Archive for oktober, 2020

Sammanfattningar av böcker

27 oktober 2020

Varje månad publiceras över tusen böcker enbart i Sverige och cirka en bok i månaden läses av snittpersonen. Så den som vill hänga med (och inte är artificiell intelligens) behöver sammanfattningar av böcker.

De mest kända böckerna sammanfattas ofta bra (inklusive kritik) på engelska Wikipedia. Annars finns öppna sidor för boksammanfattningar på engelska samlade här.

Det finns också en sida på engelska för sammanfattningar av sammanfattningarna i Ted talks här.

Sedan har vi de som säljer kortade versioner av böcker, men då känner åtminstone jag att det varken blir hackat eller malet.

På svenska har jag tyvärr inte hittat någon bra hemsida för sammanfattningar av böcker. Men Göran Hägg har sammanfattat böcker i boken 1001 böcker du måste läsa innan du dör (2008).

Själv har jag skrivit sammanfattningar av diverse populärvetenskapliga böcker om främst lycka och miljö här.

Vill du sprida egna sammanfattningar finns Facebook-gruppen Snacka om böcker.

Sammanfattning av Stephen Hawkings sista bok Korta svar på stora frågor (2018)

26 oktober 2020

Förord från han som spelade Hawking på bio: Stephen var väldigt bra och rolig. Introduktion från vän och professorskollega: Stephen var väldigt bra och kreativ. Hawkings eget förord: Vi måste ställa och försöka besvara de stora frågorna.

Kapitel 1: Finns Gud? Svar: Nej, vetenskapen visar att tiden inte fanns innan Big bang. Naturlagarna kan iofs kallas Gud om så önskas, men vilken skillnad skulle det göra?

Kapitel 2: Hur började alltihop? Svar: Med Big bang för 13,8 miljarder år sedan. Vårt universum är nog oändligt, men tiden kanske tar slut här om sisådär 20 miljarder år.

Kapitel 3: Finns annat intelligent liv i universum? Svar: Troligen. Dessutom är datavirus liv. Varför verkar intelligent liv sällsynt? Några skäl: Evolutionen gynnar överlevnad, och intelligens innebär till slut att individer kan utrota alla. * Vi har hittills bara letat motsvarande en liter i en ocean, och har nyss blivit synliga själva. * Vi har haft väldig tur i många miljoner år, då vi inte hindrats i vår utveckling fram till nu.

Kapitel 4: Kan vi förutsäga framtiden? Svar: I huvudsak inte, pga slump och komplexitet.

Kapitel 5: Vad finns inuti ett svart hål? Svar: Allt och inget. Ut kommer nog Hawkingstrålning.

Kapitel 6: Är tidsresor möjliga? Svar: Möjligen med maskhål i rumtid krökt av antimateria och negativ energi, samt om fri vilja ej finns eller att varje val skapar alternativ historia/universum.

Kapitel 7: Kommer vi överleva på jorden? Svar: Slut inom 1000 år pga miljö, kärnvapen, etc.

Kapitel 8: Bör vi kolonisera rymden? Svar: Ja, annars dör vi ut på jorden. Börja med färdig månbas på 40-talet, nå mars på 60-talet, res till närmsta exoplanet inom 200-500 år, osv.

Kapitel 9: Kommer artificiell intelligens övertrumfa vår egen? Svar: Ja, troligen inom 100 år.

Kapitel 10: Hur ska vi forma framtiden? Svar: Med vetenskap, nyfikenhet, tålamod, fantasi.

Efterord av dotter: Pappa var väldigt bra, hyllad och ödmjuk. Tack alla som hjälpt.

Bonuscitat: ”Nuvarande exponentiella tillväxt kan inte fortsätta i tusen år till. Redan omkring år 2600 skulle den mänskliga befolkningen börja trampa varandra på tårna, och dess elförbrukning skulle få jorden att glöda i rött. Om man skulle lägga alla nya böcker som ges ut i en lång rad skulle man vara tvungen att röra sig med en hastighet på närmare 145 kilometer i timmen bara för att hålla jämna steg med dess ökande längd.”

Tio saker vi lärt oss av Rymdslottet

25 oktober 2020
Den lilla ljusblå pricken i mitten är jorden.


Tidlös allmänbildande humor är en utmärkt typ av information. Så om repetition är kunskapens moder är det hög tid att sammanfatta tio lärdomar från hyllade Rymdslottet, där kungafamiljen förklarar om allt bortom himmel och jord.

1. Vi är alltid på en plats vi aldrig varit på förr, eftersom jorden, solsystemet och hela galaxen rör sig i universum.

2. Varje dag är längre än gårdagen. När dinosaurierna levde var dygnet cirka 23 timmar. När solen slukar jorden om cirka fem miljarder år kommer dygnet vara cirka 1000 timmar långt.

3. Den som vore osynlig vore också blind, eftersom ögonen inte skulle fungera att se med om de var genomskinliga.

4. Cirka 99,9 procent av alla arter som levt har utrotats.

5. Klimatförändringarna lär medföra att havsströmmar börjar avstanna. Då syresätts inte havsbottnarna och anaeroba bakterier tar över. De andas ut den dödliga gasen vätesulfid som då stiger ur havet och ibland sveper in över land. Då de flesta människor lever vid havskuster kommer de flesta människor löpa risk att dö av det.

6. Om universum haft perfekt balans, hade atomer inte klumpat ihop sig och liv aldrig bildats.

7. Om fyra miljarder år kommer Andromedagalaxen krocka med Vintergatan, men troligen kommer inga stjärnor krocka ändå eftersom avstånden mellan stjärnorna är så enorma.

8. Det lär finnas fler planeter med liv än det finns sandkorn på jorden.

9. Inom 10-20 år lär vi få veta att vi inte är ensamma i universum, eftersom vi söker mycket mer effektivt nu. Nasa planerar också färd till havet under isen på månen Europa på 20-talet. Eventuellt möte med högre livsformer lär dock dröja. Vilket är bra, då en mindre avancerad kultur nästan alltid går under i mötet med högre makt, oavsett intentioner hos parterna.

10. Om högre livsformer på annan planet befinner sig på samma eller lägre utvecklingsgrad än oss, så lär vi inte märka av varandra. Men är de till exempel en miljard år före oss, så är frågan om vi ens kommer begripa huruvida de är här. Sannolikheten att mötas av vänliga utomjordingar som är ”lagom” före oss, kanske 200 år, kräver extrem tur.

Guide till allhelgonaveckan

24 oktober 2020


Alla helgons dag, allhelgonadagen, alla själars dag, Halloween, osv. Här reder vi ut vad som är vad, vad som är när och varför. Givetvis med twister här och var.

I många länder med kristendom är det här inte komplicerat. Där är varje år 31 oktober Halloween, 1 november dagen för att minnas helgon (All Saints’ Day) och 2 november dagen för att minnas nära och kära (All Souls’ Day). Men i Sverige är det rörigare.

Alla helgons dag är alltid dagen innan första söndagen i november, dvs den lördag som infaller 31/10-6/11. Då minns och hedras nära och kära som lämnat jordelivet, ofta genom att tända ljus på gravarna. Att uppmärksamma Alla helgons dag just genom gravljus tog fart i Sverige efter andra världskriget. Tidigare var det vanligare att tända gravljus på julafton, så nu gör vissa både och.

Alla helgons dag skapades 855 och spreds hit när Sverige blev kristet och katolskt. Det är en minnesdag för helgon som inte har en särskild minnesdag – exempelvis Heliga Birgitta, Lucia och Staffan stalledräng. Men just dessa har ju i Sverige även fått andra dagar.

Alla själars dag infaller alltid dagen efter, dvs första söndagen i november. Den dagen är, som namnet antyder, avsedd för det som många svenskar nu istället gör på Alla helgons dag – att minnas nära och kära. Alla själars dag blev åter helgdag i Svenska kyrkan 2002.

Allhelgonadagen är alltid 1 november och står kvar i almanackan trots att själva syftet med dagen flyttades redan 1772 till samma veckas söndag. Båda dagarna hette då Alla helgons dag OCH Allhelgonadagen som synonym.

1953 flyttades denna röda helgdag från söndag till lördag, för på den tiden ville politikerna att svenska folket skulle få MER ledig tid. Den politiska kampen för mer fri tid var dock så framgångsrik att poängen försvann när senare alla lördagar blev arbetsfria som norm…

Samtidigt 1953 blev Alla helgons dag namnet på lördagen och allhelgonadagen namnet på 1 november – vilket ibland ändå blir samma datum. Kvarlevan allhelgonadagen har alltså inte fyllt något viktigt syfte i Sverige på 248 år nu, utan mest medfört förvirring och gråtande barn, då ingen officiell namnsdag släpps fram 1/11.

All helgona dag är ett äldre namn för allhelgonadagen.

AllahelgOnsdag är en felhörning av Alla helgons dag.

Allhelgonahelgen är hela den helg då Alla helgons dag infaller. Kompliceras dock av att vanliga uppfattningar om när en helg börjar varierar från fredag eftermiddag (Nationalencyklopedin) till lördag kl. 18 (Svenska kyrkan).

Allhelgonaveckan är i sammanhanget något så märkligt som precis vad det låter som, dvs syftar på hela veckan.

Allhelgonaafton är ytterligare en dag utan funktion i Sverige, som här infaller dagen innan Alla helgons dag. Det är dock denna dag som givit namn åt Halloween. Alla helgons afton blir på engelska All hallows eve(ning), vilket i sin tur blev Halloween, med främsta ursprung på Irland.

Halloween är alltid 31 oktober och tog fart i Sverige när dåvarande Svenska köpmannaförbundet 1997 bestämde sig för att satsa på Halloween i landets butiker för att öka konsumtionen. Vilket för miljön matchar Halloweens skräcktema.

På Halloween är tiggeri och skrämmeri som mest accepterat, men mest från barn. Vårens motsvarighet är skärtorsdagen, men då handlar det bara om tiggeri. Dock ville många svenskar innan coronakrisen förbjuda tiggeri och att offentligt dölja ansiktet, så vi får väl se hur långlivat det blir med ”bus eller godis” i Sverige. Däremot har jag ännu inte sett några krav på förbud mot att minnas döda, så vi lär leva med dessa dagar länge.

Just i år infaller Halloween på samma dag som Alla helgons dag och även covid-19 blir i år en tydlig nackdel för Halloween. Men de som saknar Halloween 31/10 behöver bara vänta tre dagar tills presidentvalet i USA kan fylla en liknande funktion.

Finns då ingen trygg hamn för lycka i allt detta? Jo, på allhelgonadagen firas att det är exakt 50 år sedan ABBA-medlemmarna gjorde sin första offentliga konsert tillsammans!

Det är som ni ser mycket att hålla reda på här, men det enda som i praktiken lär påverka våra liv årligen är att många besöker avlidna den lördag som infaller 31/10-6/11, samt att de som leker avlidna kan besöka dig för att tigga godis 31/10 – eller helgen innan, eller helgen efter, eftersom barn inte håller reda på dagar som inte ens vi vuxna håller reda på.

Traditioner tenderar likt mycket annat bli mer komplexa med tiden när saker ändras och läggs till utan att det vi lämnat helt försvinner. Men förhoppningsvis kan denna genomgång vara till nytta resten av våra liv, om inte annat som inspiration för att komplicera ännu mer med egna påhitt, till exempel att lansera Annandag allhelgona 🙂

https://www.youtube.com/watch?v=i1nDRBSaHQQ

Hur värderas djur?

23 oktober 2020


Frågan är inte om de kan tänka.
Frågan är inte om de kan tala.
Frågan är om de kan lida.

Så skrev filosofen Jeremy Bentham om djuren redan 1789.

Idag vet vi sedan länge att djur i högsta grad kan lida. I försök har de flesta torskar som en gång nappat på en krok, inte tagit ett bete på krok igen ens efter att ha fått svälta. Kycklingarna i våra svenska djurfabriker väljer foder med smärtstillande medel om de kan.

De senaste årtiondenas forskning har visat att skillnaden mellan djur och människor även i andra känslor är mycket mindre än många tidigare trott. Det har visat sig att även råttor kan uppvisa egenskaper som tvivel, avundsjuka, empati, altruism, rättvisekänslor och medvetenhet om sina kunskapsgränser. Råttor skrattar och reagerar på kittling, men på frekvenser för höga för det mänskliga örat att uppfatta. På internet sprids filmklipp på elefanter som målar, en kråka som åker pulka, grisar som spelar datorspel, osv. Min ko vill ha roligt, är den talande titeln på Astrid Lindgrens stridsskrift för djuren.

Sveriges djurskyddslagar har bra övergripande skrivningar om djurens rätt att må bra och slippa onödigt lidande, men som så ofta är det inte de fina orden som brister, utan den praktiska tillämpningen. Så i praktiken är det både lagligt och normaliserat med trånga utrymmen, sönderavlade broilerkycklingar som tvingas stå i sin egen lösa avföring och få frätskador, fiskar i fiskodlingar som tvingas leva så tätt att de skaver sönder varandra, minkar som får beteendestörningar och börjar äta på varandra på grund av sina extremt onaturliga liv.

Det här är inga enskilda undantag utan både vardag och helg för de flesta djur som föds upp i Sverige. Även i den ekologiska djuruppfödningen finns regler som tillåter sex hönor per kvadratmeter. Det är förstås bättre än utan KRAV, men är det tillräckligt bra?

De flesta svenskar ser sig som djurvänner och tycker det är väldigt viktigt hur djuren föds upp, transporteras och slaktas. Därför blir folk förvånade när de får höra att till exempel kycklingar och grisar i de allra flesta fall aldrig får vara utomhus.

Det finns till och med en studie där cirka hälften av svenskarna anser att människors och djurs lidande är lika viktiga, vilket inte ens Djurens Rätt tycker. Tre procent tycker till och med att djurens lidande är viktigare. I en annan svensk studie är det ännu vanligare att empatin med vissa djur är större än empatin med människor. Ytterligare andra studier har visat på både fler och färre som likställer djur och människor, så det är uppenbarligen många som tänker så. Det är dock stor skillnad på djur och djur – exempelvis är den egna katten troligen mer uppskattad än kattens fästingar.

När människor tillfrågas så är attityderna normalt klart bättre än det faktiska beteendet, oavsett om det gäller miljö eller annat, men i frågan om hänsyn till djuren är den skillnaden alltså enorm. Svensk djurhållning är i verkligheten varken Bullerbyn, Bregottfabriken, bäst i världen eller ens generellt unik, även om vissa fördelar finns som lägre bruk av antibiotika.

Både här och globalt trängs djuren ihop. För att köttet ska klara konkurrensen begränsas djurhänsyn främst till vad som krävs av lagen och att de flesta djur ska överleva tills slakt. Individuell hänsyn är inte praktiskt möjligt med tiotusentals kycklingar i samma rum.

Undantagen är inte många då få konsumenter vill betala för dyrare kött, men det finns ju ändå producenter som försöker klara inkomsten genom kvalitet istället för kvantitet, eller som har ett fåtal köttdjur nästan som husdjur och klarar inkomsten på annat sätt.

För nu är det storskalighet som gäller. I den svenska köttindustrin föds det varje år upp omkring 100 miljoner kycklingar, cirka 5-10 miljoner ”odlade” fiskar, samt miljoner andra djur. Utifrån dagens nivåer äter en genomsnittlig svensk under sin livstid mer än 800 kycklingar, 4 kor, 2 får, 30 grisar och tusentals fiskar. Så i detta kan en enskild människa verkligen påverka.

Det är ett grundläggande biologiskt faktum att vi slösar stora resurser på att äta så högt i näringskedjan, när vi äter djur istället för växter. Men det mesta av jordens odlingsbara mark går idag till djurindustrin. Antalet större vilda djur har mer än halverats sedan Evert Taube 1971 uppmanade oss att göra tvärtom – att sluta utrota skogarnas alla djur. De trängs bort av en enda art: människan. Att även mindre djur snabbt försvinner kan alla de märka som nu sällan behöver rengöra bilens vindruta från krossade insekter.

Köttproduktionen drabbar inte bara djuren. Den har även en stor negativ påverkan på miljön, vår egen hälsa och antalet svältande människor. Trots detta lägger EU många miljarder kronor varje år på att göra kött billigt, så att varken vår eller djurens livsstil får plats på planeten.

Redan 1997 konstaterade Naturvårdsverket i rapporten Att äta för en bättre miljö, att köttkonsumtionen bör minska med 75 procent för miljön och rättvisans skull. Istället fortsatte köttkonsumtionen att öka i Sverige. Men de senaste åren har växtbaserad mat äntligen börjat slå igenom på bred front och köttkonsumtionen har nu minskat flera år i rad. De flesta kommuner har också tagit initiativ som en köttfri dag i veckan eller motsvarande i skolorna och det är lätt att göra mycket mer. Så nu får vi se till att även riksdagen, EU och FN börjar surfa på vegovågen.

Sverige måste likt många andra länder även stoppa minkfarmerna. Det kanske vanligaste argumentet för att fortsätta med pälsfarmer och annat djurplågeri är att andra länder annars kommer ta över vår andel av marknaden, så då kan lika gärna vi hålla på. Men historiskt sett är det ju nästan alltid de som vågat gå före, som sedan fått med sig resten på förändring av olika slag. Inte att alla enas om att ändra sig samtidigt, vilket vore orealistiskt. Historien visar också att förskjutningar i värderingar och handlande kan ske mycket snabbt.

Djur kan som sagt både lida eller må bra. Men de kan inte tala vårt språk. Därför måste vi föra djurens talan. För att citera Margaret Mead: Tvivla aldrig på att en liten grupp omtänksamma och engagerade människor kan förändra världen. Det är faktiskt det enda som någonsin fungerat.

Texten ovan är tidigare publicerad i webbtidningen Mat & klimat. Mina texter där finns samlade här.


%d bloggare gillar detta: