Posts Tagged ‘Tillväxt’

Vad är välfärd?

14 april 2013

Denna debattartikel – baserad på Miljöpartiets nya välfärdsmått – har jag nyligen fått publicerad i , ÖA och Dagbladet:

Nyligen meddelade Alliansens fyra partiledare att ekonomisk tillväxt mätt i BNP behöver kompletteras med nya mått på välfärd. Det är ett mycket välkommet besked. Alliansen är varmt välkomna att ansluta till de nya välfärdsmått som Miljöpartiet tagit fram.

Redan 1968 sade presidentkandidaten Robert F Kennedy i USA att ekonomisk tillväxt mäter allt utom sådant som gör livet värt att leva. Partipolitiskt har det mest varit Miljöpartiet som lyft tillväxtkritiken i Sverige. Men de senaste åren har även internationellt tunga aktörer som FN, Världsbanken, OECD, EU och en rad enskilda länder aktivt lyft behovet av nya välfärdsmått. FN har till och med antagit en resolution om välbefinnande som globalt mål för ekonomi och politik.

Här är det viktigt att påpeka att det inte är politiken som ska göra människor lyckliga. Däremot kan och bör politiska beslut skapa bättre förutsättningar – eller åtminstone låta bli att sätta käppar i hjulet – för att människor själva ska kunna bygga sin lycka utan att det går ut över andra.

Tillväxten har det senaste seklet lyft Sverige från fattigt bondeland till högteknologiskt välfärdssamhälle. Det är fortfarande lika livsviktigt att öka sin materiella levnadsstandard för de som inte ens har råd med mat för dagen. Men för alla som nu har huset fyllt av allehanda prylar som sällan eller aldrig används, är det kanske inte ännu mer pengar som är det viktigaste. Mycket riktigt visar också undersökningar att de flesta heltidsarbetare föredrar kortare arbetstid framför högre lön.

Människor med materialistiska värderingar är i studier mindre nöjda än andra. Forskning visar också att högre lön för den som redan tjänar bra inte har någon större betydelse för det personliga välbefinnandet och inte heller ger bättre utfört jobb. Högre lön har dock ofta visat sig kunna öka vår lycka om vi använder pengarna till att gå ner i arbetstid, köper lagom doser av rätt sorts upplevelser, eller helt enkelt skänker bort pengarna. Tyvärr är det sällan sådant som pengarna används till.

Den självupplevda livstillfredsställelsen för människor i Sverige är i stort på samma nivå idag som för 30 år sedan. Den ekonomiska tillväxten, vår miljöpåverkan och den psykiska ohälsan har däremot ökat kraftigt under samma period. Mer är uppenbarligen inte samma sak som bättre.

Så vad ska vi då fokusera på för att bredare spegla samhällets utveckling? Det finns inga självklara svar på det, men Miljöpartiet har valt att prioritera följande tio välfärdsmått:

  1. Psykisk hälsa och hur vi trivs med våra liv.
  2. Tillit till varandra och social delaktighet.
  3. Utbildningsnivå.
  4. Jämställdhet, löneskillnader mellan kvinnor och män.
  5. Andel arbetslösa.
  6. Ekonomin – BNP, inkomstklyftor och hushållens skuldsättning.
  7. Klimatpåverkan, även för utsläpp Sverige orsakar utomlands.
  8. Spridning av kväve till haven.
  9. Biologisk mångfald – andel hotade arter och andel skyddad natur.
  10. Användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier.

Vi ser fram emot att regeringen också går från ord till handling och väljer välfärdsmått. Kanske kan vi uppnå viss samsyn?

Annonser

Regeringsrapporten om alternativa välfärdsmått

13 januari 2013

Här är ett utdrag av det viktigaste ur den nya regeringsrapporten Nya mått på välfärd och livskvalitet, som är utgiven av Framtidskommissionen som leds av Fredrik Reinfeldt. För rapportens innehåll svarar dock enbart författaren och lyckoforskaren Filip Fors, som är doktor i sociologi vid Umeå universitet och även skribent på Lyckobloggen tillsammans med mig och andra.

Se även Miljöpartiets liknande arbete med mer skarpa politiska förslag, samt denna sammanfattning av lyckoforskningen.

enkätfrågor om lycka

Allt för ofta mäts det som är lätt att mäta, istället för det som är rätt att mäta. Sedan formas politikern efter det. Men vad kan vara mer rätt att mäta än hur vi mår (välbefinnande) och hur vi trivs med våra liv (livstillfredsställelse)? Dessa två mått kan också tillsammans kallas för lycka.

I den svenska SOM-undersökningen tillfrågas intervjupersonerna hur de har känt sig under de senaste dagarna på en skala från (0) ”Mycket illa till mods” till (10) ”Mycket väl till mods”. Samma undersökning görs i många länder numera. Livstillfredsställelse definierar lyckoforskaren Bengt Brülde som en ”positiv attityd till det egna livet i sin helhet”.

lycka vs pengar

Högre inkomster ökar vår nöjdhet mer än vår lycka. Den effekten påverkas av de dominerande värderingarna i samhället, där vi strävar betydligt mer efter hög inkomst än vad vi borde för vår egen lyckas skull, sett till att inkomst på individnivå i regel inte brukar förklara mer än 2–4 procent av variationen i människors lycka. Däremot spelar det större roll hur vi använder våra pengar. De generellt bästa tipsen är att istället för att köpa på sig mer prylar – använd ett överflöd av pengar till att göra gott för andra, att lönearbeta mindre och till en lagom dos av rätt sorts upplevelser.

Lycka vs arbetslöshetI diagrammet ovan ser vi att även för arbetslöshet gäller att det är ett större problem på grund av rådande samhällsvärderingar, än det annars skulle behöva vara för vår lycka.

lycka vs pendlingstidLånga pendlingstider bör begränsas genom politiska beslut som underlättar för människor att slippa flytta för att få jobb. Effekten är inte jättestor, men för att vara en enskild åtgärd är effekten ändå relativt stor, då mycket av det vi tror är viktigt för lyckan i snitt inte betyder något alls eller till och med är negativt för lyckan.

upplevd frihet i sverige 1982-2006Till ovanstående diagram finns en rad tänkbara förklaringar. Krisen i början av 90-talet kan ha minskat friheten, medan intåget av mobiler och internet kan ha ökat den igen. Hur som helst är två faktorer som påverkar vår lycka desto mer graden av emotionell stabilitet och hur utåtriktade vi är.

andel ensamma svenskar

Självrapporterad lycka och livstillfredsställelse har ökat i de flesta länder från 1980-talet och framåt. Dessa subjektiva livskvalitetsökningar har varit mest framträdande i Östeuropa, Ryssland och Sydeuropa, vilka alla är regioner som historiskt sett legat på låga genomsnittsnivåer av livstillfredsställelse. I länder med historiskt sett höga tillfredsställelsenivåer, till exempel USA, Sverige, Norge och Schweiz, har däremot bara små ökningar rapporterats sedan 1980-talet. Vidare har länder som Kina och Indien sett en nedgång i livstillfredsställelse över tid.

I mer individualistiska länder som exempelvis Sverige och USA förväntas människor att vara nöjda och lyckliga i högre utsträckning än i mer kollektivistiska kulturer som till exempel Kina och Japan. I individualistiska länder är det dessutom sannolikt en betydligt större prestigeförlust att uppge att man är missnöjd med hela sitt liv jämfört med att uppge att man känt sig illa till mods eller ledsen under gårdagen.

Intressant? Andra om lyckoforskning, lycka, forskning, glädje, psykologihälsa, samhälle

Glädjebud från regeringen

16 maj 2012

Ända sedan Miljöpartiet bildades 1981 har vi velat prioritera ner BNP och prioritera upp fokus på livskvalitet och välbefinnande. Fram till för några få år sedan var motståndet hårt från övriga partier. Nu är plötsligt hela världen för.

En färsk och intressant riksdagsdebatt på temat lycka och politik mellan Miljöpartiets Annika Lillemets och finansminister Anders Borg  finns att läsa här och se här.

Anders Borg bjöd bland annat på följande citat:
”Jag tror inte att man kommer att föredra att gå runt på kulturaftnar och bokkaféer i stället för att arbeta. Jag tror att man vill vara i skogen och göra gallring. Jag tycker att det finns en skönhetskänsla i en ny lastbil som kommer ut från Scania och rullar ut för att klara av timmertransporter. Jag tror på produktion. Jag tror på arbete. Jag tror på tillväxt. Det är det samhälle jag vill ha.”

Hittills har lyckoforskningen mig veterligen inte undersökt eventuella samband mellan lastbilar och lycka, men det är hur som helst oklart varför människor ska tvingas arbeta om de nu vill göra det frivilligt…

Framför allt så avslöjade dock finansministern att regeringens framtidskommission ska ”utforska nya metoder för att följa och mäta bland annat livskvalitet och välbefinnande. Den ska undersöka vilka indikatorer som kan ge en bild av välbefinnandet i Sverige och i vilken utsträckning de kan användas som underlag för politiska beslut.” Uppdraget till kommissionen ska redovisas senast den 1 mars 2013. Fantastiskt! Ta chansen att gå gratis på deras seminarium om detta om du är i Stockholm 14 juni:

Energyzer-rapporten

18 april 2012

Hur kan en kommun förbereda sig för att tillväxten snart kan bli nedväxt?

Tänkvärd analys och tips till kommuner finns i den intressanta rapporten ”Har tillväxten nått vägs ände? Finans-, energi- och klimatkriserna drar åt samma håll”. Utgiven av energikontoren i Västernorrland och Jämtland i december 2011.

I korthet handlar rapporten om varför det är troligt med långvarig nedväxt snart, samt hur kommuner kan anpassa sig inför konsekvenserna som berör oss alla.

Evig tillväxt i en ändlig värld?

15 april 2012

Lysande krönika och tankeexperiment av Nina Björk i Godmorgon, världen!

Tankesmedjan i P3 är inte sämre.

Ekonomisk tillväxt enligt ett konstant procenttal leder till exponentiell tillväxt med i längden orimliga följder.” /Nationalencyklopedin

Trendbrott för minskad konsumtion?

28 mars 2012

– Vi är köptrötta och medvetna om klimatdebatten. Det anses inte helt moraliskt rätt att konsumera prylar på samma sätt som tidigare. Istället har konsumtionen flyttats mot upplevelser, resor, tjänster och god mat.

/Sofia Ulver-Sneistrup, expert på övergripande konsumtions-förändringar vid Lunds universitet, spekulerar i varför tillväxten i detaljhandeln år 2011 var den lägsta på 15 år.

Lyx och begagnat ökar dock. Kanske delvis på grund av de växande klyftorna i Sverige? Stora kedjor som IKEA och Polarn O. Pyret har nu begagnatsajter för kunderna och H&M säljer second hand i vissa butiker.

Källa: TT-artikeln Köpstopp trots pengar i fickan, av Ulrika Beck-Friis, 19 mars 2012

Se även min tidigare sammanställning av den växande konsumtions-kritiken i Sverige.

Fredrik Lindströms tillväxtkritik

04 mars 2012

Tillväxtkritik har nästan blivit folkligt. Mycket har hänt bara det senaste halvåret.

Sveriges kanske populäraste scenshow det senaste året har varit Fredrik Lindström och Henrik Schyfferts tillväxtkritiska drift med konsumtionssamhället och medelklassens jakt på det perfekta boendet. Showen Ljust & Fräscht har spelats för utsålda hus i Stockholm hela 2011 och är nu på turné runt om i landet. Showen har även mynnat ut i en bok, som tillsammans med Fredrik Lindströms Vinter-program i radio är den huvudsakliga källan till de tänkvärda citaten nedan.

”Tillväxtsamhället är som en knarkdealare som hela tiden ger dig det du vill ha, där enda priset är att du aldrig får bli nöjd och vilja lägga av. Jag har i hela mitt liv tyckt att tillväxtfiguren – att världens hela ekonomi ska öka och öka utan att det sker en kollaps till slut – är helt bisarr och man tycker ju att ett barn kan räkna ut att det inte går.”
Fredrik Lindström i Östgöta-Correspondenten 10 februari 2012

Tänkvärt från Fredrik Lindströms radioprogram i Vinter i P1 på juldagen 2011

– De flesta av oss avskyr reklamen. Men det visar sig ändå att den fungerar genom att den betalar sig, genom att vi handlar. Det är lite granna som barnen som förr i världen fick gå ut i skogen för att samla in riset som de själva skulle få smisk med.

– Jag tror att tillväxtsamhällets dagar är räknade.

– Likt kristendomen gick från sanning till religion just när människor började tvivla på den, så kan vår moderna världsbild, den här tillväxt-demokratiskt-valfrihets-rationella-individualistiska, komma att förändras från sanning till bara en hypotes eller en religion om man så vill, just för att vi slutar tro på den.

– Det är hemskt lätt för oss att se ner på forntidens människor som offrade värdefulla saker i en mosse för att försöka beveka någon gud eller makt som de inte visste om de fanns, bara för att ta det säkra före det osäkra.
– Men tänk på saken lite, det kanske inte är så annorlunda jämfört med när vi idag konsumerar en massa julklappar för att vi är så rädda för att vi inte blir lika lyckliga annars.
– Vi vet ofta mycket mindre om vad som verkligen gör oss lyckliga än vad vi tror. Vi har alla väldigt svårt att se sammanhangen och att se oss själva utifrån.

– Vi har idag en kommersiell religion där ett av grundsakramenten är att göra av med pengar.

– Det är ganska troligt att man i framtiden kommer att beskriva oss som en slags tillväxtdyrkare. Tillväxten har en väldig makt som vi underkastar oss. Det finns fördelar med det, men…
– Tillväxt är förenklat sett olika resurser vi lånat av framtiden, inte bara naturresurser. En gång tillverkades nästan allt efter behov. Det var ett tryggt och överskådligt system, men tidskrävande och inte så effektivt. Men när vi massproducerar så tar vi en risk där vi blir beroende av att produkterna konsumeras i framtiden. Därför är vi intecknade i framtiden upp över våra öron. Mänskligheten har aldrig varit så beroende av att försöka styra framtiden som idag.

Tänkvärt från boken Ljust och Fräscht av Fredrik Lindström och Henrik Schyffert

Ett vanligt svenskt kök kostar idag snart lika mycket som ett JAS 39 Gripen och fyller ungefär samma funktion. Det är främst inte tänkt till att användas, utan man har det mest för att hota grannarna. Men när ”alla” höjer sin status blir resultatet status quo.

Under 2010 gjordes det ROT-avdrag för mer än 13 miljarder i landet. Det är cirka 4000 kr per år per villa/bostadsrätt i rent avdrag. På Pressbyrån på Stockholms central finns över 60 olika hem- och inredningstidningar! Inredningsreportagen är mer idealiserade än reklamen. Vi svenskar måste vara världens trendängsligaste folk. Vi vågar snart inte ens köpa en soffkudde utan att rådfråga en expert.

Inte sedan funkisen slog igenom 1930 har svenskarna haft så enhetlig inredningssmak. Det kan aldrig bli för ljust och fräscht. När denna trend tar slut blir lägenheter med mindre öppna planlösningar guld värda.

Förr kunde man visa status med guld, idag är det mer avancerat än så. Som Wille Crafoord uttryckt det: ”Alla vill ha samma typ av annorlunda saker”. Men de personliga sakerna i nutida hem är rätt opersonliga. Boendet berättar ibland mer om vilka vi vill vara, än vilka vi faktiskt är.

För två generationer sedan hade man ofta ett finrum som man nästan aldrig använde, trots att man bodde så trångt. Idag är köket det nya finrummet. Jättefint med många redskap och kokböcker, men dess kapacitet utnyttjas mycket sällan. Hur nödvändigt är det med majskolvsgafflar, avokadotallrikar, pastamaskiner och vinboxställningar? Vi får dessutom lite dåligt samvete när vi inte utnyttjar möjligheterna.

Ju dyrare saker man köper, desto svårare är det att göra sig av med dem. Det har nästan blivit svårare att bli av med grejer än att skaffa dem. Förr i tiden bad vi folk som reste till andra länder att köpa med sig saker som inte finns här. Idag är nästan allt vi vill köpa tillgängligt via internet eller i alla fall i svenska affärer. Förr i världen, när det var ont om mat, var det fint att vara tjock. Idag ska man visa upp att man klarar av att avstå. Samma sak när det gäller inredning, förutom att det då innebär att man slänger saker.

Det enda som förändras i ditt liv om du förverkligar ditt drömboende är själva boendet. Ingenting annat. Inte du själv, inte dina relationer, inte din förmåga att vara lycklig. Vårt missnöje är själva bränslet i hela den farkost som det moderna samhället utgör. Var aldrig nöjd! Shop til you drop!

När får vi samma siffra i riksdagen?

17 november 2011

Demoskop 2005: Tror du att ökad ekonomisk tillväxt i ett land på det hela taget innebär försämrad miljö?” 50 procent svarade ja och 43 procent nej.

Reinfeldt: Är verkligen köphets livets mening?

21 oktober 2011

Statsminister Fredrik Reinfeldt i sitt tal till moderatstämman igår:

”Rätt omfattande funderingar finns i vårt svenska samhälle kring konsumtionssamhället. Är det livets mening? Flest prylar när vi dör vinner – är det det som är syftet? Också den här tanken: om alla konsumerade lika mycket som vi, klarar världen av det totalt sett?

Känslan av att vara lite mer försiktig med konsumtionen, göra den mer hållbar, bli mer rädd om man det man har. Ett ökat intresse för att sälja på Blocket och allt vad det heter, via nätet, det man har haft till någon annan. Familjer som diskuterar att avstå att ha julklappar på julafton. Stressen som många känner av, en sorts hets att konsumera och kanske ännu värre för de som inte alls har råd. Den typen av frågor är oerhört viktiga att lyssna in för ett nyfiket parti som lyssnar på människors vardag.”

Lyssna och titta här, 10.18-11.25 in i talet uttalas orden ovan. Intressant resonemang även i P1:s Studio ett idag om de här uttalandena från Reinfeldt. Tolv minuter långt från 1.17.40 här.

Att en svensk statsminister säger så här är en milstolpe för den konsumtionskritiska rörelsen. Ord är ett avgörande steg på vägen till handling och även om orden aldrig skulle leda till handling för just Reinfeldt, så kan de göra det för andra. Hela debatten förskjuts i vår riktning och gör det lättare för andra makthavare att öppet våga ifrågasätta köphetsen.

Tyska grönas alternativa välfärdsmått

07 augusti 2011

I den nordtyska delstaten Schleswig-Holstein har de gröna i delstatsparlamentet tagit fram – med hjälp av bland annat Institutet för ekologisk ekonomi i Berlin – ett alternativt välfärdsmått, omfattande 21 parametrar.

Från det konventionella BNP-måttet subtraheras här kostnader för miljöförstöring och förlust av naturresurser medan annat – till exempel ideellt arbete – adderas och hänsyn tas även till sådant som inkomstfördelning och hur mycket som satsas på hälsa och utbildning. Mäter man utvecklingen i Schleswig-Holstein från 1999 och tio år framåt så framgår att BNP stagnerat medan välfärden – mätt på det nya sättet – fortsatt att öka, medan utvecklingen i Tyskland som helhet varit precis tvärtom.

Det här initiativet har slagits upp stort i lokalmedia och uppenbarligen inte påverkat de grönas opinionssiffror i Schleswig-Holstein negativt, man ligger där nu runt 22 procent, vilket är hela 10 procent över vad man fick i det senaste delstatsvalet.

Valter Mutt
Riksdagsledamot MP

Källa med talande diagram på sida 19-20, där blå kurva markerar det nya sättet att mäta och grön kurva BNP-utvecklingen. Se även den här längre rapporten på engelska från det tyska miljöministeriet om alternativa välfärdsmått. Samt den här tidningsintervjun med de grönas gruppledare i delstatsparlamentet i Schleswig-Holstein.


%d bloggare gillar detta: