Hur vi väljer

I vår tid är det få som utan större reflektioner går i sina föräldrars fotspår. Istället verkar det nästan som att allt är möjligt för alla. Därför är det lätt för många att känna sig misslyckade.

I verkligheten är det färre idag som ”startar med två tomma händer och jobbar sig upp till succé”. Kanske är det just för att det blivit så svårt att göra karriär likt Zlatan – från Rosengård till superstjärna – som så många vill höra historien om honom.

Lyckoforskningen visar att de som nöjer sig med det som är bra nog, oftast är lyckligare än de som är perfektionister. Ökat utbud av varor och livsval ses ofta som något positivt, men det är bara sant upp till en viss gräns som vi nu på allt fler områden passerat med råge. Brödsorter, tv-kanaler, pensionsfonder, elbolag – listan på valkrav kan göras väldigt lång.

Den statliga offentliga utredningen Ungdomar, stress och psykisk ohälsa, SOU 2006:77, för fram två huvudförklaringar till den ökade psykiska ohälsan. Dels har det blivit svårare för unga att komma in på arbetsmarknaden. Dels upplevs den ökade valfriheten som stressande. Andelen unga som har svåra problem med oro, ängslan och ångest har tredubblats sedan 1989. Nästan 10 000 unga vårdas nu i slutenvården för psykiska besvär.  Många unga skär sig och det är nästan lika vanligt bland pojkar som flickor.

Många valmöjligheter leder till att fler får beslutsångest och inte gör något val alls. Vid svåra val blir det lätt att vi följer med strömmen och väljer det alternativ som blir om vi inte gör en aktiv handling för att ändra utfallet. Exempel: Österrike har ungefär dubbelt så många organdonationer som Sverige. Liknande stora skillnader finns mellan andra länder och det beror på att i länder där få ville donera skulle man aktivt kryssa i en ruta om man ville donera organ, och i länder där många ville donera skulle man aktivt kryssa i en ruta om man inte ville donera organ.

Fler intressanta exempel på hur vi väljer:
Ponera att du säljer en bok digitalt för 50 kr eller digitalt OCH i tryck för 100 kr. Cirka 2 av 5 väljer boken digitalt. Föreställ dig sedan att du lägger till ett tredje erbjudande – boken tryckt för 95 kr. Dubbelt så många – 4 av 5 – kommer då att välja alternativet för 100 kr!

När det började säljas två-liters läsk vid biografer, så var det inte för att det var efterfrågat. Däremot ledde det till att fler valde det tidigare största alternativet, som nu inte framstod som lika stort i jämförelse. Vi vill inte vara knussliga, men heller inte extrema.

Folk i USA fick frågan: Vill du semestra i Paris eller Rom? Villkoren för vistelserna var generösa och helt lika. Ungefär lika många valde då Paris som Rom. En annan grupp fick frågan: Vill du semestra i Paris eller Rom? Det fanns här två varianter för Rom som var helt lika Paris villkor, så när som på att kaffe på morgonen endast ingick i det ena erbjudandet. Rom (staden alltså…) med kaffe blev då betydligt populärare i förhållande till Paris! Detta beror på att fokus hamnade på att det ena Rom-alternativet framstod som bättre jämfört med det andra Rom-alternativet, trots att skillnaden mellan Rom och Paris bara var en kopp kaffe.

På samma sätt kommer fler att tycka att du är attraktiv om du står bredvid någon som liknar dig, men inte är lika snygg som du.

På ted.com finns många sevärda snabbföredrag, här är ett som delvis tangerar det här blogginlägget:

Vodpod-video är inte längre tillgängliga.

4 svar to “Hur vi väljer”

  1. Kristin Says:

    Intressant! Lägg gärna upp andra bra och korta föredrag framöver! Jättebra blogg förövrigt. Men vad annars kunde man vänta sig? 🙂

  2. En bra blogg och en viktig film om klimatet « Joakim Hörsing Says:

    […] Att skillnaden mellan Rom och Paris kan vara en kopp kaffe […]

  3. Simon R Says:

    ”Valfrihet – men vem väljer alternativen?” Loesje

  4. Videokonferenser kan nu ersätta många resor « Hållplats Hådén Says:

    […] vilket funkar minst lika bra som att åka och se en föreläsning live. Jag har själv lagt ut ett antal guldkorn här på bloggen och fler finns på […]

Lämna en kommentar