Archive for december, 2020

Mer Göran Hådén i media

21 december 2020
Göran Hådén intervju SVT.png

Här är några artiklar jag skrivit om alternativ till överkonsumtion på sistone:

Jag skrev på DN Debatt med David Jonstad om att utreda och testa koldioxidransonering, även kallat personliga utsläppskvoter. Vid kriser är ransonering klart bättre än allt för höga skatter som fattiga inte har råd med och som inte dämpar rikas konsumtion. Mer info här.

Jag skrev också själv i DN om hur nästan alla tjänar på minskad konsumtion.

Tillsammans med forskare och miljöorganisationer skrev jag på SvD debatt här och här om hur både folk och forskning stödjer kortare arbetstid istället för överkonsumtion om vi vill nå miljömålen i tid. Vi backar upp detta med nästan 50 länkar i dessa debattartiklar som fick stor spridning. Artiklarna diskuteras också i podden Förnyarna här.

Jag skrev med Fältbiologernas ordförande i Dagens Arena om att välja tid att leva istället för ökad köpkraft.

Vi skrev också i Supermiljöbloggen om hur vi kan gå från klimatsmart till artsmart.

Jag skrev i GP Debatt om hur många drabbas av köpberoende och vad kan vi göra åt det.

Här kan du lyssna på min debatt om överkonsumtion mot Företagarnas vd Günther Mårder, i P1:s konsumentprogram Plånboken.

Jag blev också intervjuad till diverse andra tidningar som talesperson för årliga kampanjen En köpfri dag. Mest utförligt i ett långt reportage i Tidningen Syre och en lång artikel i Miljömagasinet.

En hel del hände förstås på sociala medier där drygt 9000 hakade på kampanjens event. Nu är det tredje året i rad som julhandeln svackar, så det är inte bara ekonomiska kriser som kan minska överkonsumtionen – nu sker det även genom vår konsumtionskritik.

Gensaxen Crispr-Cas9 – himmelsk eller himmlersk?

20 december 2020

Årets Nobelpris i kemi gick till utvecklingen av den så kallade gensaxen Crispr-Cas9. Med den kan vi nu mycket effektivare än förr styra egenskaper i organismer som bakterier, växter, djur och människor. Av det följer att både möjligheter och risker blir väldigt stora.

Därför har jag skrivit två utförliga fördjupningsartiklar. Först sammanfattar jag vad som nu kan och inte kan göras med den nya gentekniken. Sedan resonerar jag om vad som lär hända och hur vi kan tänka om de etiska frågor vi nu behöver ta ställning till som följd av denna utveckling.

Några av mina teorier, som i huvudsak även kan tillämpas på annan väldigt omvälvande ny teknik, blir då:
* Det räcker inte att 99 procent agerar försiktigt. De som minst begränsas av etik lär även här sätta dagordningen och påverka hur mycket andra använder tekniken.
* Att vara för eller mot blir lite som debatten om skärmtid. En mer relevant fråga är VAD vi gör med den nya tekniken som redan är ett faktum.
* Snabb teknisk utveckling bör balanseras med åtgärder för jämlikhet för att hålla ihop samhället.
* Att inte välja är också ett val. Läget är nu så att det blir stora risker och möjligheter hur vi än gör. Men det finns grader i både himlen och helvetet. Så helhetsperspektiv behövs.
* Etiska frågor är inte bara för forskare. Många olika röster och perspektiv behövs för genomtänkta beslut.
* Det är lättare att påverka tidigare i processer och mer effektivt i viktiga frågor där inte ”alla andra” agerar. Som den här.
* Hur som helst är det bra att känna till vad det handlar om, så här kommer del 1 och del 2. Om du vill läsa mer efter dessa två kärnartiklar, så har jag även skrivit artikeln GMO och gensax – genväg till bättre mat?


%d bloggare gillar detta: