Regeringsrapporten om alternativa välfärdsmått

Här är ett utdrag av det viktigaste ur den nya regeringsrapporten Nya mått på välfärd och livskvalitet, som är utgiven av Framtidskommissionen som leds av Fredrik Reinfeldt. För rapportens innehåll svarar dock enbart författaren och lyckoforskaren Filip Fors, som är doktor i sociologi vid Umeå universitet och även skribent på Lyckobloggen tillsammans med mig och andra.

Se även Miljöpartiets liknande arbete med mer skarpa politiska förslag, samt denna sammanfattning av lyckoforskningen.

Allt för ofta mäts det som är lätt att mäta, istället för det som är rätt att mäta. Sedan formas politikern efter det. Men vad kan vara mer rätt att mäta än hur vi mår (välbefinnande) och hur vi trivs med våra liv (livstillfredsställelse)? Dessa två mått kan också tillsammans kallas för lycka.

I den svenska SOM-undersökningen tillfrågas intervjupersonerna hur de har känt sig under de senaste dagarna på en skala från (0) ”Mycket illa till mods” till (10) ”Mycket väl till mods”. Samma undersökning görs i många länder numera. Livstillfredsställelse definierar lyckoforskaren Bengt Brülde som en ”positiv attityd till det egna livet i sin helhet”.

Högre inkomster ökar vår nöjdhet mer än vår lycka. Den effekten påverkas av de dominerande värderingarna i samhället, där vi strävar betydligt mer efter hög inkomst än vad vi borde för vår egen lyckas skull, sett till att inkomst på individnivå i regel inte brukar förklara mer än 2–4 procent av variationen i människors lycka. Däremot spelar det större roll hur vi använder våra pengar. De generellt bästa tipsen är att istället för att köpa på sig mer prylar – använd ett överflöd av pengar till att göra gott för andra, att lönearbeta mindre och till en lagom dos av rätt sorts upplevelser.

I diagrammet ovan ser vi att även för arbetslöshet gäller att det är ett större problem på grund av rådande samhällsvärderingar, än det annars skulle behöva vara för vår lycka.

Långa pendlingstider bör begränsas genom politiska beslut som underlättar för människor att slippa flytta för att få jobb. Effekten är inte jättestor, men för att vara en enskild åtgärd är effekten ändå relativt stor, då mycket av det vi tror är viktigt för lyckan i snitt inte betyder något alls eller till och med är negativt för lyckan.

Till ovanstående diagram finns en rad tänkbara förklaringar. Krisen i början av 90-talet kan ha minskat friheten, medan intåget av mobiler och internet kan ha ökat den igen. Hur som helst är två faktorer som påverkar vår lycka desto mer graden av emotionell stabilitet och hur utåtriktade vi är.

Självrapporterad lycka och livstillfredsställelse har ökat i de flesta länder från 1980-talet och framåt. Dessa subjektiva livskvalitetsökningar har varit mest framträdande i Östeuropa, Ryssland och Sydeuropa, vilka alla är regioner som historiskt sett legat på låga genomsnittsnivåer av livstillfredsställelse. I länder med historiskt sett höga tillfredsställelsenivåer, till exempel USA, Sverige, Norge och Schweiz, har däremot bara små ökningar rapporterats sedan 1980-talet. Vidare har länder som Kina och Indien sett en nedgång i livstillfredsställelse över tid.

I mer individualistiska länder som exempelvis Sverige och USA förväntas människor att vara nöjda och lyckliga i högre utsträckning än i mer kollektivistiska kulturer som till exempel Kina och Japan. I individualistiska länder är det dessutom sannolikt en betydligt större prestigeförlust att uppge att man är missnöjd med hela sitt liv jämfört med att uppge att man känt sig illa till mods eller ledsen under gårdagen.

Intressant? Andra om lyckoforskning, lycka, forskning, glädje, psykologi, hälsa, samhälle

Annons

Reinfeldt: Är verkligen köphets livets mening?

Statsminister Fredrik Reinfeldt i sitt tal till moderatstämman igår:

”Rätt omfattande funderingar finns i vårt svenska samhälle kring konsumtionssamhället. Är det livets mening? Flest prylar när vi dör vinner – är det det som är syftet? Också den här tanken: om alla konsumerade lika mycket som vi, klarar världen av det totalt sett?

Känslan av att vara lite mer försiktig med konsumtionen, göra den mer hållbar, bli mer rädd om man det man har. Ett ökat intresse för att sälja på Blocket och allt vad det heter, via nätet, det man har haft till någon annan. Familjer som diskuterar att avstå att ha julklappar på julafton. Stressen som många känner av, en sorts hets att konsumera och kanske ännu värre för de som inte alls har råd. Den typen av frågor är oerhört viktiga att lyssna in för ett nyfiket parti som lyssnar på människors vardag.”

Lyssna och titta här, 10.18-11.25 in i talet uttalas orden ovan. Intressant resonemang även i P1:s Studio ett idag om de här uttalandena från Reinfeldt. Tolv minuter långt från 1.17.40 här.

Att en svensk statsminister säger så här är en milstolpe för den konsumtionskritiska rörelsen. Ord är ett avgörande steg på vägen till handling och även om orden aldrig skulle leda till handling för just Reinfeldt, så kan de göra det för andra. Hela debatten förskjuts i vår riktning och gör det lättare för andra makthavare att öppet våga ifrågasätta köphetsen.

När ska regeringen tröttna på tågproblemen?

”Regeringen har tröttnat på de ständiga problemen och förseningarna av inkommande helikoptersystem. Nu lägger vi fram en varaktig lösning för riksdagen.”

– Regeringen förklarar varför man satsar 4,6 miljarder på nya militärhelikoptrar, samtidigt som man vägrar att ens betala halva den summan för att lösa de mest akuta problemen i tågtrafiken.

Mer info i Robert Winroths blogginlägg.

Moderaternas Sverige växer fram

Nio av tio svenskar är emot ökade klyftor. Fem av tio svenskar röstar på Alliansen som ökat klyftorna. Än större kan glappet bli nu när hela regeringskansliet – alltså även de opolitiska tjänstemännen – ska börja kampanja för regeringen.

Jag som datorspelsfigur

Om du vill se mig som datorspelsfigur så kan du göra det i gratisspelet Regeringen kommer, som driver friskt med Reinfeldt-regeringen 🙂

Det är ett klassiskt action-plattformsspel i 16-bitsstil. Spelet är fyllt av politiska skämt, popkulturella referenser och en hel del obskyr och oklar humor av annat slag.

Goran Haden syns i spelet bland annat efter 0.43 och 3.54 i följande klipp:

Det finns inga perfekta skatter

Alla skatter och skatteavdrag har sina för- och nackdelar. Det finns alltid någon konsekvens som framstår som orimlig. Men om fördelarna totalt sett är större än nackdelarna så är skatteregeln ändå bra.

Fastighetsskatten har varit ett av de bästa verktygen för att beskatta de allra rikaste. Pengar kan gömmas undan i skatteparadis, men det är svårt att dölja ägandet av en fastighet. De rika fick ändå en majoritet av de rättviseälskande svenskarna att vara emot fastighetsskatten genom att fokusera på det som kan uppfattas som orättvist med skatten.

Med RUT-avdraget får fattiga vara med och betala rikas privata lyxkockar. En absurd konsekvens – särskilt i ett samhälle där man inte anser sig ha råd att upprätthålla varken miljöarbete, tågunderhåll eller global solidaritet. Ändå lär RUT-avdraget bli kvar oförändrat, då de fattiga inte har samma resurser för att skapa ett tryck för förändring i frågan. Som diagrammet ovan visar, så har den moderatledda regeringen gjort fattiga fattigare och rika rikare. Marika Lindgren Åsbrink har skapat diagrammet ovan av SCB:s statistik.

Den halva av befolkningen som tjänar mest har sedan Reinfeldt blev statsminister fått 80 procent av regeringens skattesänkningar. Det som de ”gamla moderaterna” föreslog på Bo Lundgrens tid 2002, var att den rikaste halvan ”bara” skulle få 72 procent av skatte-sänkningarna. Källa: Riksdagens utredningstjänst.

Regeringen krossar public service?

Regeringen har nu beslutat att de kommersiella tv-kanalerna i fortsättningen ska förhandsgranska och uttala sig om vilka verksamhetsidéer SVT ska få använda och inte. Och vem hindrar att de då stjäl SVT:s idéer? SVT Play hade troligen inte kunnat starta med dessa regler.

Vad blir nästa steg i att försämra för public service?

Hög tid byta spår

Den borgerliga regeringens stora nedskärningar i tågtrafiken leder inte bara till förseningar, utan även att nattåget mellan Göteborg och Luleå riskerar att dras in. Att en gång om dygnet ha möjligheten att ta sig mellan dessa städer på endast 19 timmar är tydligen för generösa villkor.

Lågt räknat var samhällskostnaden för förra vinterns förseningar tre miljarder kronor för resenärer och företag. Sydsvenskan rapporterar tragikomiskt: ”Idag diskuterade riksdagens trafikutskott en beredning som föreslår att 700 miljoner kronor flyttas från räls- till vägunderhåll, av de ledamöter som inte fastnade i tågkaoset.”

Hittills har regeringen fortsatt försämra för tågtrafiken trots massiva klagomål. Vad ska behöva hända för att de ska inse att det är dags att byta spår?

Många bra förslag från Alliansen

Bland de 3207 motioner som lämnats in i riksdagen i år, finns som vanligt en rad motioner från de borgerliga partierna som i alla fall spontant verkar vara i rätt riktning. Några exempel:

* Centerpartister vill inrätta nationellt kompetenscenter för öppen källkod och öppna standarder.

* Kristdemokrater kräver bättre klimatpolitik.

* Inför möjlighet till föräldraledighet från politiska uppdrag (FP).

* Utveckla en högskola för långsamt lärande i Mariestad (M)

* Stöd grönare tegelstenar i Bangladesh (M).

Intressant? Andra om politik, samhälle, Alliansen, Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna, demokrati

Vi tar tillbaka

Utdrag av tre läsvärda texter från vitartillbaka.se:

”Varför var nedläggningen av Arbetslivsinstitutet ett av Reinfeldt-regeringens absolut första beslut? Institutet var en inte särskilt kostsam institution med en internationellt erkänd forskning, beundrad av de delar av den internationella forskningsvärlden som i samarbete med näringslivet ville utveckla arbetsmetoder, som var bra för både arbetstagare och företagsledningar.

Var det för att Arbetslivsinstitutet av ren forskningshederlighet skulle ha avslöjat konsekvenserna av den nya hårdhänthet med vilken man förföljer människor som är beroende av stöd från hela samhället?”

* ”Privatiseringspolitiken leder nästan undantagslöst till stigande priser och ökade kostnader för medborgarna. … Grundlagarna bör erbjuda ett bättre skydd för gemensam egendom. Det får inte vara möjligt att små majoriteter, arrogant och lättvindigt genomdriver omfattande och i det närmaste oåterkalleliga privatiseringar.”

* Mall för hur regeringen driver igenom impopulära reformer som inte har vetenskapligt stöd.

Sverige kunde ha fått den här budgeten istället.