Posts Tagged ‘Kreativitet’

Politisk autokorrekt för apor

06 maj 2012

Härarbete

25 december 2010

Ingen vet hur samhället kommer att se ut om bara 5-10 år. Därför är det högst sannolikt att kreativitet är en bra förmåga att utveckla inför framtiden.

På Södertörns högskola i Stockholm finns till och med en kurs där man kan lära sig utveckla sitt kreativa tänkande. Det finns också jättebra böcker och föreläsningar om kreativitet.

Ibland talas det om de fyra bena, när det gäller platser som stimulerar kreativitet – badrum, bussar, barer och bäddar. Därför är det inte så bra för kreativiteten med en strikt åtskillnad mellan arbete och fritid. En bra idé kan dyka upp när som helst och då gäller det att anteckna direkt.

Mötestid på kontoret för att komma på nya idéer är ärligt talat ingen vidare idé. Däremot kan det vara uppfriskande och välgörande för kreativiteten att ibland jobba i vacker natur eller andra oväntade platser.

Teo Härén har skrivit en hel bok om det här som heter Härarbete. Av miljöskäl delar jag givetvis inte hans rekommendationer om att flyga iväg för att härarbeta, men det finns ju faktiskt fullt av smultronställen att härarbeta på bara runt knuten.

Var får vi de goda kreativa idéerna? (fördelning mellan fem alternativ)
6 % på intressanta möten
10 % på långtråkiga möten
13 % på semestern eller fritiden
14 % vid maten
28 % i naturen
Källa: SNF Sveriges Natur nr 4, år 2010, sida 9

Det här var en fördjupning i några av de elva tipsen för ökad kreativitet.

Intressant? Andra om

Tio tips för ökad kreativitet

15 december 2010

Tio tips för ökad kreativitet hittar du här.

Själv skulle jag även lägga till att sova ordentligt. Redan lite för lite sömn minskar kreativiteten. Tillsammans med andra nackdelar som för lite sömn bär med sig, så blir det totalt sett inte värt att välja att sova för lite.

Nedan ser du en anka och en kanin. Eller?Intressant? Andra om

Gröna vågen 2.0

18 april 2010

Följande tänkvärda text är skriven av Teo Härén. Se gärna hans mycket sevärda föreläsning om kreativitet här och läs hans övriga intressanta krönikor här.

Om ni vill kommentera texten direkt till Teo, så kan ni göra det till teo@interesting.org

**************************************************

Jag fascineras av förändring.

Men jag fascineras nog ännu mer av motsatsen;

Vi kan kalla det ”oförändring”.

”Oförändring” är den tröghet vi människor ofta visar när det gäller att anpassa oss till en förändrad värld.

Det leder till att vi många gånger fortsätter leva på ett visst sätt för att vi refererar till en ”sanning” som inte längre är sann.

Och det får konsekvenser.

Som att en del skidåkare vallar vallningsfria skidor (Vilket gör skidorna långsammare) eller att äldre bilförare ”pump-bromsar” även i en bil med ABS-bromsar. (Vilket förlänger bromssträckan).

I den här krönikan vill jag framförallt lyfta fram ”sanningen” att folk på landsbygden vill flytta till stan.

För den sanningen bygger på ett antal argument som ändrats radikalt de senaste åren.

Förutsättningarna har ändrats. ”Sanningen” lever kvar.

Jag skall förklara vad jag menar:

De klassiska argumenten för att flytta till stan har varit att i stan finns, ”Jobben”, ”Bostäderna”, ”De sociala nätverken”, ”Ett större utbud av partners”, ”Ett större nöjesutbud”, och ”Bättre shopping”.

Ja visst, så har det varit.

Men stämmer verkligen de argumenten fortfarande?

Det intressanta är ju att gamla sanningar används som argument för att detta skall fortsätta.

I alla offentliga samtal man hör så förutsätts det att folk på landet skall flytta till städerna.

Detta trots att argumenten för VARFÖR man skall flytta dit alltså inte längre stämmer.

Låt mig ta dem en och en:

”Bostäder”

Här är de ju precis tvärt om; bostadsrätterna i Stockholm är idag rekorddyra och nästintill omöjliga att köpa om man inte redan har en lägenhet att byta med. (Och hyresrätter skall vi inte ens tala om)

Kostnaderna gör att bor du i stan går en stor del av din disponibla inkomst till boendet, och det i sin tur gör att många bor mindre än de egentligen skulle önska.

På landsbygden finns det däremot ofta många lediga bostäder, och dessa erbjuds till en bråkdel av kostnaden av att bo i stan.

Det konstiga är att just värdet på bostäder i stan motiveras med att ”folk alltid kommer vilja flytta till stan”.

Tänk vad som händer med den logiken, och de värderingarna, om den sanningen inte längre är sann?

”Jobben”

Här fascineras jag av de jag träffar på landsbygden som argumenterar att ”jobben finns i stan”.

Och visst har det varit så; en av de allra största drivkraften för att flytta till stan har varit just att ”jobben ” finns där.

Under industrialismen var det sant.

Men internet har förändrat den sanningen. (Även om det inte slagit igenom med full kraft ännu)

Idag finns det massor av kvalificerade arbetsuppgifter som går att göra var ifrån som helst.

Det är till och med så att det är speciellt de välbetalda, högkvalificerade jobben som är lättast att göra från andra platser än kontoret i stan.

För att inte tala om alla frilanstjänster där frilansaren själva kan välja var han/hon vill göra sina arbetsuppgifter.

Det handlar egentligen bara om planering; när man planerar sin vecka kan tex en dag i veckan avsättas till möten, och så kan man ta tåget in till stan den dagen, och göra resten av arbetet från landsbygden.

Jag har själv arbetet i två år från Zimbabwe (!) på det sättet, (även om jag då planerade det så att jag var i Sverige en hel vecka för möten, och sedan gjorde jobbet från Harare) och har därför väldigt svårt att acceptera människor som argumenterar att det inte skulle kunna gå att jobba så från Västervik”

Vissa branscher passar extra bra, all e-handel sköts naturligtvis lika bra från Vännäs som från Stureplan. Kanske tom bättre? Och varför skall bokföringsfirmor sitta på Sveavägen, när man ändå skickar sina kvitton och fakturaunderlag till dem per post, och får tillbaka ett digitalt bokslut?

Just detta är för övrigt en annan sak som jag ofta hör när jag är på landsbygden och talar.

”Hoppas jobben kommer hit”.

Ett alternativ är ju att ta dit jobben själv.

Eller att någon med jobb flyttar ut.

Tidigare styrdes antalet arbeten på landsbygden av hur många företag som etablerande sig där.

Idag styrs det i betydligt högre grad av hur många människor som vill bo, och arbeta, där.

En rolig aspekt med just ”bostäder” och ”jobb” är att de flesta som arbetar i storstäderna INTE bor nära sina arbeten. Att pendla 40 minuter från dörr till dörr om man bor i stan räknas som att ha ”kort” restid till jobbet.

Nästan ingen som bor på landet tillbringar 40 minuter enkel resa för att ta sig till jobbet, och gör man det räknas det som lång restid.

(Att pendla två timmar in till stan en dag i veckan är ju faktiskt mindre restid än att pendla 40 minuter tur och retur varje dag.)

”Val av livspartner”.

Jag växte upp på landet och vet vad det innebär att gå på den lokala puben och ha 20 singlar att ”välja” på. (Men skall jag vara ärlig så var det ju sällan jag som ”valde” )

Självklart lockade storstan då med vad som i mina unga ögon närmast var ett obegränsat ”utbud” av singlar.

Men idag är det ju så att även singlar i stan till största del använder ”Match.com” och liknande sajter för sitt dejtande. (Jag bodde själv mitt på Söder i Stockholm som singel under en period, men flirtade 90 % av mitt flörtande på match.com)

Plötsligt kan man sitta i Rimbo och chatta, mejla, och ringa tiotusentals singlar man finner på nätet för att sedan ta bussen för att träffa dem som man ”går vidare med”.

Utbudet av singlar, och framförallt möjligheten att flirta med dem, har exploderat för människor på landsbygden i och med internet.

”Bättre shopping”.

”I storstan hittar man små vintagebutiker där du kan köpa en klocka från 60-talet i små charmiga butiker på Söder”.

Så kan det låta när människor sjunger storstadens lov.

Men när man tittar på var storstadsbor gör sina inköp under ett år så är det till överväldigande del i affärer som Ica, Systembolaget och Apoteket.

Ett utbud som vilken liten håla som helst i Sverige har idag.

(På min lokala Konsum på landet kunde jag i somras välja på tre olika sorters kokosmjölk till thaisoppan.)

Och även här har internet förändrat förutsättningarna för landsbygden kontra staden.

För visst finns det små vintagebutiker på Söder.

Men de har inte i närheten av det utbud som man hittar på sajter som vintage.se.

Bor jag i stan och vill köpa en ny skärm till datorn kan jag ta mig till någon Elgiganten och baxa hem den.

Men köper jag den på Elgiganten.se så kommer lantbrevbäraren och bär in den i hallen dagen efter! (När jag berättade det för min vän i Bromma trodde han att jag skämtade)

Det är smidigare (!) att internethandla på landet än i stan.

”De sociala nätverken”.

Här vill jag lyfta fram två aspekter som borde tala emot storstadens ständiga tillväxt.

Dels är de flesta jag talar med överens om att de har ett sämre socialt liv i stan än de hade på landet.

I stan vet man inte vad grannen heter, man kommer inte bara spontant över på en fika till sina vänner utan att först planera in det i kalendern, och föräldrarna i barnens klass träffas knappt utöver föräldramöten.

På landet däremot går man bara in hos grannen utan att ringa på, men vet precis vilka ens grannar är och klassens föräldrar hjälper varandra med att köra barnen till och från olika aktiviteter. Har en cykel blivit stulen så ringer de snart och berättar att det var ”Larssons grabb som tog den och den står bakom Perssons vedbod”.

Den andra aspekten vad gäller de sociala nätverken påminner om ”Match.com”; Idag sköter man en stor del av sitt sociala umgänge via just ”sociala nätverk” som Facebook. Och det är någonting som bara ökar i betydelse.

Jag träffar förövrigt min mamma (som också bor i Stockholm där jag bodde tidigare) MER sedan jag flyttade till landsbygden; nu kommer hon hem till oss och stannar över helgen. Så träffades vi aldrig när jag bodde i stan.

Och oavsett vilken hobby du har så ger dig nätet ett enormt utbud av människor att hålla kontakt med för att diskutera din hobby; oavsett om det är stickning, att sy kläder för hundar eller modellbygge. (Och nischade inköp är som sagt lika lätt, eller lättare, att göra från landet än från stan enligt ovan)

”Ett större nöjesutbud”.

Kanske är detta den punkt där storstaden fortfarande behåller ett litet försprång.

Men det är litet det.

För tio år sedan kunde en stockholmare hånskratta när han gick in på macken i Älvkarleby och såg utbudet av videofilmer till uthyrning.

Men idag loggar vi in på telia.se och laddar ner fler filmer än någon videobutik i stan kan erbjuda.

Och var du än bor i landet har du 300 TV-kanaler via satellit, samt naturligtvis allt utbud av nöjen som finns på internet.

Tittar men sedan på vilken sorts nöjen de flesta svenskar faktiskt utnyttjar under en månad, så hamnar ju i ärlighetens namn, ”hyra film”, ”surfa på nätet”, och ”kolla på TV” väldigt högt upp.

Visst, det är sant: Det finns inte 20 privatteatrar att välja på, eller sju olika stand-up-klubbar att gå till.

Men för de allra flesta svenskar, storstadsbo som lantis, handen på hjärtat; hur många gånger per år går du på privatteater? Hur många gånger per år går du på stand-up?

(Och med tanke på hur mycket billigare boendet är så finns det ingenting som hindrar att man går på stand-up i närmaste större stad, och tar taxi hem för 1 200 kr på natten. (Vilket är vad en hyrd parkeringsplats kostar per månad på Söder senast jag letade.)

Jag är 40 år.

Jag har bott 20 år på landet.

Och jag har bott 20 år i stan.

Båda har fördelar, och båda har nackdelar.

Poängen med min krönika är inte att landsbygden är bättre än stan.

Min poäng är att ”staden” i många ögon är bättre på grund av saker som helt enkelt inte stämmer längre.

Jag är övertygad om att vi om 10 år ,när internet verkligen blivit en självklar del av vår värld och vårat medvetande, så får det konsekvenser på hur vi ser resonerar, och prioriterar när det gäller var vi vill leva våra liv.

Då tror jag vi kommer se en tsunami av storstadsbor som surfar ut mot landsbygden på ”Gröna vågen 2.0”.

Teo Härén – som driver interesting.org, ett internationellt bokförlag, från Älvkarleby.

Och älskar det.

Intressant? Andra om kreativitet, samhälle, landsbygden, landet, bostadsbrist, stan, staden

1+1=4

17 april 2010

Vissa saker fungerar utmärkt att göra samtidigt. Här är till exempel en som varit kreativ nog att träna och shoppa samtidigt – ett initiativ helt i enlighet med lyckoforskningen!

Kanske kan det minska konsumtionen också? 😉

Klädbibliotek!

23 februari 2010

Klädbytardagar är en riktigt bra verksamhet. Nu kommer även klädbibliotek! Första försöket i Sverige sker nu i Stockholm.

Vi har ju bokbibliotek, som successivt utvidgats till att även låna ut filmer, skivor, tv-spel, med mera – så varför inte ha platser där man även kan låna kläder? Vissa bibliotek lånar redan idag ut paraplyer och till och med gångstavar!

Framöver ser jag även fram mot utlåning av till exempel verktyg och leksaker, kanske som olika avdelningar i samma byggnad.

Det här är en fantastisk utveckling där både människor och miljö är vinnare på så väl kort som lång sikt! Den enda som får sitta och tjura i ett hörn är tillväxtmonstret.

Intressant? Andra om: ,ekonomi, , , , ,

Kreativa kråkor

12 januari 2010

Ofta är det stort fokus på det vi inte har. Många kan resa över halva jorden för att se något ovanligt. Men det går att träna sig till att bättre upptäcka och glädjas över det vi redan har.

Om maskrosen var en ovanlig statusblomma, skulle nog de flesta tycka att den var fin. Men nog kan vi förmå oss till att tycka det ändå?

Det är stort engagemang kring den i Sverige ovanliga vargen. Men vem bryr sig om kråkorna (varav upp mot 100 000 skjuts i Sverige varje år)?

Svar: Joshua Klein.

Kråkor är smarta nog för att till exempel själva komma på att de bör böja en ståltråd till en krok för att komma åt mat, eller vänta på grön gubbe innan de går på övergångsstället. Ännu bättre är de på att lära sig av andra. Klein försöker därför få kråkor att plocka upp skräp mot belöning. På så sätt kan kråkor och människor få ut mer av att leva tillsammans i städerna.

Vodpod videos no longer available.

Intressant? Andra om , vargar,

Öka kreativiteten i skolan

01 januari 2010

De som börjar skolan idag går kanske i pension år 2070. Är skolan effektiv i att rusta barnen som ska leva livet och arbeta år 2020-2070? Jag är rädd att svaret är nej.

En av de egenskaper som lär behövas inför den mycket ovissa framtiden är kreativitet. Men idag har vi en skola som inte främjar kreativitet, utan till och med förstör barns medfödda kreativitet.

Vodpod videos no longer available.

Våga

15 november 2009

”Om vi disciplinerar oss redan i vår fantasi, hur tråkig ska då inte verkligheten bli?”

Angela Aylward


%d bloggare gillar detta: