Utse en minister för psykisk hälsa

08 september 2018

Psyk hälsa

Allt för många lider av psykisk ohälsa och ofrivillig ensamhet. Till exempel flickan som på frågan varför hon skar sig själv, svarade ”för att känna något över huvud taget”.

Ända sedan Miljöpartiet bildades 1981 har vi lyft behovet av mer fokus på livskvalitet och hur vi mår, istället för politikens ensidiga fokus på hur vi här och nu ska tjäna så mycket pengar som möjligt.

Det är förstås till stor del ett individuellt ansvar att bry oss om varandra (eller åtminstone inte håna eller hota de som hjälper sina medmänniskor), men även politiken kan göra mer för att förebygga, åtgärda och hantera psykisk ohälsa – till exempel genom fler träffpunkter för sociala relationer och snabbare hjälp.

Miljöpartiet vill satsa 1500 miljoner extra varje år för att steg för steg förverkliga en köfri barn- och ungdomspsykiatri, stärka elevhälsan och den första linjens psykiatri som avlastar BUP, samt öka de tidiga insatserna från mödra- och barnavårdscentraler, socialtjänst och skola.

Vi lyssnar på forskarna och vill se en bred satsning på internetterapi och subventionerad träning för att öka det förebyggande arbetet med mental hälsa.

Samt låta skolor testa undervisning i psykisk hälsa. Ännu fler förslag här.

För att samordna och ge vikt åt allt vi vill göra, så vill Miljöpartiet ha en minister för psykisk hälsa.

Vill du veta mer om vad som påverkar vår lycka och psykiska hälsa så har jag skrivit en längre sammanfattning här.

En röst på Miljöpartiet är alltså även en röst för bättre mental miljö, där både människor, djur och natur mår bra.

Annonser

Klockan klämtar för att klara klimatet

08 september 2018

Klimatet kan inte vänta.jpg

En av de starkaste filmscener jag sett var (fritt ur minnet) om ett oljebolag som skulle förstöra markerna för en ursprungsbefolkning. När oljebolagsdirektören skulle hålla ett tal för media på trappan utanför en byggnad, så passerades han av en ung kvinna från denna ursprungsbefolkning, som han sett protestera förut. Hon sa då: ”Tänk på mig när du ljuger.” Sedan satte hon sig några meter snett bakom honom och tände eld på sig själv.

Symboliskt nog kommer koldioxidbudgeten för världens klimatmål 1,5 grader att ta slut idag, precis innan det svenska valet. I samband med det hålls cirka tusen klimatdemonstrationer världen över idag.

Beroende på hur man räknar kan man säga att 1,5 grader intecknats för flera år sedan, eller att det är sju år kvar (allt med 50 % sannolikhet). Vi kan inte veta exakt, men oavsett så finns det ju grader i helvetet också, så ju mer klimatåtgärder desto bättre sannolikhet för att begränsa klimatkrisen.

Vi vet i alla fall att klimatet inte kan vänta och att en bättre framtid är möjlig. Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen och den sista som kan bromsa klimatförändringarna innan det är för sent.

Miljö har nu seglat upp som väljarnas allra viktigaste fråga i en ny undersökning. Det är logiskt med tanke på hur akut läget är och att miljön är grunden för allt annat.

Ett starkt miljöparti gör skillnad. Enbart den reform av utsläppshandeln i EU som Miljöpartiet drivit igenom – det så kallade Swedish Proposal – motsvarar 50 gånger (!) Sveriges årliga utsläpp av växthusgaser.

Hur mycket Sverige som förebild i världen betyder är svårare att mäta. Till exempel när MP såg till att världens länder samlades I FN för att rädda haven. Eller när MP tog initiativ till ett globalt kemikalieavtal. Eller den här globalt virala bilden på klimatminister Isabella Lövin med medarbetare som skriver under Sveriges historiska klimatlag för ett Sverige som slutar påverka klimatet negativt.

Nu_klimatetkanintevanta_Isa.png

Bilden ovan togs kort efter fotot på när Trump omgiven av män skrev under för färre aborter, och är nu inröstad på Wikimedias globala lista med bästa delbara historiska foton!

Om du vill att det ska finnas ett starkt parti som inte bara ger en röst åt de som har det svårt här och nu – utan även för kommande generationer, världens fattiga, djuren och naturen – så är det Miljöpartiet som gäller. Vi är det enda parti som prioriterar miljön högst. Andra partier kan ibland hålla med, men det måste finnas några som prioriterar att arbeta fram och driva just miljöpolitik i riksdag, regering och EU-rådet. Nu!

Så att rösta på Miljöpartiet är inte bara rimligt för dig som tycker att Miljöpartiet är bäst, utan även rimligt om du tror att besluten totalt sett blir bättre om de andra partierna och länderna måste kompromissa med Miljöpartiet.

Statsvetare imponeras över att Miljöpartiet som litet parti i en minoritetsregering lyckats helt eller delvis genomföra de allra flesta av våra 231 förslag från valmanifestet 2014. Här är den bästa infon om vad Miljöpartiet konkret vill framöver i 100 punkter.

Om du redan röstat på ett annat parti kan du ändra din röst 9/9. Låt det här bli #klimatval2018 och #väljnaturen!

 

Bästa valkompassen?

26 augusti 2018

Bäst är att jämföra partiernas valmanifest. Men om du inte vill krångla till det finns en väldigt enkel och träffsäker valkompass här 

Enkel valkompass

#2 Göran Hådén

10 augusti 2018

GH foto

22/8 – 9/9 2018 är det val. Då är jag: 

Kandidat nr 2 på MP-riksdagslistan i Västernorrland.
Kandidat nr 2 på MP-valsedeln till Härnösands kommunfullmäktige.
Vice sammankallande nr 2 i Miljöpartiet de grönas partistyrelse.

Presentationer av mig och mina åsikter finns i länkarna ovan. Där skriver jag om allt ifrån effektiv altruism till fotboll till Emil i Lönneberga och annat läsvärt 🙂

Du kan också se mig läsa upp vårt lokala valmanifest här. Fråga gärna om du undrar något. Allt gott!

Vi och världen tar nu krafttag mot plast

09 augusti 2018

640-mp-varmdo006

På bilden plockar MP Värmdö skräp på stranden. Foto: Fredrik Hjerling.

En kaskelot som strandade vid Spaniens sydöstra kust i februari hade 29 kilo plast i magen. Det är bara ett av miljoner exempel på djur som avlidit av att ha svalt för mycket plast.

Äldre minns när det fanns nästan ingen plast alls i haven, men redan om 30 år beräknas det finnas mer plast än fisk i haven om vi inte minskar spridningen. Därför har Miljöpartiet lanserat nya krafttag mot nedskräpningen, vilket hånats och förvrängts av politiska motståndare.


Men nyligen har Ikea meddelat att de ska sluta med alla engångsartiklar av plast senast 2020, Indien att de ska förbjuda dem till 2022 och EU-kommissionen att de plastprylar som orsakar den mesta plastnedskräpningen i haven ska fasas ut till 2021. FN har också släppt en längre lista med åtgärder.

Det här händer NU. Många fler hakar på. Det har de rimligen planerat länge, men i Sverige visar riksdagens motstånd att MP som så ofta är steget före i det som snart blir nya normer.

Filosofen Schopenhauer menade att sanningar går genom tre stadier. Först blir de förlöjligade, sedan kraftigt motarbetade och till sist accepterade som självklara. Här gick det dock så fort att vi inte hann med det andra stadiet att seriöst motarbetas, utan gick direkt från förlöjligande till acceptans av väldigt stora aktörer.

Kanske för att debatten i Sverige inte hängt med – redan förra året när Isabella Lövin ledde världens länder i FN:s havskonferens som MP initierat med Fiji, så var det tydligt att många länder börjat ta frågan på stort allvar.

Vår planet må heta jorden, men ytan har mer än dubbelt så mycket hav som land. I en värld där allt hänger ihop är vi alla helt beroende av havsmiljön och den har aldrig varit så hotad som nu. Så när kommer fler svenska partier än Miljöpartiet att högprioritera hav och vatten? Se vår debattartikel om det här.

Det är inte du, det är vi

08 augusti 2018

Fridolins bok.jpg

Har med stort intresse läst Gustav Fridolins nya välskrivna bok Det är inte du, det är vi – en bok om solidaritet. En bok som Gustav själv kallat väldigt konsumtionskritisk och som påminner en del om Nina Björks bok Lyckliga i alla sina dagar.

Båda böckerna reflekterar om hur vi av kapitalstarka krafter påverkas att välja stress, miljöförstöring och prylberg istället för mer fritid och harmoni. Väl vävt med både vardagsbetraktelser i den egna familjen, fakta och ideologiska analyser om dagens samhälle.

Även om synen på att livets centrala värden inte är att jaga pengar och prylar alltid funnits där, så kan jag inte minnas att Gustav ägnat lika mycket utrymme åt att ifrågasätta konsumtionssamhället i sina tidigare böcker eller ens när vi kamperade i Grön Ungdoms förbundsstyrelse 2002. Så tummen upp för det!

Kritik mot köphetsen har ju blivit mycket vanligare och än mer relevant i samhället sedan dess i takt med att klimatkrisen och köpkraften fortsätter växa. Sverige är ett av världens mest reklamtäta länder och varje år satsas cirka 100 miljarder kronor av svenska företag för att med reklam och dylikt påverka vår konsumtion. Men det stärker i alla fall motreaktioner som frivillig enkelhet, minimalism, kortare arbetstid och andra alternativ till ägoismen.

Boken visar hur miljö, solidaritet, stress och livskvalitet hänger ihop. Sverige har aldrig varit rikare ekonomiskt och aldrig fattigare ekologiskt. Vi måste prioritera bättre. ”Köket är nyare, men köerna till barn- och ungdomspsykiatrin allt längre.”

”Sällan har vi känt oss så stressade, frustrerade och vilsna som nu. Och aldrig har det varit så viktigt att visa upp en perfekt yta. Vi har tillgång till mer information än någonsin om världens alla orättvisor och missförhållanden, men ändå – eller kanske just därför – känner vi oss maktlösa. Vi vill engagera oss i världen, men vet inte hur, så istället engagerar vi oss i oss själva. Men är det verkligen den där köksrenoveringen eller det perfekta ljudet från hemmabion som gör oss lyckliga, ger oss mening i livet?”

Från bokens innehåll kan också nämnas forskningen om hur stress kan få oss att behandla andra sämre och biologiskt göra kroppen inställd på att slåss, fly eller spela död. Vilket inte är särskilt användbara alternativ om utmaningen är att hinna hämta barn på förskolan.

”Jag tittar på listan över Sveriges mest stressade yrkesgrupper. Hittar sådana som lärare, sjuksköterskor, barnskötare, undersköterskor i äldreomsorgen, socialsekreterare.
Vi har alltså byggt ett samhälle där de som har som uppgift att ta hand om andra, verkligen se andra, har en arbetsmiljö som biologiskt försätter dem i en situation som hämmar deras förmåga att göra just det.
Jag tror att det finns ett ord för det. Systemkollaps.”

Boken avslutas med sex principer som likt citaten ovan kan bli lite lösryckta ur sitt sammanhang, men också ge bättre underlag för att välja fördjupning:
1. Kräv politiker som ser dig som mer än en plånbok och talar till annat än din rädsla.
2. Tid för varandra måste få vara viktigare än att köpa mer.
3. Det finns inte egna barn och andras ungar. Det finns bara barn.
4. Vägra perfektionen.
5. Var inte som andra.
6. Det är aldrig fel att känna oro, det är alltid fel att ge upp.

Barn gör ju inte främst som vuxna säger, utan som vuxna gör. Så varför inte visa barn en vuxen som frivilligt avstår från ännu en timme konsumtionsglorifierande tv för att istället läsa en god bok?

”Det är inte du, det är vi” finns både som pocket på bibliotek och som ljudbok på Storytel. Rekommenderas varmt för alla som drömmer om en ljusare framtid.

Miljöpartiets sex toppfrågor 2018

31 maj 2018

Göran Hådén MP kongress 2018
Imorgon är det 100 dagar kvar till riksdagsvalet 9/9.

Övergripande har Miljöpartiets medlemmar beslutat att prioritera miljö allra högst, eftersom det är grunden för allt annat och läget är akut.

I Miljöpartiets valmanifest som kongressen beslutade i helgen lyfts 100 viktiga förslag, varav sex särskilt prioriterade frågor (ej rangordnade), där 1-4 i sak har en tydlig miljökoppling:

1. Bind ihop Sverige med tåg som går i tid – vi vill bygga höghastighetsbanor samt rusta upp och bygga ut järnvägen i hela landet.

2. Gynna klimatsmart och ekologisk mat – vi vill införa en skatt på importerat kött där antibiotika överanvänts i djurhållningen.

3. Rädda våra hav och vatten – vi vill stoppa spridningen av plast, gifter och skadliga ämnen, samt skydda fler marina områden.

4. Ge människor mer makt över sin tid – vi vill genomföra reformer som sänker normalarbetstiden och ökar människors möjligheter att påverka sin arbetstid och sina arbetsvillkor.

5. Satsa på barns och ungas psykiska hälsa – vi vill stegvis förverkliga en köfri barn- och ungdomspsykiatri.

6. Stå upp för en human flyktingpolitik som värnar asylrätten – vi vill ge familjer rätt och möjlighet att återförenas, införa permanenta uppehållstillstånd och särskilt värna sjuka och unga.

För djupare argument rekommenderar jag varmt vice statsminister Isabella Lövins nya tal till nationen, som jag tycker är ett av hennes bästa tal någonsin.

Mänskligheten har en fantastisk framtid inom räckhåll, men det kräver att vi gör rätt vägval nu. Om inte vi – vilka? Om inte nu – när?

Jämställdhet ger frihet

08 mars 2018

Pojke eller flicka.png

Genom hela livet behandlas och skildras kvinnor och män olika, och blir därför långt mer olika än vad som naturligt skulle ske.

Det första som frågas om ett nyfött barn är inte om barnet och föräldrarna mår bra, utan oftare om vilket kön barnet har. Sedan anpassar vi – mest omedvetet – vårt beteende efter denna kunskap. Det finns dock ingen särskild ”biltvättargen” eller naturlag som gör flickor passiva och pojkar aktiva.

Exempel: Flickor föds inte med rosa täcken. Vilka färger som förknippats med vilket kön har varierat med tid och kultur. För 100 år sedan förknippades inte rosa med kvinnor, och tids nog lär det svänga igen. Självklart kan en flicka välja rosa kläder, och en pojke kan avstå. Problemet är att förväntas bete sig på ett visst sätt bara på grund av ens kön. Det kan handla om allt ifrån hur vi visar/döljer känslor, till vilka yrken vi väljer.

Så vad är poängen med att följa meningslösa normer som någon annan hittat på? När det till exempel lanseras särskilda pennor för flickor – är det då för att flickor krävt andra pennor än pojkar, eller för att företagen vill öka sin försäljning?

Begränsande könsroller drabbar både män och kvinnor, men missgynnar kvinnor som grupp mer än män som grupp. I snitt har gruppen kvinnor lägre lön, gör mer av hushållsarbetet, går inte raka vägen hem av rädsla för våldtäkt, känner större oro än män och utsätts oftare för sexuella trakasserier. På de högsta maktpositionerna är det fortfarande män som dominerar, kvinnor i idrottslag får mindre resurser, kvinnor blir sedda som tjatiga om de talar lika mycket som män i en grupp, och så vidare.

Feminist är den som ser att gruppen kvinnor generellt sett missgynnas mer än gruppen män, och som verkar för att gruppen kvinnor ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter som gruppen män.

Sedan finns det ju andra diskrimineringsgrunder också som samverkar, och det är inte svårt att hitta enskilda män som missgynnas, vilket också behöver åtgärdas. Men även när män drabbas värre är ofta könsrollerna en central bov i dramat.

Så poängen här är att kvinnor drabbas hårdare i snitt, men att både män och kvinnor skulle tjäna på jämställdhet och frihet från pressen att anpassa sig till sin könsroll.

Allt hänger ihop. På samhällsnivå går vi miste om mycket kompetens på grund av all meningslös diskriminering. Globalt är det främst kvinnor som drabbas av den miljöförstöring som främst män orsakar. Historiska orättvisor går också i arv.

Alla kan vi varje dag påverka vilka normer och värderingar som präglar vårt samhälle. Män med makt har en avgörande roll i att förändra hur män förväntas bete sig, och ta oss bort från dagens destruktiva mansroll med macho, anti-plugg och egoism.

Mycket har blivit bättre över tid för jämställdheten, men än är det långt kvar till det samhälle där var och en kan leva som de vill, så länge det inte går ut över andra. Så låt kvinnodagen 8 mars bli ett startskott för frihet från könsrollerna!

#WeDo

Alternativ till fyra procent

04 mars 2018

Idag är jag med i radio P1: Godmorgon, världen! (från 6.37)

De ringde upp mig om alternativ till spärren på fyra procent i riksdagsvalet, utifrån ett blogginlägg jag skrev 2010 med klickbetesrubriken ”Jag vill ha sämre villkor för mitt parti!” – eftersom Miljöpartiet som anti-populister först lyfte förslaget på den tiden det tydligt skulle missgynna det egna partiet 

Bakgrunden är att många väljare röstar på partier som inte kommer in i riksdagen, så hur kan deras röster ändå påverka? Det alternativ jag lyfter är att det ska bli möjligt att göra ett andrahandsval (som lämnas in samtidigt som förstahandsvalet). Om det parti du i första hand röstar på inte klarar fyraprocentsspärren, så tillfaller din röst istället det parti du röstat på i andra hand (om du inte röstat blankt i andrahandsvalet).

På så sätt blir färre röster ”bortkastade” och fler väljares röster blir representerade i riksdagen, vilket stärker demokratin. Det finns då normalt ingen taktisk nackdel med att rösta på det parti du faktiskt tycker är bäst.

I inslaget i radio idag, så kommenterade Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap, att sådan här alternativröstning som jag lyfte, vore fullt möjligt och att det kanske kommer vara verklighet om 10-20 år.

Systemet används redan i flera länder och i Miljöpartiets interna val. På MP-kongressen 2007 var vi många som drev igenom ”att mp börjar driva frågan om en förändring av valsystemet till någon form av preferensvalsystem”.

Än finns inget svenskt parti(?) som håller med om detta, men om 2-4 partier hamnar strax under 4 procent i höstens val, så kanske debatten får fart igen?

Det finns för- och nackdelar med alla system. Nästan alla länder har ju alternativ till fyraprocentsspärren, och varje land vill behålla just sina regler. Så varför inte tänka fritt och mer oberoende av hur det är just nu?

Lagom är bäst, men ibland är ingenting lagom

01 januari 2018

%d bloggare gillar detta: