Välbefinnande som politiskt mål?

mental-miljo-piller

Idag är det FN:s internationella dag för lycka, som firas med lanseringen av deras nya rapport om lycka och lyckoforskning.

Söker du något att lyssna på rekommenderas lyckopodden På tal om lycka, om hur vi kan bli lyckligare genom att använda lyckoforskningens resultat i vardagen. Nyligen inbjöds jag att debattera där om varför jag inte tror det är en bra idé att starta ”Lyckopartiet” i Sverige.

Miljöpartiet har alltid haft livskvalitet som en central del av vår politik, men uppenbarligen måste vi bli ännu bättre på det för att inte provocera fram ett särskilt lyckoparti. En fråga väl värd att fundera på utifrån det är hur vi ser på idén om lycka i bemärkelsen välbefinnande eller välmående som det övergripande målet för politiken, eller som ett av flera mål?

Argument för ett övergripande mål
Om vi inte vet vart vi ska, är det lätt att gå vilse. Som det är nu har vi många viktiga principer och idéer som vi försöker följa. Tyvärr saknar vår ideologiska kompass ett uttalat övergripande mål, vilket gör det onödigt svårt att göra prioriteringar som är konsekventa och framstår som de mest rimliga ur ett helhetsperspektiv.

Politik handlar om prioriteringar och vi tvingas ständigt ställa olika grupper och frågor mot varandra – kanske tydligast när budgetar ska förhandlas. Samhället har begränsade resurser och vi som enskilt parti har ett begränsat inflytande. Därför är det minst lika viktigt vad vi prioriterar, som vad vi tycker i olika frågor.

Övergripande mål kan även bidra till en bättre förståelse för vad den gröna ideologins olika idéer har gemensamt och hur allt hänger ihop. Dessutom kan en ledstjärna göra att vårt parti även för den breda allmänheten förknippas med något mer än bara miljö.

Solidaritet som mål?
Miljöpartiets tre solidariteter:
– solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet
– solidaritet med kommande generationer
– solidaritet med världens alla människor
Att vara en röst för alla som påverkas av våra politiska beslut, utan att själva kunna påverka – att bredda solidariteten i tid, rum och art är förstås väldigt viktigt och unikt.

Historien visar dock att ambitioner om solidaritet absolut inte är någon garanti för att människor ska må bra. För det behövs mer än så. Solidaritet är ett medel, inte ett mål. Det gäller också de andra centrala idéerna i grön ideologi som de gröna partierna globalt i stort är överens om.

Välbefinnande som mål?
Varför skulle då just välbefinnande vara ett lämpligt mål och ledstjärna för den gröna ideologin och politiken? Jo, i grunden är det ju faktiskt just välbefinnande vi vill uppnå med alla våra olika idéer och strävanden.

Det kan tyckas som en självklarhet att politiken ska sträva efter ökat välbefinnande. Hur många är egentligen emot välbefinnande? För att travestera ett citat från filmen Monopol:
– Vi har helt enkelt frågat folk:
Vill ni må bra? Ja.
Vill ni må dåligt? Nej.

Ett steg på den här vägen är att regeringen nu lanserar nya välfärdsmått för att mäta ekologins och ekonomins långsiktiga hållbarhet och människors livskvalitet.

Det enklaste sättet att öka välbefinnandet är att se till att alla har sina grundbehov tillfredsställda. Till ”alla” räknar vi i enlighet med de tre solidariteterna även kommande generationer, människor i andra länder och djuren. Långsiktigt är den bästa metoden för att trygga grundbehoven att sluta förstöra miljön.

Pengar utöver grundbehoven har vad nationalekonomer kallar en avtagande marginalnytta, dvs det blir allt svårare att ”köpa lycka” ju rikare en blir. Dock inte omöjligt, som jag skrivit om här.

Intresset för lyckoforskning i politiken har exploderat det senaste årtiondet. Världens länder enades i FN 2011 om att lyfta lyckan politiskt. I Bhutan är lycka det högsta målet och kungen där har utifrån lyckoforskningens rön till betydande del infört demokrati, delvis mot folkets vilja! I Sverige har en stor del av riksdagsgruppen i MP motionerat om lycka som politiskt mål.

Lycka mätt som nöjdhet med livet har knappt ändrats alls i Sverige sedan mätserien började på 70-talet. Detta trots att vi stjäl så mycket av kommande generationer och har större kunskaper än någonsin. Det är ett stort misslyckande för politiken som vi måste ta tag i bättre.

Fokus på välbefinnande är positivt, hoppingivande och därför ett perfekt komplement till det dystra miljöbudskap som är oundvikligt. Det finns gott om forskning som visar att mycket av miljöanpassningen faktiskt kan vara bra för välbefinnandet även på kort sikt.

Om du vill läsa mer om forskningen kring vägar till välbefinnande, så har jag skrivit en fyllig sammanfattning här.

Advertisements

2 svar to “Välbefinnande som politiskt mål?”

  1. Fredrik Warberg Says:

    Välbefinnande är bra. Men, det allt övergripande målet för all politisk verksamhet och alla politiska beslut bör vara BNV (Befolkningens och Naturens Välbefinnande). Vad annat viktigt finns det i en kommun, ett län, ett land eller på en planet att sträva efter? Som du säkert hört mig tjata om tidigare……

    • Göran Hådén Says:

      Ja, jag nämner också djuren, sen kan man tänka olika kring värdet av växter och stenar i sig, men i praktiken blir åtgärderna samma, eftersom vi alla är helt beroende av naturens ekosystem.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: