Posts Tagged ‘Påverka’

Är fem liv mer värt än ett?

29 juli 2011

Ett klassiskt test på utilitaristiskt tänkande är följande: Tänk dig att du står på en perrong och ser en vagn snabbt rulla mot fem människor på spåret. Om du drar i en spak växlar vagnen över på ett annat spår, vilket räddar livet på de fem människorna, men dödar en annan människa som finns på det nya spåret. De flesta svarar att de skulle dra i spaken.

En annan variant av samma dilemma ger dock ett annat utfall. Då handlar det inte om att dra i en spak, utan om att knuffa ner en annan människa framför tåget, innan det hinner döda de fem människorna. De flesta svarar att de inte skulle göra det.

Hjärnstudier visade att i beslutet om att dra i spaken, så aktiverades delar i hjärnan som har med vårt förnuft att göra. I beslutet om att knuffa ner någon på spåret, blev vi däremot känslostyrda.

Om du ser ett barn som håller på att drunkna – skulle du kasta dig i vattnet för att rädda barnet, även om det förstörde klädesplagg värda 3000 kr för dig? Förmodligen skulle de flesta det.

Just nu pågår en gigantisk svältkatastrof på Afrikas horn, en extrem torka som delvis kan bero på klimatförändringarna. Där kan ett människoliv nu räddas för cirka 20 kr. De flesta kommer ändå inte att dela med sig av några pengar dit, men du kan välja att vara en av livräddarna.

Genom massmedia är det lätt att få uppfattningen att en svensk är värd minst 100 gånger så mycket som en somalier, med tanke på hur lite uppmärksamhet händelser som den här svältkatastrofen får.

Men även för den som anser att en svensk är 100 gånger så mycket värd som en somalier, så borde det sett till exemplen ovan vara självklart att dela med sig mer till de som bäst behöver det. Du kan bli en givare här och/eller genom engagemang för en bättre värld.

Eftersom de flesta inte klickar på länkar, så kanske flera liv extra räddas genom att jag även skriver här att man kan sms:a AKUT TORKA till 72 900 för att bli en givare av 100 kr. För dem som tycker att fem liv är värt mer än ett biobesök.

Grundregler för verbal aikido

24 juli 2011

Genom verbal aikido kan du få samtalspartnern att känna sig både klyftig och förstådd – och på samma gång vägleda denne in i slutsatser som hon/han annars inte skulle ha accepterat. Grundregler:

1. Lyssna noga på vad den andre säger och avbryt inte. Människor värderar inte din ståndpunkt om de känner att du inte hört på vad de har sagt.

2. När du lyssnar på dem, låtsas att det är du som talar och försök att identifiera dig med deras känslor och uppfattningar. Detta gör det möjligt för dig att skapa de logiska broar som behövs för att de ska börja gå över från sin syn till din egen.

3. Börja alltid ditt svar med att erkänna giltigheten i deras åsikt. Då blir de inte försvarsberedda för att de uppfattar din kommentar som ett angrepp.

4. Formulera din åsikt som personlig snarare än som en absolut sanning. Detta gör att de kan lyssna mindre dömande på det du säger.

5. Behåll känslan av att deras ord var dina, och led konversationen dit du vill nå.

Allt enligt Lisa Gålmark, som skriver mer om saken här.

Se även min sammanfattning av retoriktips här.

Hur valet av språkrör går till på MP-kongressen

30 mars 2011

Just nu funderar de kandidater till språkrör och partisekreterare i Miljöpartiet som inte blev föreslagna av valberedningen, på om de ska kandidera i alla fall. Jag hoppas det, eftersom det vore bra för demokratin att det inte bara finns förslagen från oss i valberedningen, hur välgrundade de än må vara 🙂

Eftersom jag och Jon Karlfeldt fick igenom vår motion om hur röstningen ska gå till – nämligen med Instant Runoff Voting (IRV) – så har vi också risken minimerats att fler kandidaturer skulle riskera att någon annan än den med störst stöd blir vald.

Nu kommer ombuden nämligen att rangordna alla kandidater i den ordning de vill ha dem valda, och de kommer inte finnas någon taktisk fördel med att rangordna kandidaterna i någon annan ordning än den man verkligen tycker.

Jag har tidigare skrivit utförligt om röstsystemet IRV här. Se även den korta introvideon nedan:

Intressant? Andra om , , , , , ,

Twitter

27 december 2010

Drygt 1 procent av mänskligheten har ett konto på Twitter. Av dessa är det mindre än 0,1 procent som har mer än 100 följare, vilket innebär ännu färre läsare än så per inlägg. Källa.

En insändare i till exempel Göteborgs-Posten läses som jämförelse av cirka 100 000 människor.

Sociala medier har absolut en funktion att fylla för de som vill påverka och kan också vara lärorika att använda. I förhållande till hur relativt lite som många satsar på masskommunikation, så skrivs det dock väldigt mycket enbart för sociala medier. Är det bättre med kvantitet än kvalitet?

Bonus: 26-åring twittrade för ingen 🙂

Bonusbonus: I USA ska kongressbiblioteket arkivera hela Twitter…

Socialdemokrater – börja opinionsbilda!

14 november 2010

Kära socialdemokrater!

Ni har väldigt mycket fokus på att bilda regering, och inte särskilt mycket fokus på att bilda opinion. Men nu är det snart fyra år kvar till nästa val och en ny partiledare ska utses – läget är utmärkt för att äntligen börja opinionsbilda på allvar igen.

Stå rakryggat upp för den politik och de värderingar ni verkligen tror på, istället för att anpassa er till vad ”mittenväljarna” påstås vilja ha just nu. Då kan hela samhällsdebatten vridas lite i rätt riktning och det vore bra oavsett hur det sedan går i valen 2014.

Media: SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, Expr1, Expr2, Expr3, Expr4, Expr5, AB1, AB2, SVT, GP, SDS

Intressant? Andra om , , , ,

KD:s nya valaffischer!

11 augusti 2010

Skaparen av dessa alternativa texter är Tomas Melin, som gärna ser att de sprids vidare av de som vill. 

Här kan du jämföra med originalaffischerna från Kristdemokraterna.

Intressant? Andra om , , , , , , . Media: Exp | AB | SvD

Påverka! Del 4 av 4

18 juli 2010

Det här är del 4 av 4 i en serie blogginlägg om några vanliga sätt att påverka politiskt. Den här delen innehåller bara några korta och kompletterande punkter. Del 1-3 är mer fylliga.

Del 1 – retorik.

Del 2 – insändare.

Del 3 – debattartiklar.

Listor som underlättar
Säg vad du tycker direkt till makthavarna. Googla ”maila riksdagsledamöter”, så kan du mejla alla riksdagsledamöter på en gång, eller uppdelat efter utskott, parti eller valkrets. Adresser till insändarsidor finns här.

Hantera svar
Visa någon form av uppskattning för eventuella svar. Om en politiker ska ändra sig, så måste denne kunna motivera detta på ett bra sätt. Visa på en sådan möjlig utväg redan i din första kontakt. Säg inte att makthavaren har fel, säg: Vem har informerat dig så fel om detta? Infon under denna mellanrubrik finns med fler ord i klippet nedan:

Utvärdera
För att lära sig av sina misstag och svetsas samman om man jobbar i grupp, så är det bra att utvärdera det man gör. Vad var bra, vad var dåligt och varför? Vad kan vi göra bättre till nästa gång och vem tar ansvar för att det blir gjort? Exempelvis kan en aktion eller artikel om er i lokaltidningen utvärderas utifrån dessa frågor.

Utnyttja nyhetstorka
Glöm inte att utnyttja nyhetstorkan – den allra bästa tiden för insändare, debattartiklar och utspel i media är mitt i sommaren och under mellandagarna efter jul. Förbered gärna inför dessa nyhetstorkor.

Allt annat
Sök på retorik för mer info och se även grundregler för verbal aikido, miljöpsykologiska knep, samt PR-byråns Westanders PR-handbok, som finns gratis här.

Intressant? Andra om , samhälle, , , , ,

Debattartiklar – så funkar det!

10 juli 2010

Det här är del 3 av 4 i en serie blogginlägg om några vanliga sätt att påverka politiskt. Del 1 handlar om retorik. Del 2 handlar om insändare. Del 4 – övrigt.

Debattartiklar är överkurs, men kanske är det en sådan du behöver? Insändare får fler läsare än debattartiklar, eftersom de är kortare. Fördelen med debattartiklar är att de tas på större allvar och att du får chansen att fördjupa ditt resonemang.

För debattartiklar bör du, förutom tipsen för insändare, tänka på följande:

* Du bör ha stor kunskap och ha följt debatten i det ämne du skriver om.

* Koppla budskapet till ett ämne som är aktuellt, men inte uttjatat.

* Förminska ej problem, men fokusera på det positiva – möjligheterna!

* Om det är bråttom – fråga debattredaktören innan om de är intresserade av din artikel.

* Håll dig inom antalet tecken som rekommenderas på debattsidan.

* En debattartikel bör innehålla någon spektakulär ny vinkel, ny fakta eller ny statistik för att publiceras i de största tidningarna.

* Underteckna gärna tillsammans med någon annan organisation, allra helst någon som din organisation inte alls brukar dela åsikt med.

* Skicka artikeln på remiss till någon sakkunnig.

* Svara på repliker inom ett dygn, eller meddela debattredaktören att du är på gång med ett svar. Tänk på att den som började oftast får sista ordet, så om du börjar och lyckas provocera fram ett svar får du skriva två gånger, inklusive sista ordet.

* Din lokala tidning är inte alltid det bästa forumet för din artikel. Tänk på målgruppen.

* Debattartiklar bör alltid undertecknas med titel och organisation.

* När du kommit in, eller märker att du inte kommer in någonstans, så bör artikeln spridas i olika grupper på sociala medier. Rubriken kan till och med anpassas till att gå hem extra bra i en viss väldigt stor Facebook-grupp.

Tänk dig att debattartikeln (liksom insändaren) ser ut som en fisk – rubriken plöjer sig fram genom vattnet, brödtexten är den tjocka kroppen och slutet är stjärtfenan som snärtar till!

Intressant? Andra om , samhälle, , , , ,

Insändare – så funkar det!

07 juli 2010

Det här är del 2 av 4 i en serie blogginlägg om några vanliga sätt att påverka politiskt. Del 1 handlar om retorik. Del 3 handlar om debattartiklar. Del 4 – övrigt.

Insändare är ett av de absolut bästa sätten att nå ut med sitt budskap. Utanför storstäderna brukar de flesta insändare komma in. Ungefär en av fem som läser tidningen läser just din insändare.

Kom ihåg
* Många ser bara rubriken, så tänk mest på den. Rubrik och inledning ska väcka intresse.
* Det bästa argumentet bör komma först.
* Håll dig till ett tydligt huvudbudskap – gör fler insändare av alla bra saker som du kommer på under skrivandet, men som inte hör till huvudbudskapet.
* Skriv kort – våga stryk delar du gillar, men som inte är så viktiga i sammanhanget. En insändare kan vara hur kort som helst.
* Kontrollera hos opartiska organ att dina fakta verkligen stämmer.
* Förklara helst vad vi konkret vill göra åt problemet.
* Lägg till hur ämnet berör din kommun/stad/län.
* Påpeka hur många frågan berör.
* Avslutningen bör sammanfatta, uppmana till åtgärder eller ställa någon till svars.

Undvik
* Var försiktig med skryt.
* Ironi kan lätt misstolkas.
* Skippa personangreppen.
* Många förstår inte svåra ord och förkortningar.
* Fler än enstaka utropstecken ger oseriöst intryck.

Öka chansen att komma in
* Skriv om något som snart ska upp till beslut.
* Svara på insändare. Den som skrev den första får dock ofta sista ordet.
* Uppmärksamma kampanjdagar och årsdagar av stora politiska händelser. Lista finns här.

När du trodde att du var klar
* Testa insändaren på andra. Förstår de? Påverkas de?
* Se till att ha rätt stavning och grammatik.
* Underteckna helst efter mallen: Förnamn Efternamn, titel (ex. ordförande) i X-föreningen i Ystad.
* Pseudonym kan accepteras, men insändarredaktören vill ha ditt namn, postadress och telefonnummer.
* Kolla om du kommer in och om någon svarar på din insändare. Svara då tillbaka inom ett par dagar.
* Olika redaktioner har olika syn på om det är ok att skicka samma text till andra tidningar också, så fråga vänligt om du vill göra det.

Men nu är det dags för det allra svåraste – att komma igång och SKRIVA! En hyfsad insändare är mycket bättre än ingen alls.

Intressant? Andra om , samhälle, , , , ,

Retorik – så funkar det!

03 juli 2010

Det här är del 1 av 4 i en serie blogginlägg om några vanliga sätt att påverka politiskt. Del 2 handlar om insändare. Del 3 handlar om debattartiklar. Del 4 – övrigt.

Här är en sammanfattning över viktigt att tänka på för den som vill bli bra på retorik – konsten att övertyga. Att träna retorik är en väldigt bra sak att lägga sin tid på, eftersom man har nytta av det i alla möjliga sammanhang.

Obs! Du måste inte kunna allt nedan för att övertyga. Ytterst få är bra på allt som står här.

Det viktigaste för att övertyga muntligt är (förutom att säga vettiga saker) att fokusera, hålla sig kort, lyssna, vara trevlig, ödmjuk och skapa vi-känsla genom att anpassa budskapet till dem du vill övertyga.

Ju större publik och ju fler som talar, desto viktigare är det att du glöder! Säg det viktigaste i början och slutet. I tal bör du i tur och ordning:

1. Gör ett trovärdigt och sympatiskt intryck
Le och referera till vad andra sagt för att visa att du verkligen har lyssnat. Tala engagerat med balanserade kroppsrörelser och varierat tonläge – allt för att hålla uppe intresset. Att vara två samspelta personer som samtalar kan underlätta.

Inför en halvt okänd publik kan du börja med att berätta varför du är engagerad i dessa frågor och sedan nämna om du har något formellt uppdrag inom området, så att du framstår som värd att lyssna på. Annars kan du bara säga att du länge engagerat dig i dessa frågor eller funderat mycket på dem. Vissa kallar sig själva expert, men då är man på hal is även om expert bara betyder att man är särskilt kunnig inom ett område.

2. Övertyga med fakta
Det är långt ifrån självklart att den som vet mest vinner debatterna. En som vet väldigt mycket löper stor risk att börja prata om mindre relevanta detaljer och dessutom föra resonemang som utgår från att de som lyssnar vet en hel del som de inte vet.

Att ha grundläggande kunskaper om det som debatteras räcker, om du fokuserar på ett starkt argument som din motståndare inte kan bemöta. Du vinner också ofta om din motståndare är dryg och kunskapsmässigt överlägsen dig, för då kan många tycka synd om dig, eller känna större samhörighet med dig som inte har så sjukt många siffror i huvudet.

Vid debatt angriper ofta motståndaren ditt svagaste argument. Därför bör du bara prata om 1-3 starka argument och ägna din tid åt att fördjupa dessa. Detta gäller också vid intervjuer. Du bör ha källor för dina fakta i huvudet. Information från media och intresseorganisationer är sällan bra som källor; däremot statistik från FN-organ eller något annat oberoende och trovärdigt. Enskilda forskningsrapporter kan vara intressanta, men det avgörande är hur helhetsbilden av forskningen ser ut.

Anpassa budskapet till åhörarna. Är det toppchefer i näringslivet eller nya idealister som du ska påverka? Var inte rädd för att låna argument och liknelser från andra. Använd inte för svåra ord. Bland vuxna vet de flesta inte vad ett ord som mandat betyder och hälften vet inte skillnaden på riksdag och regering.

3. Väck känslor
De flesta agerar inte annorlunda om de hör att det är 80 eller 800 miljoner människor som är hungriga. För att påverka krävs främst berättelser och bilder för att väcka känslor.

På debatter eller i tal kan du sällan visa bilder, däremot kan du skapa bilder i åhörarnas inre, eller påminna om bilder som många lär ha sett. Exempel: Tänk dig en glad 5-åring… Prata gärna om hur någon enskild har drabbats. Barnperspektivet är ofta gångbart.

Var ärlig i början med hur stora problem det faktiskt finns, men ägna sedan mest tid åt att inge hopp och visa hur vi kan göra något åt problemen.

Alla retoriska delar här ovan och massor av träning behövs för den som vill bli en riktigt bra retoriker. En sådan kan skörda stora framgångar genom att snabbt kunna improvisera och anpassa sin taktik.

Så en del av den tid du lyssnar på musik eller digitala föreläsningar, kan du istället öva dig i att hålla tal, inklusive kroppsspråk. Filma dig själv och be vänner om respons.

Sök på retorik för mer info och se även grundregler för verbal aikido, miljöpsykologiska knep, samt PR-byråns Westanders PR-handbok, som finns gratis här.

Lycka till!

Intressant? Andra om , samhälle, , , , ,


%d bloggare gillar detta: