aggressivt och kränkande beteende hos personer i maktposition har visat sig förekomma mot barn som tvångsvårdas på s.k. §12-hem (särskilda ungdomshem) i Sverige. Radio P1s Kaliber avslöjade nyligen att barn och unga på dessa institutioner bland annat har satts i isolering som bestraffning och en flicka beskriver hur hon med våld blev avklädd av hemmets personal inför att hon skulle isoleras. Andra berättar om godtyckliga bestraffningar som indragna telefonsamtal till föräldrarna, att utomhusvistelser och frisk luft var något som måste förtjänas eller som inte ens kunde förtjänas utan som endast var tillåtet för de ungdomar som rökte, och en pojke berättar om hur han nekades toalettbesök när han var isolerad och därför tvingades kissa på golvet.

Foto: Martino – NL

I början av 1995 var jag själv 14 år och tvångsvårdades på låsta avdelningar på §12-hem. Om mina erfarenheter därifrån kan man läsa lite grann här och här. När det gäller barn är det värt att notera följande:

  1. Kroppsvisitation, duschning och fråntagande av personliga tillhörigheter på det sätt jag själv var med om 1995 inleder än idag tvångsvården för barn och unga på §12-hem (se Socialstyrelsens hemsida om vad som är tillåtet). Denna procedur liknar det som de vuxna studenterna i the Stanford Prison Experiment fick uppleva (se bilder).
  2. Åldersgränsen för att behandlas på detta sätt i Sverige har sänkts sedan 1995 då jag själv tvångsvårdades. Idag kan barn så unga som 12 år vårdas på denna typ av låsta avdelningar.
  3. Barn som vårdats på §12-hem klarar sig mycket dåligt efter tvångsvården (se ett inlägg jag tidigare skrivit). I Social Rapport 2006 skriver Socialstyrelsen att orsaken till detta kan vara det faktum att de tvångsvårdats på institution. Man vet helt enkelt inte om vården hjälper eller rentav stjälper de unga.
  4. Barnen på §12-hem saknar röst i samhället. Det finns ingen som står upp för dem och kräver att dörrarna öppnas för insyn och att de ska få det stöd, den omtanke och värme de behöver för att känna sig trygga och värdefulla. Något som behövs för att de ska kunna växa upp till ansvarsfulla vuxna.
  5. År 2009 tvångsvårdades 1370 barn på §12-hem i Sverige. Den genomsnittliga vårdtiden för ett barn var 140 dagar. Det är 134 fler dagar än vad de vuxna och psykiskt friska studenterna från medelklassen i the Stanford Prison Experiment fick vara med om innan de mådde så dåligt att experimentet blev tvunget att avbrytas.

I Stanford Prison Experiment kunde tre av nio bland fängelsepersonalen identifieras som synnerligen aggressiva och kreativa när det gällde att hitta metoder som mer eller mindre subtilt förödmjukade och psykiskt skadade internerna. Det enda man hittade som skiljde dessa tre personer från de övriga var att de var mer böjda åt det auktoritära hållet. Men hur var det med de övriga i personalen? Vad gjorde de och varför stoppade inte de det hela? Jo, några försökte hjälpa internerna genom att t.ex. smyga till dem lite mat ibland medan andra var tuffa men hyfsat rättvisa ändå. Anledningen till att de inte ingrep mot sina aggressiva kollegor var väl förmodligen att det bara var ett experiment. För i verkligheten skulle ju folk faktiskt ingripa mot sina kollegor som gör övertramp. Eller?  

Tja, jag antar att det beror på ditt svar på de här frågorna: Ingriper du mot dina kollegor eller inte? Hur hög är din tröskel för vad kollegorna får göra innan du ingriper?

Vill man läsa mer om vårdpersonals bemötande av patienter rekommenderas boken Det räcker inte att vara snäll (Natur och Kultur, 1995) av Ulla Holm, psykolog och forskare, som bland annat under en längre tid följde och observerade ett antal läkare under deras tjänstgöring.

Andra om , , , , Sverige, vård, sjukvård

 

Galghumor :)

23 juli 2010

. . .

Ickevåld fungerar

22 juli 2010

”Sammantaget från 1966 till 1999, har ickevåldsamt civilt motstånd spelat en avgörande roll i 50 av 67 övergångar från auktoritära regimer.”

Idag gästbloggar Joakim Larsson, som relativt ofta jobbar med samma uppdrag som jag (sammankallande i MP och GU riks valberedningar, GU riks valgrupp 2006, ledamot i Västra Götalands regionfullmäktige kommande mandatperiod, samma arbetsplats i valrörelsen, osv). Joakim har en egen blogg här.

Följande ord är Joakims text om ickevåldets historia, tidigare publicerad i Avtryck nr 2/2010:

Historien om ickevåld är historien om våld. Det är en farlig historia som sträcker sig långt tillbaka i tiden.

Våld är inte en naturlag
De senaste årtiondena har många ickevåldsteoretiker försökt att identifiera egenskaper hos icke-våldsamma samhällen och relationer genom tiderna. De flesta av dem tror att både våld och ickevåld är ”naturligt”. Vilket som används beror på samhället.

Dock utmanar de uppfattningen om att våld är något ”naturligt”, medan ickevåld skulle vara en extra moralisk bedrift. De refererar till etologiska och antropologiska bevis för att bland människor och många andra djur är aktiviteter som bygger på omsorg mycket vanligare än våldsamma aktiviteter. Fred är möjligt eftersom våld inte är en biologisk nödvändighet.[1]

Judendom, islam, kristendom, hinduism och buddhism – genom historien har många religioner haft delar i sina läror som avfärdar våldsanvändning som omoraliskt. Trots detta är vårt samhälles historia en historia om krig. Alla viktiga idéer och betydande förändringar av mänskligheten beskrivs som en del i ett försök att vinna en våldsam, blodig konflikt.

Foto: Francois Polito

Våldet mot ickevåldet
Men det har alltid funnits ett fåtal som har vägrat att slåss. De styrande har alltid betraktas dessa minoriteter som en fara för samhället och har fängslat, misshandlat och förföljt dem. Den som vill behålla våldsanvändning som en metod för att tillskansa sig själva makt, har alltid haft ett intresse av att nedkämpa den farliga idén om ickevåld.

Ickevåld fungerar inte och dess förespråkare ska nedkämpas. Allt för att upprätthålla sin världsordning och sin makt.[2]

Men de har alltid funnits där, de som utmanar våldsanvändandet. Runt om i hela världen, genom hela historien, så finns det många exempel på personer som stoppat och undvikit våld, beväpnade med inget annat än sitt mod och sin integritet.  Som varsin sida av den mänskliga naturen så gror ickevåldet överallt där våldet finns. Det här är ett antal nedslag i denna farliga historia som utmanar våldet.

Ungrarnas icke-militära kamp mot Habsburgs-monarkin, 1849-1867, Ungern
Österrike hade militärt besegrat Ungern 1697, men ungrarna vägrade underordna sig Österrike. Under åren fram tills 1848 försökte man använda sig av våldsamt motstånd och våldsamma revolutionsförsök. Men efter att 1848 års revolution slagits ned så byttes taktiken. Och efter 18 års civilmotstånd genom ovilja till samarbete, skattevägran och bojkotter kunde ungrarna återerövra sitt självstyre. 1867 bildades dubbelmonarkin Österrike-Ungern, och ungrarna fick eget parlament samt en egen konstitution.

Saltmarschen och Indiens självständighet, 1930-1947, Indien
Den brittiska kolonialmakten hade monopol på framställning och försäljning av salt. Mahatma Gandhi vandrade tillsammans med ett antal anhängare en sträcka på 40 mil för att själv framställa salt vid kusten.

Detta blev den första i en lång rad av civila olydnadsaktioner där indier vägrade att samarbeta med kolonialmakten. Ett aktivt ickevåldsmotstånd som ledde till Indiens självständighet 1947.

Mahatma Gandhi.

Nelson Mandela överger våldstaktiken, 1985, Sydafrika
Nelson Mandela var från 1962 ANC:s militära ledare. Från samma år och fram tills 1990 satt han även i fängelse för sitt motstånd mot regimen. Mandela övergav inte helt sin tro på våldet, men valde 1985 att gå med på president Bothas krav att villkorslöst lägga ned våld som metod för politisk förändring. Därigenom kunde han börja förhandla med den värsta rasistregimen sedan Hitler. 1990 släpptes Mandela från fängelset. 1994 blev han president.

Vithjälmarna, 1993, Argentina
Argentina startade 1993 Cascos Blancos, Vithjälmarna, som är en form av obeväpnad fredbevarande trupp. 1994 blev de delvis en del av FN-systemet genom ett beslut i generalförsamlingen och sedan dess har flera andra länder gått med.

Våld föder våld, 1999, Kosovo
Kosovokriget resulterade i cirka 12 500 mördade människor och ungefär en miljon flyktingar. Det finns dock många exempel på fungerande ickevåldsmetoder under Kosovokriget.

Kosovoalbanerna förde i åtta år ickevåldsmotstånd mot Milosevicregimen, välkänt men ignorerat av världssamfundet, innan konflikten eskalerade. Center for Peace, Nonviolence and Human Rights lyckades stoppa ett försök av den kroatiska militären att driva bort den serbiska befolkningen i en stad genom icke-våldslig intervention. Peace Brigades International använde sig av metoden att agera obeväpnade livvakter åt hotade personer. Något man tidigare använt sig av i Sri Lanka, Haiti, Colombia och Centralamerika.

Mänskliga sköldar, 00-talet, Palestina
Något som har blivit särskilt utmärkande i Palestina är närvaron av internationella organisationer. Med hjälp av den relativa säkerhet som följer av att vara en utländsk civilperson, bedrivs motstånd mot aktioner mot civila.

Som mänskliga sköldar ger man skydd för de som måste förflytta sig under utegångsförbuden, för att gå till skolan eller för att köpa mat. Med hjälparbetare som bor i flyktinglägren motverkar man den omfattande förstörelse av byggnader som förekommer där.

Den orangea revolutionen, 2004, Ukraina
Efter det ukrainska presidentvalet, som präglades av omfattande korruption, hot mot väljare och direkt valfusk så inträffade det som blivit känt som ”den orangea revolutionen”. Hundratusentals demonstrerade, ockuperade, strejkade och blockerade. Trots att trupper kallades in för stoppa demonstrationerna spilldes inget blod och den 23 januari 2005 hölls nyval.

Våld föder våld – ickevåld föder fred
En artikel i ”Journal of Peace and Conflict Resolution” 1999, undersökte effekterna av utländska militära interventioner. Inte mindre än 690 inträffade mellan 1945 och 1991. De flesta genomfördes i syfte att skapa fred. Det funkar inte så bra. I artikeln är slutsatsen att sannolikheten för krig ökar genom öppen militär intervention. Vilket vi bland annat såg i Kosovo.

Sammantaget från 1966 till 1999, har ickevåldsamt civilt motstånd spelat en avgörande roll i 50 av 67 övergångar från auktoritära regimer.[3]


[1] The Seville Statement on violence, UNESCO, 1989

[2] Nonviolence: The History of a Dangerous Idea, Kurlansky, 2006

[3] A force more powerful: a century of nonviolent conflict, Ackerman/DuVall, 2000

Andra om , , , , , , . DN, DN2, SvD


%d bloggare gillar detta: