Archive for the ‘Strategi’ Category

Hur stora risker bör vi ta?­­­­

02 maj 2015

Vi gröna värnar om försiktighetsprincipen. Men hur mycket ska vi göra det, när den står i konflikt med andra grunder för den gröna politiken? Till exempel hinner vi knappast klara klimatmålen i tid om vi inte chansar en del. Det handlar inte om geoengineering, men den minskningstakt som nu måste till finns ingen erfarenhet av.

Risker kommer alltid finnas, men vi kan påverka riskernas storlek. Det är lätt att argumentera för att riskerna som tagits med klimatpolitiken är vansinne, eftersom den medför ­­­klart större risker än rysk roulette. I andra fall kan försiktighetstänkandet vara onödigt stort. Ett exempel är de stora kostnader som lagts på landets bowlinghallar för att skydda mot typer av allvarliga olyckor som aldrig någonsin inträffat i vårt land.

Ny teknik har enorm positiv potential, men det räcker att ett enskilt hot mot mänsklighetens existens förverkligas för att det ska vara game over. Samtidigt blir vi allt mer beroende av chansningar med ny teknik eftersom utebliven förändring blir en närmast garanterad dödsdom för vårt komplexa samhälle.

DDT, PCB, asbest, amalgam, freon, radon, hormoslyr, neurosedyn, med mera. Listan kan göras lång på orsaker till ohälsa som beror på att man använt något i stor skala utan att ha testat hälsoeffekterna först. Så hur bör vi förhålla oss till att vi på bred front släpper lös ny teknik där forskarna ännu inte vet de långsiktiga effekterna? Några sådana frågor det strids om är nanoteknik, GMO och alla tiotusentals otestade kemikalier som finns ute på marknaden.

Å ena sidan är vi människor mer måna om att inte förlora något vi har, än vi är angelägna om att vinna något motsvarande som vi inte har. Å andra sidan är det inte folkomröstningar som styr teknikens utveckling. Hur lång tid ska det gå innan vi känner oss trygga med en viss ny teknik? Hur öppna är vi för att revidera tidigare åsikter i takt med ny forskning? I Miljöpartiets partiprogram står det: ”Prestige får inte hindra oss från att förutsättningslöst stanna upp, reflektera och ifrågasätta även våra egna idéer, strukturer och metoder.”

De numera omfattande beläggen för att mer GMO i praktiken kan leda till mindre kemikalier och andra fördelar är sådant som bidrar till att bland annat Naturskyddsföreningen nu reviderar sin syn på GMO. Cirka 40 år med till exempel genetiskt modifierat insulin för diabetiker gör det svårt att vara emot tekniken i sig. Däremot finns förstås många andra överväganden om GMO.

Det ligger inte i den mänskliga naturen att agera rationellt, globalt och långsiktigt utifrån logiska kalkyler. Enligt psykologen Dan Gilbert agerar vi främst på NAPP – sådant som är:
* Nu
* Anti-etiskt
* Plötsligt
* Personligt

I övrigt leds vi främst av vanor, normer och trender. Därför är det hoppfullt med det globala folkliga stödet för radikalare klimatpolitik och att halva svenska folket nu kan tänka sig ett köpfritt år. Steget från ord till handling må vara långt, men förändring i ord är början till förändring i handling.

Nästan alla svenska hushåll har hemförsäkring. Många pensionssparar extra av oro för att få det lite sämre sina sista år i livet. Många vågar inte alltid gå närmaste vägen utomhus av rädsla för att bli överfallen. Vi använder bilbälten, cykelhjälmar, vaccineringar och mycket annat som allt bygger på strävan efter ökad trygghet, även om det är lite obekvämt. Men när det gäller klimatet så verkar det finnas ett helt annat tänkande kring vilka risker som är rimliga att ta.

Ingen kan veta exakt var den kritiska gränsen går för när vi når ”the tipping point”. Däremot vet vi att det framstår som sannolikt att större delen av mänskligheten kommer att dö ut med nuvarande klimatpolitik. Ju längre vi väntar med åtgärder för miljön, desto dyrare och mer riskfyllt kommer det att bli. Så – hur stora risker bör vi ta?

Hur man når 280 000 personer med 1 flygblad

04 oktober 2013

Inspireras av WWF i Ungern och kom ihåg att människor donerar mer när de just åkt upp för en rulltrappa, än när de just åkt ner 🙂

Apropå rulltrappor så är de ju likt det allra mesta i köpcentrum en del i att få oss att handla mer än vi tänkt. Mer om det här.

Hur stora risker ska vi ta?

05 juni 2011

Läs mitt inlägg på partiprogramsbloggen idag! Smakprov nedan:

Vi gröna värnar om försiktighetsprincipen. Men hur mycket ska vi göra det, när den står i konflikt med andra grunder för den gröna politiken?

Det är lätt att argumentera för att riskerna som tagits med regeringens klimatpolitik är vansinne, eftersom den medför ­­­klart större risker än rysk roulette.

I vissa fall känns det däremot som att försiktighetstänkandet är onödigt stort. Ett exempel är när Kalmar kommun nu fasar ut barnens däckgungor av rädsla för att barnen ska få cancer av att tugga på däcken.

Men hur bör vi förhålla oss till att vi på bred front släpper lös ny teknologi där forskarna ännu inte vet hur farligt det är på sikt? Några exempel är nanoteknik, GMO, alla tiotusentals otestade kemikalier som finns ute på marknaden, mobiler, trådlösa nät och liknande.

Läs fortsättningen här.

Den som förflyttar sig uppåt blir mer givmild

17 april 2011

En studie visar att dubbelt så många skänker pengar till Frälsningsarmén om de just åkt uppför en rulltrappa, än om de just åkt nedför en rulltrappa. En annan studie visar att de som just tagit en trappa upp till ett auditorium ägnade mer än 50 procent längre tid åt en serie frivilliga enkäter, än de som just letts ner till ett orkesterdike.

Det här tros bero på att höjd förknippas med godhet i vårt språk: exempelvis hög moral, Gud i höjden, att se upp till goda människor, och så vidare.

Givetvis finns det andra faktorer som påverkar vårt beteende i samma situation, men allt annat lika så verkar det finnas en effekt som ovan. Det kan vara värt att fundera lite på vad användande av denna kunskap kan göra för de som har en övervåning i sitt boende, eller som bor i ett höghus. Eller för den delen folk som samlar in pengar på stan, kontorsplaceringar i flervåningshus, med mera.

Därför masskommunikation

24 mars 2011

”Jag tror det är lika svårt att påverka en individ som en folkmassa.”

– Göran Persson, före detta statsminister.

Källa: slutet av den här sändningen.

Råd till radikala rörelser

18 februari 2011

Imorgon är det tio år sedan följande tio råd publicerades. Artikeln är till stora delar lika aktuell idag. Råden är skrivna för vänstern, men det mesta är tänkvärt även för gröna.

I kort sammanfattning: sätt dagordningen i samhällsdebatten – vad det pratas om är viktigare än vad som sägs, sluta strid mot relativt likasinnade, använd och sprid det som redan finns istället för att ständigt skapa nytt, se varje människa som en möjlig medrevolutionär och tänk alltid på hur ni uppfattas av de som inte redan är ”frälsta”.

Intressant? Andra som skriver om , , , , , ,

Elda med mardrömmar?

16 februari 2011

Martin Luther King eldade massorna med en dröm, inte en mardröm. Det är tänkvärda ord för miljörörelsen. Klimatkrisen leder till rädsla, vilket instinktivt gör att vi gärna försöker fly dessa problem, istället för att ta tag i dem.

I presidentvalskampanjen 1968 gick det mycket bra för Robert F Kennedy som offensivt talade om att BNP mäter allt utom det som gör livet värt att leva. Tyvärr mördades han knappt tre månader efter att han börjat kandidera.

Vodpod videos no longer available.

Vår känsel påverkar våra beslut

30 januari 2011

En studie i Science tyder på att vi blir mer medgörliga om vi rör eller nyss rört vid mjuka föremål, istället för sträva och hårda ytor. Ur det perspektivet bör således den som vill övertala någon, se till att motparten sitter på en mjuk stol och själv sitta på en hård stol 🙂

Den som håller i något tungt uppfattar den de intervjuar som mer seriös, men inte mer social eller trevlig. De som håller i något tungt tar också beslut som är mer seriösa än trevliga – till exempel att satsa på miljön istället för fräschare toaletter.

Det finns förstås en rad andra områden där dessa båda rön kan påverka och delvis förklara varför vi gör som vi gör.

Trendbrott i regeringens strategi?

22 januari 2011
Vodpod videos no longer available.

Som Tobias Billström illustrerar ovan, så kan regeringens reaktioner när de gjort fel gå åt olika märkliga håll. Några andra exempel:

– Blev det inte bättre när vi skar ner på tågunderhållet? Nähä, men då skär vi väl ner ännu mer då!

– Blev inte folk glada när vi tvingade ut cancersjuka i arbetslivet? Nähä, men då fortsätter vi ändå, eftersom det är så spännande att se om vi kan bli omvalda i alla fall.

– Om vi först försämrar och sedan förbättrar lika mycket så kan vi ju skryta med hur mycket vi förbättrat!

Den sistnämnda strategin tillämpades senast av miljöministern som föreslog att det ska tillsättas en utredning för att titta på om kemikalien han själv legaliserade, och själv tror är skadlig, borde förbjudas igen. Men kanske är det inte taktik – kanske har Carlgren tagit del av nedanstående skola?

Intressant? Andra om , samhälle,

Vad pissoarer kan lära oss om att rädda världen

17 januari 2011

Maria Wetterstrand och Johan Rockström säger att den kanske mest intressanta miljöföreläsning de någonsin bevittnat hölls av en sociolog. Korsbefruktningar mellan vetenskaper är en guldgruva för kreativitet och nya avgörande insikter.

Med det i ryggen rekommenderar jag starkt att ni tar del av följande korta föreläsning om vad beteendeekonomin kan göra för politiken.

Då får ni också veta mer om varför jag inte länkade till Johan Rockström ovan, samt varför de flesta av er inte kommer att se föreläsningen nedan trots att ni tycker den verkar intressant 🙂


%d bloggare gillar detta: