Jag om lyckoforskning i Aspbladet

Foto: Nanny Ålander

Aspbladet publicerade nyligen en intervju med mig om lyckoforskning.  I samband med det skrev de även en ganska grundläggande artikel om lyckoforskning utifrån Sonja Lyubomirskys bok Lyckans verktyg. Intervjun med mig följer i sin helhet nedan:

Hur kom det sig att du har intresserat dig för lyckoforskning?

– Lycka – att trivas med sitt liv och må bra – är ju i slutändan det nästan alla strävar efter. Lyckoforskningen handlar om hur vi når dit, vilket det finns många missuppfattningar kring. Kan det bli mer intressant än så?

Vad ser du för fördelar med det ökade allmänna intresset för positiv psykologi och KBT?

– Att lyckan då lär öka i samhället i takt med att fler tar till sig kunskapen om hur vi kan öka vårt välbefinnande.

Om man är intresserad av att lära sig mer om positiv psykologi, var bör man börja någonstans?

– Jag rekommenderar i första hand boken Lyckans verktyg av Sonja Lyubomirsky, samt sammanfattningen av lycko-forskningen på lyckobloggen.se

Du skriver exempelvis att köpa den där nya mobilen ger en kortsiktig och inte särskilt hållbar lycka. Vad bör man som enskild människa satsa på istället för att köpa nya prylar?

– Ting tar tid. Om vi köper färre prylar, så får vi mer tid. Den tiden bör vi i första hand ägna åt att göra gott för andra, samt testa olika lyckostrategier med vetenskapligt stöd, till exempel genom boken Lyckans verktyg. Vi sparar också pengar på att köpa färre prylar, vilket gör att vi inte måste lönearbeta lika mycket.

Vilka är de främsta sätt som du menar att samhället och politiken kan bidra till att människor blir lyckligare?
– Genom att se till att vi snarast börjar leva ekologiskt hållbart och att alla får sina grundbehov tillfredsställda. ”Alla” innefattar även människor i andra länder, kommande generationer och djuren. Först därefter är lyckoforskningen det viktigaste och då bör vi jobba mer med förebyggande insatser, samtidigt som vi kraftigt kortar köerna till psykiatrin, stimulerar motion, begränsar reklamen, med mera.

Författare som Barbara Ehrenreich har kritiserat det positiva tänkandet och psykologin vilket hon menar har skapat en ”tvångsglädjekultur”. Ser du några risker med positiv psykologi?

– Vi kan ju till och med dö av vanligt vatten om vi dricker för mycket av det. Allt kan gå för långt, men i allmänhet behövs det mer positivt tänkande, inte mindre. Ehrenreich uttrycker sig väl och har vissa poänger, men hennes kritik är inte särskilt väl underbyggd.

Tror du att lyckoforskning kan bidra till mindre psykisk ohälsa i samhället?

– Absolut, det är ju själva syftet och det är ju vetenskap det handlar om.

Hur hoppas du att lyckoforskningen och synen på lycka i allmänhet kommer att utvecklas under de närmsta åren?

– Lyckoforskningen i världen har de senaste åren ökat närmast exponentiellt. Intresset för lyckoforskning blir bara större och större. I till exempel Storbritannien, Frankrike och Bhutan tas lyckoforskningen på stort allvar på högsta politiska nivå.

Dessutom sammanfaller lyckoforskningens resultat till stor del med vad som är bra för miljön, och lyckliga människor gör mer gott för andra. Strävandet efter mer lycka och bättre miljö har därför stora möjligheter att bli en vinnande kombination.

Foto: Nanny Ålander

Intressant? Andra om lyckoforskning, lycka, forskningglädje,psykologihälsasamhälle

Annonser

Etiketter: , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: