Archive for the ‘Reklam’ Category

Reklamkritiken ökar

31 mars 2014

Bild

Tidigare publicerad i liknande version i Arbetaren, Miljömagasinet och på En köpfri dags blogg.

Från år 2005 till 2012 har andelen svenskar som har en positiv inställning till reklam mer än halverats – från 44 till 18 procent. Det visar en undersökning utförd av Novus på uppdrag av Sveriges annonsörer.

En delförklaring kan vara att reklamen i svenska medier har ökat rejält under den här tiden och nästan tredubblats de senaste 20 åren. Andra troliga delförklaringar till den kraftigt ökade reklamkritiken är den ökade miljömedvetenheten och den konsumtionskritiska trend vi haft de senaste åren. Ett visst mått av tillväxtkritik har nästan blivit folkligt och drivs även av kändisar som Fredrik Lindström.

I november har vi EU:s årliga kampanjvecka Europa minskar avfallet där man tagit EU:s motsägelsefulla ageranden till en ny nivå när man uppmanat till halverad konsumtion. 2011 hade man över 7000 aktiviteter runt om i Europa under kampanjveckan. Sista lördagen i november har vi den årliga internationella kampanjdagen En köpfri dag (Buy Nothing Day) som uppmärksammas i många medier.

Allt fler inser att ökad konsumtion är oförenligt med miljömålen och därmed omöjliggör vår förmåga att på sikt upprätthålla välfärden. Dessutom kan den psykiska ohälsan öka när reklamen så ofta visar ideal som får oss mindre nöjda med våra egna liv.

Enligt Juliet Schor, professor i sociologi, visar forskning att så kallade tweens (ca 6-12 år) blir mindre lyckliga ju mer reklam och media de utsätts för. En UNICEF-rapport visar också i en jämförelse att brittiska barn är mindre lyckliga än bland annat svenska barn. En stor orsak är enligt rapporten att konsumtionssamhället är mer extremt i Storbritannien. Reklamfinansierat är inte gratis, utan bara ett annat sätt att betala.

Enligt Institutet för Reklam- och Mediestatistik, IRM, är Sverige det sjunde mest reklamtäta landet i världen och här investerades 2012 nära 67 miljarder kronor i reklam och marknadskommunikation. Det är nästan dubbelt så mycket som hela biståndsbudgeten.

Reklambranschen flyttar ständigt fram sina positioner – i USA forskas det till och med på hur man bäst ska nå ut med reklam till 1-åringar. Dessutom ökar advertorials – blandningen mellan annonser och redaktionellt innehåll. Vilka konsekvenser får det?

I samhällsdebatten om överkonsumtion så har allt fler tillväxtförespråkare de senaste åren anammat en ny taktik – man argumenterar inte längre emot protesterna mot överkonsumtionen, utan säger att det är upp till var och en hur mycket man handlar.

Därför är det avgörande att fler driver på för att sätta fokus på att överkonsumtionen är ett gemensamt problem som främst måste hanteras genom politiska beslut. Det räcker inte att individer kan välja att till exempel surfa reklamfritt på internet.

Tusentals städer världen över har infört mer begränsningar mot reklam. Ett exempel är brasilianska São Paulo, som har fler invånare än hela Sverige. Där har utomhus- och trafikreklam förbjudits – en åtgärd som har ett brett stöd i staden.

Enligt en undersökning från Dagens media 2010 finns det gott om reklamkritiker även i Sveriges riksdag. Däremot har frågan inte prioriterats. Kanske dags för det efter valet?

Annonser

Bra reklam finnes!

05 januari 2012

Det finns faktiskt reklam som förmedlar bra värderingar trots att produkterna de gör reklam för inte är bra i sig.

http://www.youtube.com/watch?v=iYhCn0jf46U

Pauser är bra för lyckan

23 oktober 2011

Reklampauser irriterar många. Men forskning visar att reklamavbrott gör att vi i efterhand tycker bättre om ett tv-program.

Skälet är tillvänjningseffekten – att vi snabbt vänjer oss vid ett nytt tillstånd, vilket innebär att varje paus gör att vi får uppleva nyhetens behag en gång till när det drar igång igen. Det här gäller både komedier och naturprogram, men troligen inte program som bygger på flow som thrillers.

Märk väl att detta inte beskriver vår upplevelse under själva pausen, utan känslan efteråt. Det innebär ju inte heller att reklam totalt sett skulle vara något annat än väldigt dåligt för lyckan, men i just den här aspekten verkar reklamen föra något gott med sig.

Omväxling förnöjer enligt studie också när det gäller massage, där ett avbrott gör att vi njuter mer när det väl kommer igång igen.

Även en kort poplåt har visat sig upplevas som bättre efter ett stick eller inlagd kort tystnad i låten. Ett exempel på det sistnämnda ”hörs” 3.10 in i Roxettes genombrottslåt The look. Lite märkligt att detta trick inte används mer.

När det gäller arbete som kräver koncentration bör vi dock undvika täta pauser. Generellt sett tar det minst 15 minuter att uppnå flow och total koncentration på en uppgift. Mobiler och mejlpling bör därför om möjligt vara avstängda under arbete.

Nu när vi vet detta kan vi välja att själva ta pauser även när det inte känns rätt. Här är en spektakulär pausfågel att börja med 🙂

Källa: Nelson m fl. (2009) Enhancing the Television-Viewing Experience through Commercial Interruptions, Journal of Consumer Research.

Nu blir det reklam!

05 augusti 2011

Kom och köp konserverad gröt!

03 juni 2011

Nu går det att till en ringa kostnad ladda ner en tyst minut – perfekt för alla som inte själva orkar trycka på paus eller stopp!

Från Kina rapporteras nu att en pojke sålt sin njure för att ha råd att köpa en Ipad. En variant till flickorna som prostituerar sig för att kunna hänga med i pryljakten.

Ärlighet varar längst?

14 april 2011

”För att locka företag som ditt har vi jämnat berg med marken, kalhuggit djungel, fyllt igen träsk, lett om floder. Flyttat städer – allt för att det ska bli lättare för dig och ditt företag att göra affärer här.”

Ovanstående sägs vara en text i annons från filippinska staten i affärstidningen Fortune.

Ska Miljöpartiet satsa på tv-reklam igen?

17 mars 2011

Partistyrelseledamoten Max Andersson har skrivit ett långt och intressant inlägg om varför tv-reklam är en dålig idé för Miljöpartiet.

Bland annat analyserar han utifrån SUCCES-formeln, det vill säga att budskap för att fastna i mottagaren bör vara:
Simple
Unexpected
Concrete
Credible
Emotional
S
tories

Översatt till svenska betyder det att ett budskap fungerar bäst om det är:

  • Enkelt
  • Oväntat
  • Har tydliga hårda fakta
  • Är trovärdigt
  • Väcker känslor
  • Innehåller en berättelse

På grund av tv-reklamen har det blivit enklare att omsätta pengar till röster. Eftersom Centerpartiet efter sina tidningsförsäljningar är ett av Europas rikaste partier, så bidrog tv-reklamen till att partiet klarade sig kvar i riksdagen.

Sju tankar om köphets

09 februari 2011

1. Barn lär sig i högre utsträckning att tacka för materiella saker, än för immateriella värden som att någon tar sig tid att prata med dem.

2. Reklamen gör att vi känner oss smickrade och otillräckliga på samma gång.

3. Kan människor lockas att betala för att jobba om jobbet utformas lika lockande som affären?

4. Bredvid varje prislapp kan det sitta en glad, neutral eller sur smiley beroende på varans miljöpåverkan. Sura gubbar påverkar betydligt mer än glada smileys. Bredvid kan det också finnas motsvarande smiley om det finns forskning på hur denna produkt i snitt påverkar välbefinnandet hos köparen. Av folkhälsoskäl finns det varningstexter på alkohol – får vi tids nog även se varningstexter på vanliga prylar?

5. Valaffischer och politik recenseras, men vem granskar reklam eller etablerad media?

6. Vi lever i ett samhälle där shopping har en positiv klang och nykter en negativ klang.

7. Reklamen likriktar och minskar därmed mångfalden.

Köpgalna barn

08 februari 2011

Lördag 12 februari är sista dagen att se en dokumentärfilm från 2008 på SVT Play om hur storföretagen genom reklamen skapar och utnyttjar köpgalna barn.

Reklamen får barnen att tjata på sina föräldrar även för att köpa en viss sorts bil.

Sedan 1984 har reklam riktad mot barn mer än tiodubblats i USA. Nu funderar reklambranschen där öppet på hur man bäst ska nå ut till ett-åringar. Vad som skiljer den reklam som fungerar för tre- respektive femåringar har reklamarna redan stor koll på.

Även i Sverige ser vi hur skolresor går till shoppingcenter och sponsrade läromedel som breder ut sig allt mer.

Krigsfilmer har ofta en åldersgräns på 15 år, men för krigsleksaker finns ingen åldersgräns alls.

Istället för till exempel kreativa böcker, så försöker reklamen få barn att leka med leksaker som inte lämnar något åt fantasin. Hur präglar det vårt samhälle på sikt?

Dokumentären kan ses här.

Som jag skrev häromdagen så blir barn mindre lyckliga ju mer reklam och media de utsätts för. Så nu protesterar barnen:

Vodpod videos no longer available.

Därför shoppar vi

05 februari 2011

Torsdag 10 februari är sista dagen att se en dokumentärfilm från 2009 på SVT Play om varför vi shoppar.

Vilka färger på bilar och kläder som kommer att vara populära om ett par år är ingen slump, utan planeras och analyseras noga av globala färgexperter. Redan 1962 bildades Color Marketing Group i det syftet.

Vi får också följa en global hotellkedja som ska ta fram en profildoft som ska vara lika i alla kedjans hotell världen över. Det blir nästan surrealistiskt när de kommer fram till att en av hörnstenarna i företagets doftimage ska vara lukten av pengar…

Det är också sorgligt att många av världens främsta experter på mänskligt beteende använder sin kunskap till att jobba för att öka företagens försäljning av miljöförstörande prylar. Men det är helt enkelt företagen som erbjuder bäst arbetsvillkor för dessa experter.

Vi vill gärna tro att vi själva fritt väljer vad vi köper, men här framstår vi snarare som styrda likt marionettdockor.

Dokumentären kan ses här.


%d bloggare gillar detta: