Stiftelser som verktyg i miljöpolitiken

Följande artikel publicerades i senaste numret av Grönt – Miljöpartiet de grönas medlemstidning. Den är skriven av mig, Rickard Arvidsson och Max Andersson.

Mystical forest av Ernst Vikne

Att rädda miljön kräver många olika verktyg, och därför behövs ständigt nya, kreativa idéer i miljöpolitiken. En intressant idé är att låta allmänningar förvaltas av stiftelser. Förslaget har presenterats av den amerikanske entreprenören Peter Barnes som menar att det främsta skälet till att miljöförstöring får fortgå är att ingen äger miljön. Miljön utgörs i stället av så kallade allmänningar. Atmosfären, Östersjön och Slottsskogen är exempel på allmänningar av olika storlekar.

De allmänningar som ägs av någon, ägs ofta av företag vars främsta syfte inte är att förvalta allmänningen åt kommande generationer, utan att i stället krama ut så mycket vinst ur dem som möjligt. Naturskyddsföreningen har till exempel nyligen släppt en rapport om hur de svenska skogsbolagen allt mer utarmar den svenska skogen på biologisk mångfald. Staten skulle kunna försöka lösa den här sortens problem genom hårdare reglering i form av förbud och skatter, men så länge de politiker som bestämmer kommer från partier som prioriterar dagens företag framför kommande generationer, lär sådan reglering ske långsamt, om ens alls. Många miljöproblem är alltför akuta för att lita till sådana metoder.

I stället föreslår Peter Barnes att man inför ett tredje slags aktör som får i uppdrag att förvalta allmänningarna, nämligen stiftelser. Dessa stiftelser kommer att ha en stiftelseurkund där det tydligt anges att verksamheten syftar till att bevara allmänningen för kommande generationer, och att eventuell vinst ska användas för att stärka allmänningen, eller om detta inte behövs, överlämnas till samhället. Idén har kopplingar till nobelpristagaren Ellinor Ostroms tankar om allmänningen som samhällsinstitution.

En stor fördel med dessa stiftelser är att när de väl upprättats kan de inte tas tillbaka. Många miljöpartister har fått se resultatet av sitt politiska arbete gå om intet när en ny politisk majoritet tar över. Miljöskatter kan sänkas, miljömål urvattnas, och förbud upphävas, men om ägandet av en allmänning gått över till en stiftelse, så kan den inte återtas med mindre än att staten går in och inskränker äganderätten. Äganderätten är reglerad i internationell lag och betydligt svårare att inskränka än det är att sänka en miljöskatt.

Det finns många exempel på stiftelser som länge utfört sitt uppdrag framgångsrikt, såsom Chalmers tekniska högskola, miljöorganisationen Det Naturliga Steget, Nobelstiftelsen samt Wikimedia Foundation, som bland annat driver Wikipedia. Peter Barnes idé om stiftelser som förvaltar allmänningar på ett miljömässigt hållbart sätt har fått stor uppmärksamhet internationellt och är väl värd att testa. Kanske vore den svenska gammelskogen ett lämpligt första fall?

Referenser och vidare läsning:
Barns, Peter, 2006.
Capitalism 3.0 – A Guide to Reclaiming the Commons.
Naturskyddsföreningen, 2010. Cutting the Edge – the Loss of Natural Forests in Sweden.

Intressant? Andra om politik, samhälle, solidaritet, , rättvisa, ,

Annonser

Etiketter:

5 svar to “Stiftelser som verktyg i miljöpolitiken”

  1. Erik Says:

    Mycket intressant, och en viktig fråga! I Stockholms skärgård finns Skärgårdsstiftelsen för att ta ett exempel. Vi skulle troligen behöva en Gammelskogsstiftelse i Sverige, som skulle kunna förvalta gammelskog.

    Skogsbeståndet skulle kunna byggas upp genom testamentering, genom donationer från miljöintresserad allmänhet och genom att man tar över statliga innehav.

  2. CG Says:

    Det är något mycket motbjudande med att det vi kallar naturen ska ägas av en stiftelse. Natur äger man inte. Och återigen placerar sig människan lite på sidan om – som en ägare och förvaltare.
    Inte som en del av.
    Vildmark ska vild vara. Det kan den aldrig vara i form av en stiftelse.

  3. Göran Hådén Says:

    CG: Sympatisk tanke om motbjudande. Men jag tror inte på att låta andra människor få göra precis som de vill. Så vad tänker du dig för lösningar?

  4. Simon Rosén Says:

    Smart med stiftelser!

    Ett Klick För Skogen är ju en stiftelse som köper upp gammelskog.

  5. Göran Hådén Says:

    Ett klick för skogen är en bra början, men i den heliga tillväxtens namn behövs MER! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: