Väljarna väljer miljön

Svenska folket oroar sig mest för miljöförstöring, havsmiljön och klimatet. Miljö vinner också klart när väljarna rankar EU:s viktigaste framtidsfrågor och alla partiers väljare utom C tycker att MP har bäst miljöpolitik. Lovande läge med bara en vecka kvar tills det går att förtidsrösta i EU-valet!

Nedan hur många procent av svenska folket som uppger sig vara mycket oroade för olika problem:

Det här är kanske något för alliansregeringen att fundera på när de låter statens bolag Vattenfall släppa ut nästan dubbelt så mycket koldioxid som hela Sverige och nu satsa på ännu mer kolkraft…

Annons

Naturens årsbudget slut redan idag

Detta meddelar Global Footprint Network genom utlysandet av Earth Overshoot Day, vilket i år sker tidigare än någonsin. Till och med Fox news skriver om det. Nu krävs åtgärder! Inte minst en klimatlag likt Storbritanniens Climate Change Act som sätter ett utsläppstak och tvingar alla departement att anpassa sina ageranden efter det.

Läs gärna min debattartikel om Earth Overshoot Day i Sundsvalls tidning, som jag skrivit med MP Västernorrlands språkrör Eva Andersson och Mattias Näsman.

Media: AB, SVT, WWF, SvD, DI, UNT, SMB, MA

Miljöpartiets miljöpåverkan

Runt om i landet kämpar miljöpartister med att göra sin kommun grönare. Utifrån vår gröna ideologi så fokuserar vi inte bara på vad som är bra för väljarna – vi tar även stor hänsyn till de som inte själva kan göra sin röst hörda, men som ändå påverkas av våra beslut. Kommande generationer, människor i andra länder, djur och natur. Ofta handlar det om miljöfrågor i bred bemärkelse.

Det är svårt att veta i politiken hur mycket man egentligen påverkar. Många försöker påverka åt olika håll, så hur stor roll hade jag eller vi i att andra ändrade sig i vissa frågor? Därför är det uppmuntrande när granskningar tyder på att Miljöpartiet verkligen gör skillnad.

Ett sådant exempel är Miljöaktuellts kommunranking. Diagrammet nedan finns i full skala här och är gjort av statsvetaren Björn Rönnerstrand utifrån 2012 års ranking. Diagrammet visar ett signifikant samband mellan MP-stöd i kommunvalet och kommunens placering i Miljöaktuellts kommunranking, även om det inte går att säga något om kausalitet.
Efter att själv ha vikarierat som biträdande kommunalråd i Härnösand med ansvar för grön omställning det senaste året, så är det förstås roligt att se att Härnösand nu ökar hela 97 platser i Miljöaktuellts kommunranking, fram till plats 71 av 290. Då är det ändå mycket miljöarbete som är på gång men ännu inte hunnit verkställas, så jag har goda förhoppningar om att Härnösand kan rankas ännu högre nästa år.

Miljöaktuellts kommunranking hittar du här och fler kommentarer från mig här.

Härnösands nej till att deläga Midlanda flygplats

Miljöpartiet Härnösands linje att kommunen inte ska gå in som delägare i Midlanda flygplats lyckades i veckan få stöd av kommunfullmäktige i en mycket jämn omröstning som gick tvärs över block- och partigränser. Det är anmärkningsvärt då de flesta kommuner sagt ja utan någon större debatt, medan det i Härnösand har debatterats i flera år. Debatten finns i efterhand att se här.

Ett ja till att deläga hade varken varit ekonomiskt eller ekologiskt hållbart. Ytterligare ett exempel på det kom samma dag som fullmäktiges beslut då Landstinget Västernorrland meddelade att de lyckats minska sina tjänsteresor med flyg till Stockholm med hela 80 procent på bara två år. Våra sammanfattade argument finns att läsa i följande debattartikel:

”Kommunens uppgift är att värna våra kärnverksamheter, d.v.s. skola, vård och omsorg och inte riskera att hamna i långa och kostsamma förlustaffärer.” Så skrev Moderaterna, Centerpartiet och Sjukvårdspartiet i sin reservation om Midlanda i Härnösands kommunstyrelse den 8 januari i år. Ett argument som är lika giltigt idag.

Härnösands kommun står inför svåra prioriteringar framöver, inte minst på grund av Mittuniversitetets nedläggning. Skolan, äldreomsorgen, ridhuset och den gröna omställningen är bara några av de områden som skulle behöva mer resurser. Det vore varken ekonomiskt eller ekologiskt hållbart att över tid lägga mångmiljonbelopp på att deläga Midlanda flygplats.

Det ”värsta” scenariot man räknat med för åren 2013-2017 är att antalet passagerare vid Midlanda inte ens skulle minska hälften så snabbt som det i snitt gjort sedan både år 1990 och 2000! Även med denna glädjekalkyl räknar dock kommunerna med att få betala 42 miljoner redan de tre första åren.

Många stora frågetecken kvarstår. Vi har exempelvis bara delvis kunskap om vilka miljöföroreningar som måste hanteras på Midlanda framöver. Däremot vet vi att ett nytt miljötillstånd bland annat troligen kräver ett dyrt skydd för vattnet inom en snar framtid.

Det finns även en rad faktorer som inte nämns i beslutsunderlaget, men som talar för att det lär gå ännu sämre för Midlanda framöver. Några exempel:

* Bränslepriserna lär öka i takt med att billigare olja sinar. Samtidigt tilltar eurokrisen och hela världsekonomin är en koloss på lerfötter.

* Politiskt behövs fler åtgärder för dyrare flyg om vi ska klara miljömålen. Det innebär bland annat att flygskatt kan återinföras.

* Effektiva och resfria möten med modern videoteknik ökar lavinartat.

* Många aktörer – även Härnösands kommun – siktar nu på att minska sitt flygande genom ny resepolicy. Med en flygplats i vår ägo skulle vi hamna i en minst sagt motsägelsefull situation där vi tvingas motarbeta våra egna mål.

* Kort efter kommunfullmäktiges beslut kan vi få besked från EU om det blir olagligt att pumpa in pengar i flygplatsen som planerat från kommunerna. I så fall väntar förmodligen konkurs och en nedläggning av flygplatsen till okänd kostnad för ägarna.

Vid konferensen Hållbara resor i Örnsköldsvik nyligen, så tog det 40-tal närvarande höga politiker och tjänstemän i länet fram en gemensam målbild för år 2025. Ingen ifrågasatte då målet att vi om bara tolv år endast bör ha en flygplats i länet, istället för tre som nu.

Alla riksdagspartier utom möjligen SD är överens om att vi måste minska vår klimatpåverkan snabbt och kraftigt, för att på sikt knappt ha några utsläpp alls. Det är oförenligt med att försöka ge konstgjord andning till flyget.

Därför kommer våra partier rösta nej till att Härnösands kommun går in som delägare i Midlanda.

Göran Hådén, sammankallande Miljöpartiet Härnösand

Martin Neldén, ordförande Vänsterpartiet Härnösand

 

Skriver i Aftonbladet om hur MP kan utveckla miljöpolitiken

Idag skriver jag i Aftonbladet om hur Miljöpartiet kan bli ännu bättre genom mer fokus på att utveckla alternativ till arbetslinjen och konsumtionssamhället. Läs här.

Medförfattare är Per Gahrton, Carl Schlyter, Birger Schlaug, Annika Lillemets, Valter Mutt och Lotta Hedström.

Dagens steg i rätt riktning från Miljöpartiet är detta pm om hur vi kan göra det billigare och enklare att använda reparationstjänster.

Uppdatering: Replik och slutreplik.

”Det räcker inte att vara bäst – det avgörande är om politiken är tillräckligt bra för att klara miljömålen.”

Sex prioriteringar av ekologisk mat

Naturskyddsföreningen tipsar om sex områden där det är särskilt viktigt att köpa ekologiska varor:

* Mejeriprodukter
* Vindruvor
* Bananer
* Potatis
* Kaffe
* Kött

Vad är ekologisk hållbarhet?

Många säger sig vara för ekologisk hållbarhet, men om vi definierar ekologisk hållbarhet blir det nog annat ljud i skällan.

1987 definierade FN:s Brundtlandrapport hållbar utveckling som att den ”tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.”

Vidare konkretisering har gjorts av Det naturliga steget, grundat av Karl-Henrik Robèrt, som tagit fram sina kriterier i brett samråd med en stor tvärvetenskaplig grupp forskare över hela världen. De uppnådde konsensus efter 21 utkast och deras definition är nu allmänt vedertagen globalt. De fyra systemvillkoren för hållbarhet:

1. I ett hållbart samhälle utsätts inte naturen för systematisk koncentrationsökning av ämnen från berggrunden.
Detta innebär att vi måste styra om verksamheter och drastiskt minska vår förbrukning av olja, metaller och mineraler.

2. I ett hållbart samhälle utsätts inte naturen för systematisk koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion.
Detta innebär att vi inte får sprida ämnen som till exempel svårnedbrytbara bekämpningsmedel i naturen. Dessa konstgjorda ämnen kan naturen inte bryta ner och de förgiftar vatten, marker och djur. Utsläppen av naturliga men skadliga ämnen som till exempel kväveoxider måste minska kraftigt.

3. I ett hållbart samhälle utsätts inte naturen för systematisk undanträngning genom överuttag eller manipulation.
Detta innebär till exempel att vi inte urskiljningslöst får hugga ner skogar eller bygga vägar och städer på bördig jordbruksmark, eftersom träd och växter är nödvändiga i kretsloppen.

4. I ett hållbart samhälle är hushållningen med resurser så effektiv och rättvis att mänskliga behov tillgodoses överallt.
Detta innebär att vi måste fördela jordens resurser rättvist, så att hela världens befolkning kan leva gott. Vi måste sluta att slösa med energi och material. Vi måste också återanvända produkter och återvinna material från uttjänta produkter.

Kom ihåg-hjälp för hållbarhetsprinciperna:

1. Ämnen från berggrunden
2. Ämnen från samhället
3. Undanträngning av naturen
4. Hindra mänskliga behov

Även som video med andra ord:

Samma video på engelska finns här.

För mätning av det globala miljötillståndet i nuläget kan de planetära gränsvärdena med fördel användas.

Att låta makthavare dra sina egna slutsatser utifrån det här har visat sig vara ett kraftfullt verktyg för att påverka åsikter.

Reportage av mig i Effekt

Nya numret av utmärkta klimatmagasinet Effekt har temat Kampen om tiden. Där kan du bland annat läsa ett reportage som jag skrivit om tids- och miljöforskaren Jörgen Larsson. Om hur man kan känna sig mindre tidspressad, samtidigt som man ökar sin livskvalitet och gynnar miljön.

Effekt brukar finnas där andra magasin säljs. Du kan också köpa tidningen här – både som pdf eller i pappersformat.

Ha vett att rädda havet

Det mesta av jordens ekosystem finns i hav som inte ägs av någon. Det utnyttjas av kortsiktiga vinstintressen som exploaterar haven allt hårdare. Två tredjedelar av världens fiskbestånd är idag kraftigt överexploaterade. Jakten på olja, gas och mineraler riskerar också att bli förödande för haven. Miljöpartiet genom EU-parlamentariker Isabella Lövin och språkrör Åsa Romson vill därför se ett nytt FN-organ med ansvar för världshaven.

Ett mycket viktigt förslag som drivs inför det stora miljömötet Rio+20 som går av stapeln 20-22 juni.

Vi vill ha sex timmars arbetsdag

Miljöpartiets nyss genomförda rådslag Makten över tiden visar att 85 procent av Miljöpartiets medlemmar vill ha kortare arbetstid och att cirka 70 procent tycker det är ett ganska eller mycket prioriterat krav att driva.

Fråga till 1325 svenskar (representativt urvalda) år 2010: Vilken är Din åsikt om förslaget att införa sex timmar arbetsdag för alla förvärvsarbetande? 48 procent var positiva och 35 procent var negativa.

Källa: sidan 26 i rapport 2011:3 från valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet. Utgiven 2011-12-21.
Mycket annan intressant statistik finns i samma rapport.

Samma fråga ställdes 1976 då stödet var lika stort som idag, trots att man då nyligen kortat normalarbetstiden. Sedan har samma fråga upprepats vid varje val sedan 1985, då 62 procent tyckte att det var ett mycket eller ganska bra förslag. I takt med att Sverige sedan dess blivit mycket rikare och den upplevda tidspressen ökat kraftigt, så har det folkliga stödet för sex timmars arbetsdag ändå varit svagt fallande på grund av all politisk propaganda om att vi inte skulle ha råd.

Idag skriver jag i Dagens Arena om varför Miljöpartiet borde driva kortare arbetstid mer. Jag skriver med EU-parlamentariker Carl Schlyter, riksdagsledamot Annika Lillemets och partistyrelseledamot Akko Karlsson. Läs här.

Ännu fler argument finns här.