Posts Tagged ‘Lyckoforskning’

Tio sätt att köpa lycka

06 januari 2015

köpglädjeFlest prylar när hen dör vinner? Nej, forskning visar att materialistiska värderingar inte är något bra recept för lycka. Ju mer du vill äga allt, desto mer äger allting dig och ting tar tid.

Men om pengarna används på rätt sätt så går det faktiskt att öka sitt välbefinnande med pengar, även om man har sina grundbehov tillfredsställda.

Övergripande så bör ett eventuellt överflöd av pengar ses som en bonus som används långsiktigt och till lagom dos av rätt sorts upplevelser, till att dela med sig och till att lönearbeta mindre om så önskas.

Vanföreställningen att mer är samma sak som bättre är direkt skadlig. Forskning visar till och med att hög lön ofta ger sämre utfört arbete. Däremot ökar prestationen om anställda eller idrottslag får pengar att spendera på varandra.

Det är helt enkelt roligare att ge än att få. Dock oklart om detta faktum skulle kvarstå om vi tog konsekvenserna av det på så sätt att den som ger en gåva tackar istället för tvärtom… 🙂

Folk köper med pengar de inte har...TIO SÄTT ATT KÖPA LYCKA
Dessa tips är inte rangordnade och baseras lyckoforskning.

1. TRYGGA DINA GRUNDBEHOV
Det enklaste sättet att köpa lycka är förstås om du inte har dina grundbehov tillfredsställda. Det finns exempel på människor som förmår hålla humöret uppe oavsett omständigheter, men det är förstås betydligt enklare om du har mat i magen, tak över huvudet och nödvändiga mediciner.

2. TRYGGA DIN FRAMTID
Investera i sådant som stärker din förmåga att klara kommande kriser som kan hota dina grundbehov. Se till att vara skuldfri och ha en ekonomisk buffert. Små marginaler stressar och gör det svårare att agera långsiktigt. Öka inte dina utgifter även när du kan, för det är mycket svårare att sedan sänka utgifterna igen vid behov. Närma dig frivillig enkelhet.

3. KÖP LAGOM DOS AV RÄTT SORTS UPPLEVELSER
Lagom kan till exempel handla om att köpa massage ibland och mer sällan mer extrema upplevelser som bungeejump. Vad som är rätt för dig känner du själv. Harmoni är ett bra ledord till vardags, men åtminstone en gång i veckan bör du våga kliva ur din bekvämlighetszon.

4. JÄMFÖR DIG INTE MED STJÄRNOR
För vems skull köper du ännu ett nytt modeplagg? Jaga inte ouppnåeliga ideal du möter i media och reklam. Det kommer alltid finnas någon att vara avundsjuk på, så sluta jämför dig med andra – särskilt kändisar. Skillnaden är avgörande mellan att vara lyckad eller lycklig. Tänk noga efter vad som verkligen spelar roll för just dig och fokusera på den konsumtion som behövs för det. Undvik distraherande reklam så här.

5. MINSKA NEGATIV STRESS
För många människor är maskiner som bilen inget som totalt sett sparar tid – tvärtom. Däremot kan du köpa dig tid genom att korta din arbetstid om du vill och kan. Mindre negativ stress ökar utrymmet för fler genomtänkta val som kan minska stressen ytterligare och så vidare i en positiv spiral.

6. FÅNGA DAGEN
Så länge du har råd med dina nödvändiga utgifter, så är det bättre att göra många mindre inköp som förgyller vardagen, än att spara till något stort, eftersom vi vänjer oss snabbt vid det mesta. Det innebär också att det ofta är bättre att jobba mindre varje dag, än att jobba slitsamt mycket och sedan ta en så lång semester att du hinner bli rastlös.

7. SE FRAM EMOT UPPLEVELSER LÄNGRE
Se till att du alltid har varierade upplevelser att se fram emot både på kort och lång sikt. Men boka inte upp dig för så mycket att du inte hinner njuta av upplevelserna innan och efter. Köp upplevelser som konsertbiljetter lång tid innan, så att du kan se fram emot upplevelsen längre.

8. GRÄSET ÄR SÄLLAN GRÖNARE PÅ ANDRA SIDAN
Upptäck smultronställen i din närhet och var närvarande här och nu med alla dina sinnen. Det kan vara minst lika givande som att flyga till Thailand.

9. STÄRK LOKALSAMHÄLLET
Dyra saker som sällan används kan vi inte bara istället hyra och köpa begagnat, utan även äga tillsammans med grannarna. Delandets ekonomi stärker sociala relationer, ökar tryggheten och sparar pengar och miljö.

10. GE
Skänk pengar till vänner, främlingar och välgörenhet. Summan spelar nästan ingen roll för känslan av själva givandet. Till exempel kan du skänka en slant till Max Gustafsons bankgiro 5275-5709 hos Länsförsäkringar, så att Max får råd att fortsätta göra briljanta bilder som den som illustrerar detta blogginlägg överst. Nästa gång kan du sedan använda den här listan över vilken välgörenhet som är mest effektiv.

Det går alltså att köpa lycka till en viss gräns, men generellt sett är inte pengar så avgörande för lyckan. Det enskilt bästa lyckoknepet verkar fortfarande vara skicklig meditation och det tålamod som krävs för att bli riktigt bra på det kan du än så länge inte köpa för pengar.

Annonser

Recension av Lycka på fullt allvar

02 november 2014

Lycka på fullt allvar, bokomslag

Lycka på fullt allvar är en nyutgiven, nyanserad och lättillgänglig introduktionsbok till positiv psykologi, skriven av sakkunniga Katarina Blom och Sara Hammarkrantz.

Med hundratals vetenskapliga källhänvisningar är den här boken något radikalt annorlunda än den uppsjö av självhjälpsböcker som översvämmar boklådorna med alltför svag vetenskaplig grund. I kategorin introduktionsböcker till positiv psykologi är Lycka på fullt allvar det bästa jag läst efter Sonja Lyubomirskys Lyckans verktyg. Sedan den boken utgavs 2007 har det ju också hänt en hel del i vårt ännu unga lyckoforskningsfält.

Den största behållningen med Lycka på fullt allvar är de konkreta övningarna som sammanfattas mycket bra, och kompletteras med ett välbehövligt sista kapitel om hur vi den här gången kan gå från ord till handling och tillämpa lyckostrategierna istället för att bara läsa om dem, som det annars lätt blir.

Har du länge varit en trogen läsare av Lyckobloggen så känner du förmodligen igen mycket av bokens innehåll eftersom det är en introduktionsbok, men repetition är ju kunskapens moder. Kanske har du inte heller som författarna tänkt på vilken roll bland andra kronprinsessan, kulturministern och ett fotbollsförbund kan ha i att lära oss om lycka :)

Om du redan tipsat dina vänner om min sammanfattning av lyckoforskningen, så rekommenderar jag Lycka på fullt allvar som ett lämpligt nästa steg in i lyckoforskningens fascinerande värld.

Trakasserad men nöjd

10 januari 2014

I en amerikansk undersökning studerades vad som hänt med så kallade whistle-blowers – personer som slagit larm om något de upplevt som oetiskt i sitt företag.

Samtliga hade förlorat sitt arbete, mer än hälften hade innan dess blivit trakasserade av sina arbetskamrater och mer än 80 procent fick senare försämrad psykisk och fysisk hälsa.

Ändå var nästan alla nöjda med sitt beslut om att slå larm. Känslan av att ha gjort gott och haft mod var så stark, i kombination med vår förmåga att försvara nästan alla våra val oavsett utfall.

Huvudkälla: Boken Konsten att vara snäll av Stefan Einhorn.

Regeringsrapporten om alternativa välfärdsmått

13 januari 2013

Här är ett utdrag av det viktigaste ur den nya regeringsrapporten Nya mått på välfärd och livskvalitet, som är utgiven av Framtidskommissionen som leds av Fredrik Reinfeldt. För rapportens innehåll svarar dock enbart författaren och lyckoforskaren Filip Fors, som är doktor i sociologi vid Umeå universitet och även skribent på Lyckobloggen tillsammans med mig och andra.

Se även Miljöpartiets liknande arbete med mer skarpa politiska förslag, samt denna sammanfattning av lyckoforskningen.

enkätfrågor om lycka

Allt för ofta mäts det som är lätt att mäta, istället för det som är rätt att mäta. Sedan formas politikern efter det. Men vad kan vara mer rätt att mäta än hur vi mår (välbefinnande) och hur vi trivs med våra liv (livstillfredsställelse)? Dessa två mått kan också tillsammans kallas för lycka.

I den svenska SOM-undersökningen tillfrågas intervjupersonerna hur de har känt sig under de senaste dagarna på en skala från (0) ”Mycket illa till mods” till (10) ”Mycket väl till mods”. Samma undersökning görs i många länder numera. Livstillfredsställelse definierar lyckoforskaren Bengt Brülde som en ”positiv attityd till det egna livet i sin helhet”.

lycka vs pengar

Högre inkomster ökar vår nöjdhet mer än vår lycka. Den effekten påverkas av de dominerande värderingarna i samhället, där vi strävar betydligt mer efter hög inkomst än vad vi borde för vår egen lyckas skull, sett till att inkomst på individnivå i regel inte brukar förklara mer än 2–4 procent av variationen i människors lycka. Däremot spelar det större roll hur vi använder våra pengar. De generellt bästa tipsen är att istället för att köpa på sig mer prylar – använd ett överflöd av pengar till att göra gott för andra, att lönearbeta mindre och till en lagom dos av rätt sorts upplevelser.

Lycka vs arbetslöshetI diagrammet ovan ser vi att även för arbetslöshet gäller att det är ett större problem på grund av rådande samhällsvärderingar, än det annars skulle behöva vara för vår lycka.

lycka vs pendlingstidLånga pendlingstider bör begränsas genom politiska beslut som underlättar för människor att slippa flytta för att få jobb. Effekten är inte jättestor, men för att vara en enskild åtgärd är effekten ändå relativt stor, då mycket av det vi tror är viktigt för lyckan i snitt inte betyder något alls eller till och med är negativt för lyckan.

upplevd frihet i sverige 1982-2006Till ovanstående diagram finns en rad tänkbara förklaringar. Krisen i början av 90-talet kan ha minskat friheten, medan intåget av mobiler och internet kan ha ökat den igen. Hur som helst är två faktorer som påverkar vår lycka desto mer graden av emotionell stabilitet och hur utåtriktade vi är.

andel ensamma svenskar

Självrapporterad lycka och livstillfredsställelse har ökat i de flesta länder från 1980-talet och framåt. Dessa subjektiva livskvalitetsökningar har varit mest framträdande i Östeuropa, Ryssland och Sydeuropa, vilka alla är regioner som historiskt sett legat på låga genomsnittsnivåer av livstillfredsställelse. I länder med historiskt sett höga tillfredsställelsenivåer, till exempel USA, Sverige, Norge och Schweiz, har däremot bara små ökningar rapporterats sedan 1980-talet. Vidare har länder som Kina och Indien sett en nedgång i livstillfredsställelse över tid.

I mer individualistiska länder som exempelvis Sverige och USA förväntas människor att vara nöjda och lyckliga i högre utsträckning än i mer kollektivistiska kulturer som till exempel Kina och Japan. I individualistiska länder är det dessutom sannolikt en betydligt större prestigeförlust att uppge att man är missnöjd med hela sitt liv jämfört med att uppge att man känt sig illa till mods eller ledsen under gårdagen.

Intressant? Andra om lyckoforskning, lycka, forskning, glädje, psykologihälsa, samhälle

Därför gav vi pengar till politiker

18 juli 2012

Bättre pengar och hand

Här kommer några bilder från en spektakulär aktion i Almedalen, där jag tillsammans med Global Happiness Organization (GHO) delade ut gratis pengar till politiker från allehanda partier.

Aktionen gick i korthet ut på att man skulle spendera en tjuga på sig själv och en tjuga på någon annan och sedan känna att det oftast är bättre även för ens eget välmående att ge än att få, som ett exempel på vad lyckoforskningen har att lära politiker.

Läs här för mer info om aktionen. Vill du veta ännu mer kan du även lyssna här eller läsa här.

Göran och Carl Bildt

Carl Bildt, Gudrun Schyman och Per Schlingmann tog sig tyvärr inte tid att fördjupa sig i lyckoforskningen. Men nästan alla andra politiker vi gick på visade ett uppriktigt intresse för lyckotestet och vår sammanställning av politiska förslag för ökad lycka.

Caroline och Roger Mogert

Roger Mogert, borgarråd för Socialdemokraterna i Stockholm, lyssnade gärna på lyckotips.

Göran och Ung pirat

Gustav Nipe, förbundsordförande för Ung Pirat, visade också stort intresse för lyckoforskningen.

Prinsen

Mikael ”Prinsen” Trolin från Miljöpartiet skulle köpa en kaffe åt sig själv och sedan låta inspirationen ta hand om vad den andra tjugan skulle gå till. Foto: Benita Eklund

Tjugor nitade på kroppen

Nita fast tjugorna på kroppen? Ja, det kanske är bra för lyckan? :)

Fotograf i samtliga fall där ej annat anges: Simone Andersson

Dagdrömmar halva tiden

30 juni 2012

Stressar du ofta för att hinna med allt? Om du är genomsnittlig kan det då vara intressant att veta att du ägnar 47 procent av din vakna tid till att dagdrömma.

Andel av tiden vi i snitt dagdrömmer vid olika aktiviteter:

Mest, 65 procent, vid tandborstning och dusch.

50 procent vid arbete.

40 procent vid motion.

Över 30 procent för nästan alla aktiviteter.

Minst, 10 procent, vid sex.

Eftersom dagdrömmar minskar vårt välbefinnande, så finns här en stor potential. Positiva dagdrömmar är förvisso klart bättre än negativa, men det innebär inte att det är bra att tvinga sig till positivt tänkande. Forskning visar snarare att det är bättre att ta emot, uppleva och acceptera sina negativa känslor. För att sedan uppnå lycka bör fokus ligga på vägarna till lycka, i det här fallet kanske främst mindfulness, inte på lyckan i sig.

Läs gärna mer i det här tidigare inlägget jag skrivit om samma ämne, samt nedan:

Tack för tack!

08 maj 2012

Lyckoforskningen visar att människor som uttrycker tacksamhet:

  • Har starkare immunförsvar och lägre blodtryck
  • Har högre nivåer av positiva känslor
  • Upplever mer glädje, optimism och lycka
  • Är mer generösa och empatiska
  • Känner sig mindre ensamma och isolerade

Tacksamhet främjar även positiva relationer och skapar gott arbetsklimat inom organisationer.

Text från lyckoaktivist.se

Referens: Wood, A. M., et al., Gratitude and well-being: A review and theoretical integration, Clinical Psychology Review (2010), doi:10.1016/j.cpr.2010.03.005

Vi reagerar helt olika på arbetslöshet

06 november 2011

Svensk studie: 24 procent av unga fick högre livskvalitet av arbetslöshet, 35 procent fick lägre, 41 procent fick oförändrad livskvalitet. Med bra livskvalitet menas här bra hälsa, hög självkänsla, att vara nöjd med sin fritid och att ha bra möjligheter att fatta egna beslut om sin framtid.

Det visar folkhälsoforskaren Lars Axelsson i en avhandling från Lunds universitet 2005. Studien bygger på 158 intervjuade 20-25-åringar i Kristianstad som varit arbetslösa i minst tre månader. Det gör att siffrorna i stora drag är tillförlitliga, men inte exakt. Resultaten kanske skulle blivit delvis annorlunda för andra åldrar?

Utifrån de intervjuer han har gjort delar han upp de unga arbetslösa i fyra grupper:
* Optimisterna, som mår bäst, har bra självförtroende och stora planer för framtiden.
* De obekymrade tycker att det viktiga är att ha roligt i livet.
* De kämpande är aktiva, men frustrerade i sin jakt på arbete.
* De utsatta har låg självkänsla och ekonomiska bekymmer.

Vi måste således lämna synen på att arbetslöshet automatiskt gör att människor mår sämre. Vi är olika, och frågan är hur siffrorna skulle se ut om vi skulle leva i ett samhälle där arbetsfrihet ses som ett ideal och där ledighetslinjen – inte arbetslinjen – är en stark politisk ledstjärna? Troligen skulle då livskvaliteten i snitt bli ännu högre vid arbetslöshet, eftersom det finns forskning på att effekten av arbetslöshet i snitt är mest negativ för lyckan i de regioner där arbetsnormen är stark.

Lyckoforskning visar att arbetslöshet i snitt ger lägre upplevd lycka när människor ser på sitt liv i stort, men när den självupplevda lyckan mäts i enskilda ögonblick så har individer som förvärvsarbetar högre välmående på kvällar och helger, men de arbetslösa kompenserar detta genom att ha roligare på vardagarna. De individuella skillnaderna är dock stora även här. Rätt logiskt om man tänker efter.

Inom de rådande samhällsnormerna bör Axelssons studie i alla leda till att arbetslösa bemöts mer individuellt än idag.

Ska vi kalla lycka för lycka?

05 november 2011

Lycka, livstillfredsställelse, välbefinnande, välmående, livskvalitet, med mera. Kärt barn har många namn och vissa av begreppen för lycka har delvis olika betydelser.

Wikipedia definierar lycka som en känsla av varaktigt välbehag. Man kan också säga att lycka är att trivas med sitt liv och att må bra.

Problemet med ordet lycka är främst att för många associerar det med tillfälliga lyckokickar, ett stort leende, eller någon flummig bild med rosa moln.

Lycka är inte heller samma sak som hälsa, eftersom hur vi mår psykiskt inte behöver hänga ihop med hur vi mår fysiskt. ”Det viktigaste är inte hur man har det, utan hur man tar det”.

Det finns två sorters lycka. Den ena är livstillfredsställelse – hur man ser på sitt liv i stort och hur nöjd man är. Den andra sortens lycka är välbefinnande – hur vi i snitt känner oss i enskilda ögonblick.

Hittills har lyckoforskarna främst fokuserat på livstillfredsställelsen. Detta delvis för att det har varit mycket enklare att fråga människor en gång än många gånger. Men med ny teknik är det inget större problem längre.

Nu kan du till och med mäta din lycka själv med mobil-appar som Mappiness till Iphone eller Keep track till Android. Då blir du tillfrågad vid slumpvisa tillfällen om din lyckonivå och vad du gör just nu, vilket sedan kan visas i diagram över hur ditt välbefinnande utvecklas över tid.

Men åter till lyckobegreppen. Ordet välbefinnande låter seriöst, men i folkliga sammanhang är det kanske ett lite väl akademiskt och torrt ord. Då kan man istället säga välmående, eller att må bra helt enkelt.

Begreppet livskvalitet är bredare än lycka, men det gör också att fler kan stödja begreppet livskvalitet.

Oavsett vilka ord vi använder, så är prat om vad som ger lycka något som kan väcka mångas intresse – även som ingång till att prata andra frågor, eftersom så många områden kan kopplas till lycka. Testa själv!

Texten är tidigare publicerad i Avtryck nr 3/2011.

Twitter avslöjar när vi mår bäst?

26 oktober 2011

Den högt ansedda tidskriften Science publicerar nu en undersökning av inläggsflöden under två år från 2,5 miljoner twitter-användare i 84 olika länder.

De fann att det fanns två tydliga tillfällen under dygnet då flest människor – oavsett land eller kultur – skrev positiva och glada kommentarer på twitter. Den första tidpunkten var relativt tidigt på morgonen, den andra strax före midnatt. På helgen var kommentarerna i största allmänhet mer positiva.

Forskarna drar slutsatsen att våra humörsvängningar till mycket stor del beror på våra lönearbeten. Men hur mycket påverkas vi av en global norm kring hur vi förväntas må och kommunicera i olika lägen? Frågan är väl också hur representativa den enda procent av mänskligheten som är aktiva på twitter är för mänskligheten i stort?

Den här stora studiens resultat är dock i relativt stor samklang med tidigare mindre studier på området.


%d bloggare gillar detta: