Jämlik miljöpolitik effektivare

”Hur ser ni på relationen mellan jämlikhet och hållbar utveckling?” Den frågan ställdes till de tre rödgröna partierna från nätverket Vi tar tillbaka. Jag fick svara för Miljöpartiet och resultatet finns nedan, samt här. Svaren från S och V finns här.

Idag ligger både den ekonomiska ojämlikheten och vår negativa miljöpåverkan på rekordnivåer. Klimat, kemikalier och biologisk mångfald är bara tre av de alarmerande miljömrådena. En bra översikt finns i den vetenskapliga artikeln ”Planetary boundaries”.

Allt hänger ihop och jämlikhet kan främja hällbar utveckling på flera sätt. Här följer några exempel.

Rika har per person mycket högre negativ miljöpåverkan än fattiga. Det´beror till stor del på att rika har råd med mer överkonsumtion, som ju är ett av våra största miljöproblem. Mer om det finns bland annat i årsrapporten 2010 från Worldwatch Institute. Ökad jämlikhet kan således minska överkonsumtionen.

Att dela på jobben genom kortare normalarbetstid är ett annat sätt att öka jämlikheten och samtidigt gynna miljön. Flera forskningsrapporter konstaterar att det finns ett starkt samband mellan kortare arbetstid och lägre koldioxidutsläpp. Några lästips är rapporterna ”Tvågradersmålet i sikte?” , ”Europe’s Share of the Climate”  och nya ”The effect of work hours on energy use”.  Även EU-parlamentets miljöutskott står nu bakom att kortare arbetstid vore bra för miljön.

Globalt sett ökar ojämlikhet risken för krig, terrorism och sönderfallande stater. Det glöms ofta bort att det även innebär stor negativ miljöpåverkan.

En undersökning från Intermetra Business & Market Research visar att de flesta svenskar är redo att minska sin klimatpåverkan om de vet att andra gör samma sak. En jämlik miljöpolitik kan därmed även vara den effektivaste.

Intressant? Andra om , , , val 2010, solidaritet, jämlikhet

Annonser

Etiketter:

4 svar to “Jämlik miljöpolitik effektivare”

  1. Martin Saar Says:

    Hej Hådén!
    Jag tror också att ökad jämlikhet leder till mindre energianvändning och lägre utsläpp. Förklaringen är enkel.

    Ökad jämlikhet innebär att mannen får stå tillbaka för kvinnan, som bara nyttjat en tredjedel så mkt energi som mannen. Mannen får då mindre tid över för egna energikrävande sysselsättningar.

    Sen skriver du: ”Att dela på jobben genom kortare normalarbetstid är ett annat sätt att öka jämlikheten och samtidigt gynna miljön”. Kanske är det så. Men om fler ska förflytta sig till samma jobb, då det delas upp kan kanske ge motsatt effekt. Dessutom innebär kortare arbetstid just nu tid över för ännu mer energikrävande fritidssysselsättningar!?

    Nu vet vi att kortare / delad arbetstid är en utopi, när energibristen gör sig påmind. Vi kommer att få lägga ned ännu mer arbete för att klara av vardagens alla bestyr, när våra nuvarande 200 energislavar som jobbar dygnet runt årets alla dagar reduceras till i bästa fall 70 st.

    Energislavarna som vi upplever som självklara så länge den fossila energin fortsätter att flöda kommer i stor utsträckning att ersättas av mänsklig muskelkraft och eget arbete. Det är det sorgliga och då kan man fundera var jämlikheten kommer att ta vägen!

  2. Göran Hådén Says:

    Hej Saar!

    Kortare arbetstid kan göra att elförbrukningen sprider ut sig bättre över dygnet. Kortare arbetstid behöver inte innebära kortare varje arbetsdag, utan för vissa fler dagar då vi håller oss hemma.

    Rekyleffekten när det gäller kortare arbetstid är också begränsad. Tvärtom kan vi få tid att reparera saker och göra annat miljöanpassat som tar lite extra tid.

    Idag jobbar svenskar i arbetsför ålder i snitt 22 timmar i veckan, varav vissa med arbeten som faktiskt inte behöver utföras. Det finns således potential för kortare arbetstid trots kommande energiproblem.

    Kika gärna närmare på rapporterna jag tipsat om, som har tagit upp en rad olika för- och nackdelar och landat i att kortare arbetstid vore bra för miljön.

  3. Arbetslinjen hot mot lyckan och miljön « Hållplats Hådén Says:

    […] har tidigare uppmärksammat att kortare arbetstid är mycket bra för […]

  4. Göran Hådén Says:

    Källa till att ”Växthusgasutsläppen följer tydligt hushållens inkomster. Ju högre inkomst desto högre utsläpp”. Sidan 42 i
    http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5903-3.pdf
    Finns som diagram på
    https://hallplatshaden.wordpress.com/2010/02/22/vad-har-reinfeldt-emot-fattiga-kvinnor-miljon-och-en-fungerande-tagtrafik/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: