Posts Tagged ‘Forskning’

Robotarnas framtid

25 mars 2012

Ovan robot från 2005. Moderna robotar i rörelse och konversation:

SVT:s spektakulära dramaserie Äkta människor har onekligen ökat intresset för robotarnas framtid. Passande nog publicerar nya numret av Gröna Studenters tidning Defacto en artikel av mig som grundligt går igenom teknikens framtid med fokus på robotarna. Artikeln och resten av det mycket läsvärda numret kan du beställa här. Jag har också skrivit om frågan tidigare, främst här och här.

Filosofiska rummet har nu också diskuterat Äkta människor, Socialdemokraterna har debatterat robotpolitik mot Moderaterna i radio P1. Även Centerpartiet, Folkpartiet och Vänsterpartiet har uttalat sig i frågan.

Äkta människor handlar om ett samhälle likt vårt, fast där vi även har robotar som är ungefär lika avancerade som människor. Svenskarna splittras av inställningen till den nya tekniken och många människor försöker hitta sin plats i detta nya samhälle.

Äkta människor har nu tio söndagar i rad lyft viktiga politiska och filosofiska frågor rakt in i hundratusentals svenska vardagsrum. När robotar knappt går att skilja från människor längre, så ställs en rad frågor på sin spets. Vad motiverar egentligen människans särställning gentemot andra djur? Kan maskiner till slut få mänskliga rättigheter? Ska vi låta maskinerna ta över, trots osäkerhet om de fulla konsekvenserna?

Från pacemaker och hörapparat till chip i hjärnan. Gränsen mellan människa och maskin riskerar att bli otydlig i framtiden. Forskaren Amber Case pekar också på hur datorer och mobiltelefoner kan fungera som en utvidgning av våra tankar, känslor och mentala status.

Vad händer om robotarna blir överlägsna oss? Enligt framtidsforskare kommer vår tillvaro då antingen bli extremt bra eller extremt dålig. Det beror på om robotarna vill oss väl. Om robotarna tar hänsyn till oss – kommer de då ta likvärdig hänsyn till andra djur? Om robotarna får ett egenvärde – ska det då vara olika för olika robotar?

I Äkta människor så ser vissa hubotarna som likvärdiga människor.  En del skiljer sig från sin mänskliga partner och gifter sig med en hubot istället. Den som förlorar både sin partner och sitt jobb till en hubot riskerar att ansluta sig till motståndsrörelsen som vill utrota alla hubotar. Parallellen till rasism är tydlig.

Samtidigt ser många hubotarna som maskiner som man kan slå eller våldta hur som helst. Lagen i Äkta människor ger inte fler rättigheter till en hubot än till en gräsklippare, så frågan väcks rättsligt om huruvida hubotarna ska få mänskliga rättigheter.

Att ”jailbreaka” en hubot för att få den att göra saker den inte var tänkt till känns också som en logisk följd.

Robotar är numera en självklarhet inom industrin, militären och sjukvården. En ny robotdammsugare kan vi idag få för 1000 kr och en ny robotgräsklippare kan vi få för 9000 kr (ändå köper många åkgräsklippare istället). Ändå ryggar många spontant tillbaka när staten nu satsar miljoner på att utreda hur robotar kan bidra i äldreomsorgen, vilket redan sker i Japan.

För att Äkta människor ska fungera så pass bra som dramaserie, så får man bortse från vissa ologiska aspekter. Om vi får hubotar lika avancerade som i serien så kommer ju även samhället runt omkring att ha förändrats en hel del. Robotforskaren Erik Billing jämför Äkta människor med om dagens smarta mobiler hade släppts ner i 50-talets samhälle.

Observera också att framtidens robotar knappast kommer att vara så jämnbra på nästan allting jämfört med människor. Mycket mer specialisering är att vänta. Exempel: Om några månader ska förarlösa bilar provköras bland allmän trafik på svenska vägar, vilket redan fungerat bra utomlands. Så hubotar lär inte behöva kunna köra bil.

Alla avsnitt av Äkta människor finns att se på SVT Play fram till 17 april. Äkta människor kommer även att visas i andra länder och en amerikansk version är på gång. Det kommer eventuellt även att bli en andra säsong nästa år.

Det finns ett antal faktorer som kan göra att vi aldrig uppnår ett samhälle med robotar lika avancerade som i Äkta människor. Men robotpolitik kommer att bli mer aktuellt så länge robotarna fortsätter att utvecklas exponentiellt som nu.

Andra om Robot, Science Fiction, TV, Kultur, Samhälle, Politik, Äkta människor

Annonser

De tio största hoten mot mänsklighetens existens det här seklet

29 januari 2012

Världsunik och välgjord dokumentär på UR Play där framtidsforskare har valt ut och rankat de tio största hoten mot mänsklighetens existens det här seklet. Hot 10-6 är från naturen och avhandlas på en timme här. Hot 5-1 är från oss själva och visas här.

Det finns också kortversioner av de tio hoten. En minut per hot från 6.10 respektive 37.30 här. Intressanta infallsvinklar och givande att se hur andra än experter kan resonera.

Här finns också en handledning för hur de här dokumentärerna kan användas i skolan, till exempel som introduktion till olika ämnen.

Så här ser UR-topplistan ut:

1. Biologiska vapen blir supereffektiva för enskilda
2. Robotar blir överlägsna oss och väljer att utrota oss
3. Atomvinter i åratal efter kärnvapenkrig
4. Klimatförändringar
5. Naturvetenskapligt experiment går fel
6. Naturlig pandemi
7. Fientliga utomjordingar
8. Utbrott från supervulkan
9. Jorden krockar med himlakropp
10. Kollapsande stjärna sänder gammastrålning mot jorden

?. Ett idag okänt hot (topplistan ser nästan garanterat annorlunda ut om 20 år)

Naturhoten 10-6 har en sannolikhet på under en procent. De har ju inte dödat mänskligheten förut, så det vore ju osannolikt att det skulle ske just detta sekel. Flera av dessa naturkatastrofer har hänt flera gånger förut, men det var innan människor utvecklades på jorden.

Biologisk terrorism med framtida nanoteknik och genteknik från enstaka personer kan drabba allt från några till alla. Kan hotet helt försvinna med annat än en total civilisationskollaps?

Om framtidens robotar överträffar människor bedöms det antingen leda oss till en tillvaro likt himlen, eller en tillvaro likt helvetet.

Atomvinter i flera år efter ett kärnvapenkrig känns inte som något stort hot just nu, men det kan räcka med ett regionalt kärnvapenkrig mellan Indien och Pakistan för att det ska bli game over för mänskligheten – och vem vet vilka som styr i framtiden?

Klimathotet kommer först på fjärde plats. Visserligen tror man att klimatförändringarna kommer göra det svårt för många människor att överleva (redan nu är takten cirka 300 000 dödsfall per år), men knappast utrota hela mänskligheten redan det här seklet.

Observera att hoten från kärnvapen, supervulkaner och kometer huvudsakligen handlar om klimatförändringar, men av en typ som ger ett drastiskt ändrat klimat direkt och som sedan börjar gå över efter några år.

Kanske borde kemikaliehotet finnas med på tio-i-topp-listan, eftersom kemikaliesamhället redan orsakat drastiskt minskad fertilitet.

Utanför topplistan finns också många andra sätt som kan innebära slutet för mänskligheten. De andra sätten är mindre akuta och mindre sannolika, men en ambitiös sammanställning finns här.

Robot från 2005. Foto: Gnsin

När kärnvapen första gången testades, så var man inte helt säkra på om det kunde utlösa en kedjereaktion som antände hela atmosfären så att vi alla dog. Ändå gjorde man testet. Dessa tankemönster hos människor väcker oro.

Det enda av UR-listans tio hot som prioriteras politiskt är klimathotet. Ändå är åtgärderna helt otillräckliga även där, så vi får helt enkelt förlita oss på tur.

Enligt kosmologen Max Tegmark går mindre än 0.00001 procent av världens totala BNP idag till att minska existentiell risk, och det finns fler vetenskapliga publikationer kring dyngflugan än det gör kring mänsklig utrotning.

Det som oroar EU-medborgarna mest globalt är fattigdom och i andra hand klimathotet som två av tre anser vara ett mycket allvarligt problem.

Övergripande kan man säga att det som framför allt hotar mänsklighetens existens under det här seklet är följder av den allt snabbare tekniska utvecklingen. Endast hot 7-10 saknar stark koppling till det moderna samhället. Vi kan också se att hot 1, 2, 4 och 5 är ökande hot. Robothotet är ju obefintligt idag, men blir enormt i framtiden om robotarna aldrig slutar utvecklas.

Stephen Petrinek har också försökt lista de tio största hoten mot mänskligheten. Han är redaktör för ett gäng vetenskapliga tidsskrifter, men ingen expert av samma dignitet som Future of Humanity Institute vid universitet i Oxford, som ligger bakom UR:s lista ovan. Dessutom gjordes Petrineks lista 2002 och vår kunskap ökar allt snabbare. Se inte hans lista som en rangordning, utan mer som fler perspektiv på samma hot. Stundtals låter det också mer som att han pratar mer om hot mot många amerikaner, än hot mot mot hela mänskligheten.

Petrineks lista med kopplingar till UR:s lista inom parentes:

10. Kollektivt självmord
Hur troligt är det att alla väljer döden?
9. Fientliga utomjordingar (7)
De kanske inte ens behöver vara fientliga, eftersom ”lägre” civilisationer hittills alltid gått under i mötet med ”högre”, även när man försökt motverka det.
8. Ekosystemkollapser (delvis 4)
7. Vi skapar ett svart hål som slukar oss alla (del av 5)
6. Genmodifierade växter sprider sig ohejdat (del av 5)
5. Nordpolen och sydpolen byter plats
De gör så ibland. Oklart om ett djur som människan skulle överleva ett sekel utan skyddande magnetfält mot rymden.
4. Solstormar
3. Pandemi (6)
2. Ett svart hål passerar jorden och ändrar vår omloppsbana så vi kommer bort från solen
1. Gigantisk asteroid träffar jorden (9)
Dock mycket troligare att vi träffas av en komet.

På ett mer vardagsnära plan finns Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps lista över 24 hot som kan få allvarliga följder för samhället (utan att hota hela mänsklighetens existens). Innehållet i listan är bra, men de bortser från en rad hot som borde ha en självklar plats på en sådan lista. Inte ens peak oil nämns.

Det är mycket troligare att vår globala civilisation långsamt kommer att kollapsa genom att minskad komplexitet väldigt snart blir ofrånkomligt, än att vi får en domedag likt de som är populära att skildra på film.

Risken är stor att vi vid nästa sekelskifte kommer att vara långt färre än dagens 7 miljarder människor, men mänskligheten som art lär överleva det här seklet, trots alla ökande hot.

Det är dock fortfarande möjligt att människor om ett sekel i snitt kommer att ha det mycket bättre än nu. Men det lär inte bli verklighet om vi inte börjar agera mer långsiktigt.

Kom slutligen ihåg att oro kan vara bra för lyckan, men att handling är ännu bättre :)

Intressant?  Andra om teknikutveckling, , , , , , ,

Mänsklighetens åsikter

19 juli 2011

Källa: den globala undersökningen Nation Brands Index (NBI) 2008, där 20 000 människor i 20 länder har svarat. De svarande är över 18 år och utgör ett representativt tvärsnitt av befolkningen i länderna, även om de – i och med att de besvarat en webbenkät – måste ha tillgång till internet och vara läskunniga på landets språk.

Svaren har avgivits på en skala 1-7, där 7 innebär att fullt ut hålla med om påståendet.

Vetenskapens värld

25 maj 2011

Vårens sista avsnitt av Vetenskapens värld blev väldigt sevärt på bästa sändningstid med rejält fokus på den extrema svårigheten med evig ekonomisk tillväxt på en begränsad planet, samt nya rön om hur lik människan är andra djur och hur människan gjort elefanten till en mer aggressiv art. 

Hela SVT vetenskaps hemsida är nu som en grön oas i medievärlden.

Valet står mellan rött och blått

14 maj 2011

Om du ska göra något som kräver skärpa och noggrannhet – sätt dig med röda kläder i ett rött rum med lågt i tak.

Om du behöver vara kreativ – sätt dig utomhus eller med blåa kläder i ett blått rum med högt i tak och stora fönster.

Källa: Den här forskningen, publicerad i Science 2009

Den som förflyttar sig uppåt blir mer givmild

17 april 2011

En studie visar att dubbelt så många skänker pengar till Frälsningsarmén om de just åkt uppför en rulltrappa, än om de just åkt nedför en rulltrappa. En annan studie visar att de som just tagit en trappa upp till ett auditorium ägnade mer än 50 procent längre tid åt en serie frivilliga enkäter, än de som just letts ner till ett orkesterdike.

Det här tros bero på att höjd förknippas med godhet i vårt språk: exempelvis hög moral, Gud i höjden, att se upp till goda människor, och så vidare.

Givetvis finns det andra faktorer som påverkar vårt beteende i samma situation, men allt annat lika så verkar det finnas en effekt som ovan. Det kan vara värt att fundera lite på vad användande av denna kunskap kan göra för de som har en övervåning i sitt boende, eller som bor i ett höghus. Eller för den delen folk som samlar in pengar på stan, kontorsplaceringar i flervåningshus, med mera.

Forskning: Hög lön ger sämre utfört arbete

01 juli 2010

Här är en video om att det finns gott om forskning som visar att flera grundläggande nationalekonomiska antaganden helt enkelt inte stämmer.

Vid ett enkelt arbete där man knappt behöver tänka, typ diskning, så leder högre lön till snabbare och bättre utfört arbete.

Men så fort ett arbete blir lite mer komplicerat, så att man måste tänka till – då är det de med högst lön som presterar sämst!

Det är främst tre faktorer som leder till bättre utfört arbete och personlig tillfredsställelse:

  1. Att få styra över sitt arbete själv.
  2. Att få utveckla sig själv genom arbetet.
  3. Att arbetet känns meningsfullt.

Andra argument mot höga löner är att hög lön varken ökar lyckan eller minskar arbetsbördan för löntagaren. Däremot är det dåligt för miljön.

Moderaterna i Lund föreslår en dubblering av de ledande politikernas arvoden. Ingen moderat har invänt mot det. Att riksdagsledamöter och andra tar emot 55 000 kr i månaden plus en rad andra förmåner, har dåliga influenser på resten av samhället och bidrar till att politiker får dåligt rykte. Riksdagsledamöterna blir med ett så högt arvode mindre representativa för befolkningen, vilket snedvrider besluten.

En lägre lön kanske leder till att vissa riksdagsledamöter inte vill stanna kvar, men vore det verkligen en försämring att istället få in fler människor med sådana värderingar att de inte kräver att bli överbetalda?

Intressant? Andra om , , , , , , . Media: ST, AB, SVT

Hur sprida forskning bättre?

04 januari 2010

Efter att jag föreläst om lyckoforskning idag så fick jag frågan varför lyckoforskningens resultat inte är mer kända än de är.

Jag svarade att det nog behövs fler som ägnar sig åt att sprida forskarnas resultat, inte bara de som är ute efter att tjäna pengar.

Jag tror ändå att lyckoforskningen är relativt väl spridd jämfört med mycket annan forskning. Det har kommit ganska många böcker om lyckoforskning och lycka de senaste åren som har fått en hyfsad spridning. Akademisk utbildning i hur man gör andra lyckligare har blivit mycket populärt i både Skövde och USA. Charity International har startats just för att sprida lyckoforskarnas resultat – se bland annat lyckobloggen.se

Det lär finnas studier om att mer än 99 procent av all publicerad forskning enbart läses av författaren själv, någon granskare och eventuellt någon stackars anhörig.

Mycket forskning slår dock inte fast något särskilt avgörande och även om bara en hundradel av all forskning resulterar i något värdefullt, så är det väl ändå värt det?

Andra om: , , ,


%d bloggare gillar detta: