Archive for januari, 2012

De tio största hoten mot mänsklighetens existens det här seklet

29 januari 2012

Världsunik och välgjord dokumentär på UR Play där framtidsforskare har valt ut och rankat de tio största hoten mot mänsklighetens existens det här seklet. Hot 10-6 är från naturen och avhandlas på en timme här. Hot 5-1 är från oss själva och visas här.

Det finns också kortversioner av de tio hoten. En minut per hot från 6.10 respektive 37.30 här. Intressanta infallsvinklar och givande att se hur andra än experter kan resonera.

Här finns också en handledning för hur de här dokumentärerna kan användas i skolan, till exempel som introduktion till olika ämnen.

Så här ser UR-topplistan ut:

1. Biologiska vapen blir supereffektiva för enskilda
2. Artificiell intelligens blir överlägsen oss
3. Atomvinter i åratal efter kärnvapenkrig
4. Klimatförändringar
5. Naturvetenskapligt experiment går fel
6. Naturlig pandemi
7. Fientliga utomjordingar
8. Utbrott från supervulkan
9. Jorden krockar med himlakropp
10. Kollapsande stjärna sänder gammastrålning mot jorden

?. Ett idag okänt hot (topplistan ser nästan garanterat annorlunda ut om 20 år)

Naturhoten 10-6 har en sannolikhet på under en procent. De har ju inte dödat mänskligheten förut, så det vore ju osannolikt att det skulle ske just detta sekel. Flera av dessa naturkatastrofer har hänt flera gånger förut, men det var innan människor utvecklades på jorden.

Biologisk terrorism med framtida nanoteknik och genteknik från enstaka personer kan drabba allt från några till alla. Kan hotet helt försvinna med annat än en total civilisationskollaps?

Vi vet ännu inte hur vi bör agera för att minska risken att inte överleva om framtidens artificiella intelligens överträffar mänsklighetens intelligens. Vi vet inte heller när och om AI går om oss, men problem lär uppstå redan innan dess, så mer forskning om AI-säkerhet behövs snarast.

Atomvinter i flera år efter ett kärnvapenkrig känns inte som något stort hot just nu, men det kan räcka med ett regionalt kärnvapenkrig mellan Indien och Pakistan för att det ska bli game over för mänskligheten – och vem vet vilka som styr i framtiden?

Klimathotet kommer först på fjärde plats. Visserligen tror man att klimatförändringarna kommer göra det svårt för många människor att överleva (redan nu är takten cirka 300 000 dödsfall per år), men knappast utrota hela mänskligheten redan det här seklet.

Observera att hoten från kärnvapen, supervulkaner och kometer huvudsakligen handlar om klimatförändringar, men av en typ som ger ett drastiskt ändrat klimat direkt och som sedan börjar gå över efter några år.

Kanske borde kemikaliehotet finnas med på tio-i-topp-listan, eftersom kemikaliesamhället redan orsakat drastiskt minskad fertilitet.

Utanför topplistan finns också många andra sätt som kan innebära slutet för mänskligheten. De andra sätten är mindre akuta och mindre sannolika, men en ambitiös sammanställning finns här.

Robot från 2005. Foto: Gnsin

När kärnvapen första gången testades, så var man inte helt säkra på om det kunde utlösa en kedjereaktion som antände hela atmosfären så att vi alla dog. Ändå gjorde man testet. Dessa tankemönster hos människor väcker oro.

Det enda av UR-listans tio hot som prioriteras politiskt är klimathotet. Ändå är åtgärderna helt otillräckliga även där, så vi får helt enkelt förlita oss på tur.

Enligt kosmologen Max Tegmark går mindre än 0.00001 procent av världens totala BNP idag till att minska existentiell risk, och det finns fler vetenskapliga publikationer kring dyngflugan än det gör kring mänsklig utrotning.

Det som oroar EU-medborgarna mest globalt är fattigdom och i andra hand klimathotet som två av tre anser vara ett mycket allvarligt problem.

Övergripande kan man säga att det som framför allt hotar mänsklighetens existens under det här seklet är följder av den allt snabbare tekniska utvecklingen. Endast hot 7-10 saknar stark koppling till det moderna samhället. Vi kan också se att hot 1, 2, 4 och 5 är ökande hot. AI-hotet är ju väldigt litet idag, men kan bli enormt i framtiden.

Stephen Petrinek har också försökt lista de tio största hoten mot mänskligheten. Han är redaktör för ett gäng vetenskapliga tidsskrifter, men ingen expert av samma dignitet som Future of Humanity Institute vid universitet i Oxford, som ligger bakom UR:s lista ovan. Dessutom gjordes Petrineks lista 2002 och vår kunskap ökar allt snabbare. Se inte hans lista som en rangordning, utan mer som fler perspektiv på samma hot. Stundtals låter det också mer som att han pratar mer om hot mot många amerikaner, än hot mot mot hela mänskligheten.

Petrineks lista med kopplingar till UR:s lista inom parentes:

10. Kollektivt självmord
Hur troligt är det att alla väljer döden?
9. Fientliga utomjordingar (7)
De kanske inte ens behöver vara fientliga, eftersom ”lägre” civilisationer hittills alltid gått under i mötet med ”högre”, även när man försökt motverka det.
8. Ekosystemkollapser (delvis 4)
7. Vi skapar ett svart hål som slukar oss alla (del av 5)
6. Genmodifierade växter sprider sig ohejdat (del av 5)
5. Nordpolen och sydpolen byter plats
De gör så ibland. Oklart om ett djur som människan skulle överleva ett sekel utan skyddande magnetfält mot rymden.
4. Solstormar
3. Pandemi (6)
2. Ett svart hål passerar jorden och ändrar vår omloppsbana så vi kommer bort från solen
1. Gigantisk asteroid träffar jorden (9)
Dock mycket troligare att vi träffas av en komet.

På ett mer vardagsnära plan finns Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps lista över 24 hot som kan få allvarliga följder för samhället (utan att hota hela mänsklighetens existens). Innehållet i listan är bra, men de bortser från en rad hot som borde ha en självklar plats på en sådan lista. Inte ens peak oil nämns.

Det är mycket troligare att vår globala civilisation långsamt kommer att kollapsa genom att minskad komplexitet väldigt snart blir ofrånkomligt, än att vi får en domedag likt de som är populära att skildra på film.

Risken är stor att vi vid nästa sekelskifte kommer att vara långt färre än dagens 7 miljarder människor, men mänskligheten som art lär överleva det här seklet, trots alla ökande hot.

Det är dock fortfarande möjligt att människor om ett sekel i snitt kommer att ha det mycket bättre än nu. Men det lär inte bli verklighet om vi inte börjar agera mer långsiktigt.

Kom slutligen ihåg att oro kan vara bra för lyckan, men att handling är ännu bättre :)

Intressant?  Andra om teknikutveckling, , , , , , ,

Du är ett försöksdjur

22 januari 2012

Har du tänkt på att plastredskap ofta kan kännas feta även efter att du har diskat dem? Det beror på att plast ofta avsöndrar ftalater, som bland annat kan orsaka astma, fetma, diabetes och svårigheter att få barn.

Ingenting försvinner – allting sprids. Större plast som fåglar kan äta för mycket av syns i alla fall.

Värre är det med de tiotusentals kemikalier ute på marknaden, utan att vi har någon aning om hur de påverkar vår hälsa eller miljön. Vilka effekter de har i olika kombinationer med varandra, den så kallade cocktail-effekten, vet vi heller inget om. Vi vet dock att barn är ”kemikaliesvampar”, det vill säga betydligt mer känsliga än vuxna.

På grund av intensiv lobbying från kemikalieindustrin så får vi alla fortsätta vara försöksdjur åt kemikalieindustrin. Det blev resultatet när EU-politikerna beslutade om Reach.

DDT, PCB, asbest, amalgam, freon, radon, hormoslyr, neurosedyn, med mera. Listan kan göras lång på orsaker till ohälsa som beror på att man använt något i stor skala utan att ha testat hälsoeffekterna först.

Till skillnad från de flesta andra centrala miljöproblem så har man ingen aning om hur mycket kemikalier mänskligheten tål. Man vet inte hur det ska räknas ut. Det finns ingen kemi-motsvarighet till koldioxidekvivalent. Ett försök att ändå lista de farligaste kemikalierna finns här.

Några undersökningar har vi dock. Finska män födda 1987 hade över en fjärdedel sämre spermiekvalitet än finska män födda 1980. Vilket i sin tur var en halvering jämfört med 50 år tidigare för danska män. Hälften av unga danska män har nu så låg spermiekvalitet att det får svårt att bli biologiska pappor. Danska flickor utvecklar i snitt bröst ett helt år tidigare än för 20 år sedan.

Till och med söndag 5 februari finns filmen Underkastelsen på SVT Play om de här frågorna. Perfekt för dig som gärna vill få ytterligare en sak att oroa dig över! 🙂

Tips för vad man kan göra åt kemikaliesamhället utöver att påverka politiskt finns här. Exempelvis bör du köpa mer begagnat eller alltid tvätta nya kläder innan de används. Ät mer ekologisk mat, undvik att värma mat i plastlådor eller att skära i sådan plast.

60 procent av svenskarna tror att plast är förnyelsebart. 40 procent tror att trä INTE är förnyelsebart.

Intressant? Andra om , , , , , ,

Media: SvD, DN, SS, GP, SvD2

Stad med 120 miljoner invånare

17 januari 2012

I världens största storstadsregion bor nu 120 miljoner människor. Det är Hong Kong, Shenhzen och Guangzhou i Kina som har växt ihop. Där kan du åka i mil efter mil utan att komma utanför stadsmiljön.

Hong Kong-Shenhzen-Guangzhou är alltså cirka 57 gånger större än Storstockholm och mer än åtta gånger större än London.

Näst störst är Nagoya-Osaka-Kyoto-Kobe i Japan, som förväntas ha 60 miljoner invånare om tre år.

Tredje störst är Rio de Janeiro-São Paulo i Brasilien med 43 miljoner invånare.

Globalt bor nu mer än hälften av jordens befolkning i städer. Till och med i Kina har det nu blivit . När det snart blir dyrare och svårare att producera lika mycket mat till följd av peak oil, peak fosfor, brist på yta m.m. – måste då inte betydligt fler bli jordbrukare?

New York producerar 12 000 ton avfall varje dag. Varje långtradare klarar 20 ton, så det krävs dagligen 600 långtradare i en 14 km lång konvoj som stoppar övrig trafik, för att frakta New Yorks sopor dit där de får plats – till andra delstater på upp till 50 mils avstånd.

Det behövs inga miljöexperter för att inse att de här megastäderna inte är långsiktigt hållbara.

Lista på årliga aktionsdagar

17 januari 2012

Här är 101 årliga minnes- och kampanjdagar. Som ni ser är det både bra och dåliga händelser som uppmärksammas, men samtliga med relevans för ideologiskt gröna.

Listan kan bland annat användas vid aktioner och för att aktualisera insändare och kampanjer i sociala medier.
Den ursprungliga versionen av den här listan skrevs av Anders Wallner cirka 2004 och har sedan dess reviderats mycket av mig, senast 2020.

Förutom kalendariet nedan, finns också en helt osållad lista på temadagar.se. Se även den Mångkulturella almanackan och alla dagar som FN uppmärksammar – inklusive deras kampanjveckor, kampanjår och kampanjårtionden… Året runt är fredagar kampanjdagar för klimatet med Fridays for future

JANUARI
1 Sverige gick med i EU 1995.
24 FN:s kampanjdag för utbildning.
27 Förintelsens minnesdag.
28 Astrid Lindgren dog 2002.
Astrid drev många gröna åsikter. 
30 Mahatma Gandhi dog 1948.
Från 1966 till 1999, har ickevåldsamt civilt motstånd spelat en avgörande roll i 50 av 67 övergångar från auktoritära regimer. 

FEBRUARI
1 Adoption för samkönade par blev lagligt 2003.
6 Samernas nationaldag, samt FN:s dag mot kvinnlig könsstympning. 
10 FN:s dag för baljväxter – bra alternativ till kött. 
14 Alla hjärtans dag.
All kärlek är bra kärlek. 
20 Världsdagen för social rättvisa (FN).

MARS
1 FN:s dag mot diskriminering.
4 Riksdagen beslutar 1970 korta arbetstiden till 40 timmar per vecka.
Hög tid för nästa sänkning nu. 
8 Internationella kvinnodagen (FN).
20 FN:s dag för lycka.
21 Dagen för skog, poesi, färger, antirasism, dockteater, Downs syndrom, samt dagen då olikfärgade strumpor fyller #rockasockorna 
22 Vattenbristdagen (FN).

APRIL
Overshoot day för Sverige (för planeten i augusti)
Ungefär här brukar Sveriges årsbudget av naturresurser ta slut.
1 Första april – tid för skämt.
7 FN:s dag för hälsa.
21 FN:s dag för kreativitet. 
22 FN:s dag för Moder Jord. 
24 Försöksdjurens dag.
25 WHO:s dag mot malaria. 
Att förebygga malaria är bland det mest kostnadseffektiva vi kan göra.
26 Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986. 

MAJ
1 Arbetardemonstrationer.
3 Pressfrihetsdagen (FN).
9 EU:s nationaldag.
15 Internationella familjedagen (FN).
Vad är en familj?
17 Internationella dagen mot homofobi, transfobi och bifobi. 
Firas för att WHO 17 maj 1990 slutade räkna homosexualitet som en psykisk sjukdom.
21 FN:s dag för kulturell mångfald.
22 Biologiska mångfaldens dag #biomfdag 
31 Internationella dagen mot tobak (WHO).
Tobak förstör även miljön.

JUNI
4 Internationell dag mot våld mot barn (FN).
Glöm inte bort psykiskt våld. Sverige påverkade andra länder mycket genom att som första land helt förbjuda våld mot barn 15 mars 1979. Lagen trädde i kraft 1 juli 1979. 
5 Världsmiljödagen (FN).
6 Sveriges nationaldag.
8 Världshavsdagen (FN).
12 Internationella dagen mot barnarbete (ILO).
17 Världsdagen för bekämpning av ökenutbredning och torka (FN).
20 Flyktingdagen (FN).
23 Public service-dagen (FN). 
26 Internationella dagen mot drogmissbruk och smuggling (FN).

JULI
Första lördagen: Kooperativens dag (FN).
4 USA:s nationaldag.
11 FN:s befolkningsdag.
21 Första människan på månen, 1969.
30 Internationella dagen för vänskap, samt dagen mot trafficking (båda FN).

AUGUSTI
Earth overshoot day (för Sverige i april).
Ungefär här brukar världens årsbudget av naturresurser ta slut. Resten av året stjäl vi från kommande generationer.
6 Hiroshimadagen, 1945.
Årsdagen för när kärnvapen först användes i krig. Kärnvapenkrig är fortfarande ett stort hot mot mänskligheten genom atomvinter. 
9 Urfolksdagen (FN).
12 Ungdomsdagen (FN).
20 Greta Thunberg börjar skolstrejka 2018. 
23 Dagen för att minnas slavhandeln (FN).
Det finns dock fler slavar än någonsin nu. 

SEPTEMBER
1 Andra världskriget börjar 1939.
5 FN:s dag för välgörenhet.
10 Internationell dag för att förebygga självmord (WHO).
11 Terrorattacken i USA 2001 och militärkuppen i Chile 1973. 
14 Svenska folket röstade nej till euron 2003.
15 FN:s dag för demokrati.
21 FN:s dag för fred.
22 Bilfria dagen.
26 FN:s dag mot kärnvapen. 

OKTOBER
1 Kinas nationaldag, FN:s dag för äldre och vegetariska världsdagen.
2 Lantbruksdjurens dag, samt FN:s dag för icke-våld. 
4 Djurens dag.
9 Laglig svensk slavhandel tog slut 1847.
10 FN:s dag för mental hälsa
11 FN:s dag för flickor.
16 Svenskarna röstar nej till högertrafik 1955.
Kan vi nu få rösta om viktigare trafikfrågor än höger eller vänster?
17 Internationella dagen för utrotning av fattigdom (FN).
20 Världsstatistikdagen (FN).
24 FN-dagen.
26 Sveriges union med Norge upplöstes 1905.

NOVEMBER
6 FN:s dag för förhindrande av miljöförstöring i krig.
9 1938 nazisternas kristallnatt mot judar, 1989 revs Berlinmuren.
16 Toleransdagen (FN).
21 Filosofidagen (FN).
23 Dödsstraffet användes för sista gången i Sverige 1910.
Sista fredagen: Pälsfria fredagen.
Den fredag som är 23-29 november: Black Friday vs En köpfri dag.

DECEMBER
Tisdagen efter En köpfri dag: Giving Tuesday för välgörenhet.
1 Internationella aidsdagen (FN).
3 Internationell dag för människor med funktionsnedsättning (FN).
5 Kl 11.55, dvs 5 i 12: manifestation för antirasistiska 5i12.
5 Internationella dagen för frivilligas arbete för ekonomisk och social utveckling (FN).
9 FN:s dag mot korruption + Sveriges första ungdomsgård invigs 1955.
10 Nobeldagen, samt dagen för mänskliga rättigheter (FN).
18 FN:s dag för att invandring är bra.
21 Sverige förklarar sig som neutral stat vid händelse av krig 1912.
25 Sovjetunionen upphör att existera 1991.
28 Värnlösa barns dag.
Agera mot barnarbete eller mobbning.
31 Nyår – tid för långsiktiga analyser.

Saknar du någon dag i listan? Lägg i så fall till som kommentar. Om din hjärtefråga inte har någon kampanjdag än kanske du kan starta en? 

Trender 2012

16 januari 2012

Underhållande föreläsning med Göran Adlén om trendspaning:

Del 1-4 på youtube.

Udda sporter

07 januari 2012

Har du hört talas om sporter som schackboxning, extrem strykning och sandslalom?

Vad kostar det att förvara alla prylar hemma?

06 januari 2012

Idag publicerar jag en gästblogg av Jonas Stenling från frivilligenkelhet.se

Jag har ibland förfasats tillsammans med vänner som ska flytta hur mycket det kostar att magasinera saker i externa förråd. Något vi inte funderar lika ofta på är hur mycket det kostar att förvara saker i vårt eget hem. Jag tog en snabb tur i lägenheten och mätte upp alla garderober, byråer, klädkammare och förråd.

Sammantaget kom jag fram till att ganska precis 10 kvadratmeter av vår lägenhet används till förvaring. Då har jag inte inkluderat kök och badrum. Vi har en årshyra på 1460 kr/kvm. Sammantaget kostar alltså förvaringen av våra saker 14600 kr/år. Bara vårt förråd på 4,5 kvm kostar 6500 kr/år. Det är knappt att sakerna vi förvarar där är värda så mycket.

Man kan självfallet inte betala mindre i hyra bara för att man gör sig av med saker som behöver förvaras, men på lång sikt tror jag att byggnormerna påverkas av hur mycket saker vi förväntas ha i våra hem. Med färre prylar och smartare förvaringslösningar skulle vi kunna minska på golvytan utan att kompromissa med något annat!

Hur mycket betalar du för att förvara prylarna i ditt hem?

Bra reklam finnes!

05 januari 2012

Det finns faktiskt reklam som förmedlar bra värderingar trots att produkterna de gör reklam för inte är bra i sig.

http://www.youtube.com/watch?v=iYhCn0jf46U

Arbetskritisk diskussion

03 januari 2012

Inga engagemang rapporterade står det för hela regeringen i kommande två veckors officiella kalendarium. Vi vet ju att Reinfeldt är upptagen med att skriva brev till små barn, men vi kan ju i alla fall drömma om att resterande regering nu till slut har gett upp arbetslinjen 🙂

Förhoppningsvis har någon av de lyssnat på den här mycket intressanta diskussionen om arbete i Filosofiska rummet i radio P1.

Beskrivning av programmet från hemsidan:
Förr i tiden arbetade man för att skapa en meningsfull tillvaro och fritid. Nuförtiden tycks arbetet ha blivit ett självändamål. Sällan om någonsin hör man längre i det realpolitiska offentliga samtalet någon som förespråkar sänkt arbetstid. Tvärtom verkar alla riksdagspartier överens om att det är arbetslinjen som gäller.

Men måste det vara så? Är heltidsarbete för alla nödvändigt för ett blomstrande samhälle? Skulle inte den alltmer effektiviserade produktionen kunna ge oss utrymme att leva medan vi lever, istället för att bara skapa ännu mer stress?

I Filosofiska rummet möts Anne-Marie Pålsson, nationalekonom och upphovsman till RUT-avdraget, Roland Paulsen, sociolog och kritiker av arbetssamhället, samt historikern Victor Lundberg.

Nyheter lär oss vad som är viktigt

02 januari 2012

Noterar att Rapports årskrönika ägnade en hel mening åt att världens länder på COP17 enats om att inte ens försöka rädda världen som vi känner den. Kritik mot överenskommelsen fick inte plats. Motsvarande utrymme gavs istället åt det faktum att Eric Saade har en namne i Umeå.

Relaterat lästips.


%d bloggare gillar detta: