Jämställdhet ger frihet

08 mars 2018

Pojke eller flicka.png

Genom hela livet behandlas och skildras kvinnor och män olika, och blir därför långt mer olika än vad som naturligt skulle ske.

Det första som frågas om ett nyfött barn är inte om barnet och föräldrarna mår bra, utan oftare om vilket kön barnet har. Sedan anpassar vi – mest omedvetet – vårt beteende efter denna kunskap. Det finns dock ingen särskild ”biltvättargen” eller naturlag som gör flickor passiva och pojkar aktiva.

Exempel: Flickor föds inte med rosa täcken. Vilka färger som förknippats med vilket kön har varierat med tid och kultur. För 100 år sedan förknippades inte rosa med kvinnor, och tids nog lär det svänga igen. Självklart kan en flicka välja rosa kläder, och en pojke kan avstå. Problemet är att förväntas bete sig på ett visst sätt bara på grund av ens kön. Det kan handla om allt ifrån hur vi visar/döljer känslor, till vilka yrken vi väljer.

Så vad är poängen med att följa meningslösa normer som någon annan hittat på? När det till exempel lanseras särskilda pennor för flickor – är det då för att flickor krävt andra pennor än pojkar, eller för att företagen vill öka sin försäljning?

Begränsande könsroller drabbar både män och kvinnor, men missgynnar kvinnor som grupp mer än män som grupp. I snitt har gruppen kvinnor lägre lön, gör mer av hushållsarbetet, går inte raka vägen hem av rädsla för våldtäkt, känner större oro än män och utsätts oftare för sexuella trakasserier. På de högsta maktpositionerna är det fortfarande män som dominerar, kvinnor i idrottslag får mindre resurser, kvinnor blir sedda som tjatiga om de talar lika mycket som män i en grupp, och så vidare.

Feminist är den som ser att gruppen kvinnor generellt sett missgynnas mer än gruppen män, och som verkar för att gruppen kvinnor ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter som gruppen män.

Sedan finns det ju andra diskrimineringsgrunder också som samverkar, och det är inte svårt att hitta enskilda män som missgynnas, vilket också behöver åtgärdas. Men även när män drabbas värre är ofta könsrollerna en central bov i dramat.

Så poängen här är att kvinnor drabbas hårdare i snitt, men att både män och kvinnor skulle tjäna på jämställdhet och frihet från pressen att anpassa sig till sin könsroll.

Allt hänger ihop. På samhällsnivå går vi miste om mycket kompetens på grund av all meningslös diskriminering. Globalt är det främst kvinnor som drabbas av den miljöförstöring som främst män orsakar. Historiska orättvisor går också i arv.

Alla kan vi varje dag påverka vilka normer och värderingar som präglar vårt samhälle. Män med makt har en avgörande roll i att förändra hur män förväntas bete sig, och ta oss bort från dagens destruktiva mansroll med macho, anti-plugg och egoism.

Mycket har blivit bättre över tid för jämställdheten, men än är det långt kvar till det samhälle där var och en kan leva som de vill, så länge det inte går ut över andra. Så låt kvinnodagen 8 mars bli ett startskott för frihet från könsrollerna!

#WeDo

Annonser

Alternativ till fyra procent

04 mars 2018

Idag är jag med i radio P1: Godmorgon, världen! (från 6.37)

De ringde upp mig om alternativ till spärren på fyra procent i riksdagsvalet, utifrån ett blogginlägg jag skrev 2010 med klickbetesrubriken ”Jag vill ha sämre villkor för mitt parti!” – eftersom Miljöpartiet som anti-populister först lyfte förslaget på den tiden det tydligt skulle missgynna det egna partiet 

Bakgrunden är att många väljare röstar på partier som inte kommer in i riksdagen, så hur kan deras röster ändå påverka? Det alternativ jag lyfter är att det ska bli möjligt att göra ett andrahandsval (som lämnas in samtidigt som förstahandsvalet). Om det parti du i första hand röstar på inte klarar fyraprocentsspärren, så tillfaller din röst istället det parti du röstat på i andra hand (om du inte röstat blankt i andrahandsvalet).

På så sätt blir färre röster ”bortkastade” och fler väljares röster blir representerade i riksdagen, vilket stärker demokratin. Det finns då normalt ingen taktisk nackdel med att rösta på det parti du faktiskt tycker är bäst.

I inslaget i radio idag, så kommenterade Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap, att sådan här alternativröstning som jag lyfte, vore fullt möjligt och att det kanske kommer vara verklighet om 10-20 år.

Systemet används redan i flera länder och i Miljöpartiets interna val. På MP-kongressen 2007 var vi många som drev igenom ”att mp börjar driva frågan om en förändring av valsystemet till någon form av preferensvalsystem”.

Än finns inget svenskt parti(?) som håller med om detta, men om 2-4 partier hamnar strax under 4 procent i höstens val, så kanske debatten får fart igen?

Det finns för- och nackdelar med alla system. Nästan alla länder har ju alternativ till fyraprocentsspärren, och varje land vill behålla just sina regler. Så varför inte tänka fritt och mer oberoende av hur det är just nu?

Lagom är bäst, men ibland är ingenting lagom

01 januari 2018

Göran Hådén

20 december 2017

WHO: 23 % dör av miljöförstöring

11 september 2017

23 procent av alla människor dör på grund av miljöförstöring. Det innebär cirka 13 miljoner människor om året som dör av miljöförstöring.

Miljoner människor beräknas redan dött av klimatförändringar. Näst efter hjärt-kärlsjukdomar med ca 17 miljoner döda per år, verkar miljöförstöring vara den vanligaste dödsorsaken för människor. Men det beror förstås också på hur man kategoriserar. Smittsamma sjukdomar kan också vara något vanligare än miljöförstöring även om vi räknar bort de fall som är både och.

Inom kategorin miljöförstöring verkar luftföroreningar vara den vanligaste dödsorsaken med 3-7 miljoner döda per år. Förtida död pga luftföroreningar drabbar drygt 5000 i Sverige årligen, många pga biltrafik i städer eller vedeldning. Samhällskostnaden för sämre hälsa pga luftföroreningarna i Sverige beräknas till 42 miljarder per år, dvs. ca 200 000 kr utslaget på en trebarnsfamilj över 10 år. 92 procent av alla människor i världen bor på platser där luftkvaliteten överskrider WHO:s gränsvärden.

Är inte det skäl nog att agera mera?

Därför flygskatt

18 augusti 2017

Flygskatt opinion nov 2016

Här är min debattartikel utifrån SIFO-undersökningen ovan. Trots det folkliga stödet är det fortfarande bara MP, S och V som stöder flygskatten i riksdagen. Det finns också en senare undersökning från DN/Ipsos där stödet efter all lobbyism inte är lika massivt, men där det fortfarande finns folkligt stöd för flygskatten – och det är ändå utan att kommande generationer får rösta.

Här är min övergripande debattartikel om flygskatten – om du bara ska klicka på en länk här är det den (inga betalväggar i mina länkar). När jag skrev att flygskatten är bra för oss i Norrland fick jag tre repliker – från Centerpartiet, Centerpartiet och Svenskt flyg. Samt en pilot som skrev FÖR flygskatt.

I min slutreplik tydliggör jag ytterligare varför flyget måste minska. Det förnybara bränslet räcker inte på långa vägar och höghöjdseffekter ger stor klimatpåverkan oavsett bränsle.

Biobränsle flyget

Landstinget Västernorrland minskade snabbt sina flygresor till Stockholm med 80 procent genom intern klimatkompensation och mer videokonferenser. Fler kan göra så och flygskatten skulle vara ett viktigt steg i rätt riktning.

Sverige är ett av världens billigaste länder att flyga i och från. I de flesta länder kostar det i snitt mer än dubbelt så mycket per mil och i t.ex. Kanada, Australien och Danmark kostar det mer än tre gånger så mycket.

När fikat på flygplatsen kan kosta mer än flygresan utomlands är det något som är väldigt fel. Här ett flygbolag som i Göteborg själva tydliggör varför vi bör införa en klimatskatt även för flyget:

Flygskatt rimligt.jpg

Mina reservationer till MP-kongressen 2017

07 maj 2017

Göran valkampanj

Hela 783 yrkanden har ombuden att ta ställning till i motionshäftet till MP-kongressen. Det finns många välskrivna motioner och även många kloka kommentarer från partistyrelsen (PS). Med det sagt så håller jag förstås inte med om alla svar PS lämnat på kongressmotionerna. Som ledamot i PS har jag reserverat mig i vissa särskilt viktiga frågor, vilket innebär att jag är fri att förespråka ett annat beslut på kongressen. Mina reservationer (utan rangordning) är följande:

Motion 7.11: Öppna upp processerna i MP. Yrkandet är ”att partistyrelsen öppet i kongresshandlingarna som utsänds inför kongresserna redovisar de reservationer som har lagts vid behandling av kongressmotioner respektive propositioner”. PS vill avslå, men jag stödjer och därav det här blogginlägget. 

Motion 2.12: Stoppa ofrivillig telefonförsäljning. Yrkandet lyder: ”att MP verkar för att telefonförsäljning endast ska vara tillåten till dem som aktivt begärt det”. Vilket vore rimligt, eftersom endast en enda procent ser det som positivt att bli kontaktade av telefonförsäljare som ringer från företag som de inte är kunder hos.

Många konsumenter känner sig lurade och irriterade, många onödiga prylköp ökar jordens feber och till och med statsvetare klagar nu på den omfattande telefonförsäljningen eftersom den bidragit till att många inte längre svarar okända nummer i telefon, vilket gör att det blir stort bortfall i opinionsundersökningar.

Motion 3.12: Drivmedlens roll i omställningen till ett hållbart transportsystem. Här reserverade jag mig emot att partistyrelsen avslog alla förslag om ökad klimathänsyn för regler och efterföljande av höga hastighetsgränser. Faktum är att inte ens hela klimatklivet väger upp den klimatpåverkan som fortkörningar i högre hastigheter medför, då bränsleförbrukningen per mil ökar snabbt efter cirka 80 km/h.

Motion 3.17: Minska klimatpåverkan i närtid främst. PS menar att vi redan gör det och vill ha besvarat, men jag vill bifalla då de största effekterna av dagens MP-klimatpolitik väntas i framtiden. Då det inte går att kompromissa med naturens villkor, måste vi i mycket högre grad även satsa på åtgärder som ger stor och snabb effekt direkt, och som andra länder enkelt kan ta efter.

Enligt FN:s klimatpanel IPCC:s försiktiga beräkningar så kommer vi redan om tre år med nuvarande utsläppstakt inte ens ha 67 % chans att klara 1,5-gradersmålet, och detta även om alla klimatskadliga utsläpp i världen sedan skulle försvinna över en natt. Vilket de förstås inte kommer göra.

Motion 4.12: Arbetstidsförkortning som en klimat- och välfärdsfråga inför valet 2018. PS vill ha besvarad, dvs menar att vi redan driver detta. Vilket jag inte håller med om, så jag vill bifalla. Arbetstidsförkortning kan ha mycket stor betydelse för minskad klimatpåverkan då den minskar rekyleffekten.

Motion 5.9: Befria oss från maktförskjutande avtal av typen CETA/TTIP/TISA. Det här är väldigt viktiga frågor där det inte räcker att vi har kritik, vi måste också driva ett hårt motstånd. Det finns väldigt mycket att säga om varför, så läs gärna ttippen.se (även om CETA) och den här rapporten. Båda är skrivna av Rikard Allvin som länge jobbat med de här frågorna för MP i EU-parlamentet. Jag har reserverat mig till förmån för följande: 

att kongressen antar det som Miljöpartiets hållning att verka emot CETA-avtalet

att MP verkar för att regeringen skickar en förfrågan till EU-domstolen kring huruvida CETA-avtalet är förenligt med EU:s fördrag

att MP inom ramen för regeringssamarbetet verkar för att regeringen inte lägger fram propositioner till riksdagen med investeringsavtal där Sverige och/eller EU är part som ger företag möjlighet att ensidigt och utanför nationella domstolar stämma stater

att MP inom ramen för regeringssamarbetet verkar för att propositioner inte innehåller avtal till vilket Sverige och/eller EU är part som har eller delvis baserar sig på en negativ förteckning och/eller innehåller så kallade ratchetklausuler

Motion 13.8: Solidarisk ekonomi, att-sats 24: ”att MP tar fram en handlingsplan för ekonomisk jämlikhet”. PS vill inte prioritera detta, men jag vill bifalla. De extrema ekonomiska klyftorna skadar samhället djupt. Vi kan inte bara säga nej till olika förslag för ökad ekonomisk jämlikhet utan att i tillräcklig utsträckning ha egna förslag.

Motion 14.4: Seniorliv. Här reserverade jag mig emot partistyrelsens nya att-sats 6 om att höja pensionsåldern utan att villkora det med tidsväxling mot minst lika lång ökad fri tid tidigare i livet.

Partiprogrammet är tydligt här: ”Vår vision är ett arbetsliv som präglas av en hälsosam balans mellan arbete och fritid. En viktig reform är att sänka arbetstiden. I ett första steg har vi som målsättning att sänka normalarbetstiden till 35 timmar per vecka. Hela samhället tjänar på att människor orkar och vill arbeta fram till pensionen utan att slås ut på grund av stress eller för hårda arbetsvillkor.”

Motion 15.4: Tågtrafiken och infrastrukturens roll i omställningen till ett hållbart transportsystem. Här vill PS avslå att-sats 14 och 15, men jag stödjer.

Att-sats 14: ”att MP verkar för att start- och landningstider på trafikstarka flygplatser utauktioneras, så att kapaciteten på befintliga flygplatser utnyttjas effektivt. Regionala hänsyn bör tas”.

Dessa klimatsmarta ”trängselavgifter” för flyget har drivits av bland andra Karin Svensson Smith, vår ordförande i riksdagens trafikutskott, där alla partier var för det redan 2008. Själv drev jag det ofta när vi motiverade nedläggningen av Bromma flygplats. Bra argument emot saknas, så vi borde kunna förverkliga förslaget.

Att-sats 15: ”att MP verkar för att inga nyetableringar eller kapacitetsutbyggnader av flygplatser tillåts”. Vilket också skulle underlättas av nyss nämnda att-sats 14.

Motion 16.1: Automatisk registrering i donationsregistret. Förslaget är att det är de som inte vill donera sina organ och vävnader efter döden som ska säga till, istället för tvärtom. PS vill avslå, men jag stödjer.

Det är rimligt att det alternativ som både räddar liv och som flest föredrar, också är det alternativ som i regel gäller om medborgaren under hela sitt liv inte brytt sig om att uttrycka sin vilja i frågan. Självklart ska det då upprepade gånger mycket tydligt framgå för alla vad som gäller.

Det har visat sig i andra länder att vad som är ”default-valet” spelar stor roll även i denna fråga. Vi kan således rädda många liv med denna enkla åtgärd. Det är en extra intressant fråga då den väcker starka känslor hos både förespråkare och motståndare längs en ideologisk skiljelinje som annars sällan är synlig i politiken.

Ja till djurskyddsmyndighet

04 maj 2017

Katt

Partistyrelsen föreslår att Miljöpartiet åter ska driva kravet på en djurskyddsmyndighet i sitt svar på den här motionen till Miljöpartiets kongress 2017 om att stärka strukturen för djuren:

Ja till djurskyddsmyndighet och djurskyddsminister

Inskickad av: Göran Hådén
Stöds av: Anders Strand, Anna Hansson, Annika Hansén-Eriksson, Anna Sibinska, Christina Waldenström, Billy Larsson, Fredrik Ekström, Evelina Alsén, BirGitta Tornérhielm, Göran Nordström, Håkan Larsson, Isak Betsimon, John Ottosson, Karin Persson, Karin Michal, Kukkamariia Valtola Sjöberg, Lena Svahn, Linus Pettersson Lakso, Maini Sorri Hongslo, Maj Ardesjö, Ylva Bandmann, Maria Moraes, Marina Hardenbildt, Michel Diaz Nocetti, Mikael Vilbaste, Martin Nyberg, Richard Holmqvist, Sofia Hallström, Suzanne AW Jansson, Terese Askerstedt, Anneli Vitterskog, MP Härnösand

Solidaritet med djur har alltid varit en central del i grön ideologi. De cirka 100 miljoner djur som varje år föds upp och slaktas i Sverige är beroende av djurpolitiken.

MP var drivande när Sverige 2004 blev första land i världen med en djurskyddsmyndighet. Tyvärr avvecklades den strax efter att Alliansen tog över regeringsmakten 2006. För att inte bidra till för hastiga stora förändringar fram och tillbaka nöjde vi oss därefter med att kräva en djuretisk ombudsman. Men nu tio år senare är det hög tid att åter väcka kravet på en djurskyddsmyndighet.

Det behövs även en djurskyddsminister, vilket vi drev förra gången vi inte hade en alliansregering. Djurskyddsministrar finns redan i Belgiens samtliga tre regioner med gott resultat.

Djuren har ingen rösträtt, men det har du. Vi yrkar

1. att MP driver inrättandet av en djurskyddsmyndighet,

2. att MP driver inrättandet av en djurskyddsminister.

Partistyrelsens yttrande:
Bifall attsats 1, avslag attsats 2

Djurskyddsfrågorna är centrala för MP och regeringen planerar att lägga en djurskyddsproposition under mandatperioden. Vi vill också införa en djuretisk ombudsman och öka möjligheterna för djurskyddsorganisationerna att föra talan i djurskyddsmål. En djurskyddsmyndighet infördes 2004 och avvecklades tyvärr av alliansregeringen kort därefter, efter valet 2006.

Djurskyddsfrågorna är starkt kopplade till frågorna om en låg antibiotikaanvändning inom djurhållningen, eftersom ett gott djurskydd leder till friska djur och minimal antibiotikaanvändning. Vi anser att inrättande av en djurskyddsmyndighet skulle öka dessa frågors politiska tyngd och det skulle också tydliggöra Sveriges roll som ett av de främsta länderna då det gäller djurskydd. Idag är det tyvärr andra länder, med sämre djurhållning, som profilerar sig som progressiva inom djurskyddsområdet, vilket innebär att svensk produktion missar viktiga marknadsandelar internationellt.

Frågor om ansvarsfördelning inom regeringen är en förhandlingsfråga mellan MP och det eller de partier vi bildar regering med. Frågan kommer bli aktuell först i samband med regeringsförhandlingar efter nästa val. Våra förhandlingar ska då både i sakfrågor och frågor om vilka statsrådsfunktioner vi vill se i regering och vilka vi vill tillsätta som parti styras av vilka frågor vi väljer att prioritera högst i valmanifestet. Ett kongressbeslut om en enskild ministerpost blir svårhanterligt, då det blir svårt att se hur ett sådant beslut ska vägas mot vilka sakfrågor valkongressen prioriterar. Partistyrelsen avråder därför starkt från att fatta beslut om enskilda ministerposter, även när det som i detta fall finns goda argument för ett samlat och uttalat ansvar i en ministerportfölj.

Göran Hådéns presentation för omval till Miljöpartiet de grönas partistyrelse 2017

03 maj 2017

 

Göran Hådén

Lördag 27 maj väljs partistyrelsen på Miljöpartiets kongress i Linköping. Riksvalberedningen föreslår Hådén till omval med följande motivering:

Göran Hådén, Härnösand, 36 år (invald i PS 2012, PSAU sedan 2014)
Göran Hådén är profilerad inom partiet som radikal politisk tänkare i en rad frågor, bland annat klimatpolitik och lyckoforskning. Utifrån detta bidrar han med viktiga perspektiv till diskussioner och beslut i partistyrelsen. Göran har erfarenhet som biträdande kommunalråd i Härnösand och som ledamot i partiprogramsrevideringsgruppen. Göran sitter också i partistyrelsens arbetsutskott.

Egen presentation till kongressombuden
Kärnan i min gröna politiska vision är att alla ska få sina grundläggande behov tillfredsställda – oavsett tid, rum och art. Utöver det ska så många som möjligt få jämlika möjligheter att utvecklas för att må bra utan att förstöra för andra. Med den ideologiska ledstjärnan brukar jag hålla med om det allra mesta våra MP-kongresser beslutar. CETA? Nej tack.

Miljöpartiet ska fortsätta vara ett brett parti och visa hur allt hänger ihop. Vi ska vara ett parti både för de som oroar sig för den globala livsmedelsförsörjningen om 20 år, och även för dem som oroar sig för sina matpengar nästa vecka. Vi bör prioritera unik politik som kan få global spridning.

Med det sagt gläds jag åt att vi nu äntligen prioriterar miljö högst. Planetens feber är akut och helt avgörande för andra frågor. Kompromisser är en självklarhet i politiken, men det går inte att kompromissa med naturens villkor.

Som klimatpolitiskt ansvarig internt i partistyrelsen ser jag fram emot att slutföra arbetet med vår klimatfärdplan som ska ta helhetsgreppet på Miljöpartiets klimatpolitik och tydliggöra skillnader mot kompromisser i regeringen. Miljöpartiet måste bli så mycket bättre än andra partier på miljö, att vi lockar de allra flesta som tycker miljön är viktigast.

Vårt unika fokus på livskvalitet är centralt. Privat trivs jag med min frivilliga enkelhet – att välja rikedom i tid istället för i pengar. Så om jag blir omvald har jag fortsatt gott om tid för partistyrelsen och dess arbetsutskott där jag också är ledamot, och där mötena blir många över valrörelsen.

Jag driver många idéer som kan utveckla partiet. Till exempel initierade jag partiskatten för ministrar – vilket under den här mandatperioden ska stärka partiets ekonomi med miljonbelopp.

Jag ser goda möjligheter att stärka interndemokratin, samtidigt som partistyrelsen kan underlätta för hela partiet att öka andelen tid vi jobbar utåtriktat med att sprida och genomföra grön politik. För det är ju ändå främst det som är meningen med föreningen.

Utöver den här bloggen kan du också följa mig på Facebook, Twitter och Instagram.

Välbefinnande som politiskt mål?

20 mars 2017

mental-miljo-piller

Idag är det FN:s internationella dag för lycka, som firas med lanseringen av deras nya rapport om lycka och lyckoforskning.

Söker du något att lyssna på rekommenderas lyckopodden På tal om lycka, om hur vi kan bli lyckligare genom att använda lyckoforskningens resultat i vardagen. Nyligen inbjöds jag att debattera där om varför jag inte tror det är en bra idé att starta ”Lyckopartiet” i Sverige.

Miljöpartiet har alltid haft livskvalitet som en central del av vår politik, men uppenbarligen måste vi bli ännu bättre på det för att inte provocera fram ett särskilt lyckoparti. En fråga väl värd att fundera på utifrån det är hur vi ser på idén om lycka i bemärkelsen välbefinnande eller välmående som det övergripande målet för politiken, eller som ett av flera mål?

Argument för ett övergripande mål
Om vi inte vet vart vi ska, är det lätt att gå vilse. Som det är nu har vi många viktiga principer och idéer som vi försöker följa. Tyvärr saknar vår ideologiska kompass ett uttalat övergripande mål, vilket gör det onödigt svårt att göra prioriteringar som är konsekventa och framstår som de mest rimliga ur ett helhetsperspektiv.

Politik handlar om prioriteringar och vi tvingas ständigt ställa olika grupper och frågor mot varandra – kanske tydligast när budgetar ska förhandlas. Samhället har begränsade resurser och vi som enskilt parti har ett begränsat inflytande. Därför är det minst lika viktigt vad vi prioriterar, som vad vi tycker i olika frågor.

Övergripande mål kan även bidra till en bättre förståelse för vad den gröna ideologins olika idéer har gemensamt och hur allt hänger ihop. Dessutom kan en ledstjärna göra att vårt parti även för den breda allmänheten förknippas med något mer än bara miljö.

Solidaritet som mål?
Miljöpartiets tre solidariteter:
– solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet
– solidaritet med kommande generationer
– solidaritet med världens alla människor
Att vara en röst för alla som påverkas av våra politiska beslut, utan att själva kunna påverka – att bredda solidariteten i tid, rum och art är förstås väldigt viktigt och unikt.

Historien visar dock att ambitioner om solidaritet absolut inte är någon garanti för att människor ska må bra. För det behövs mer än så. Solidaritet är ett medel, inte ett mål. Det gäller också de andra centrala idéerna i grön ideologi som de gröna partierna globalt i stort är överens om.

Välbefinnande som mål?
Varför skulle då just välbefinnande vara ett lämpligt mål och ledstjärna för den gröna ideologin och politiken? Jo, i grunden är det ju faktiskt just välbefinnande vi vill uppnå med alla våra olika idéer och strävanden.

Det kan tyckas som en självklarhet att politiken ska sträva efter ökat välbefinnande. Hur många är egentligen emot välbefinnande? För att travestera ett citat från filmen Monopol:
– Vi har helt enkelt frågat folk:
Vill ni må bra? Ja.
Vill ni må dåligt? Nej.

Ett steg på den här vägen är att regeringen nu lanserar nya välfärdsmått för att mäta ekologins och ekonomins långsiktiga hållbarhet och människors livskvalitet.

Det enklaste sättet att öka välbefinnandet är att se till att alla har sina grundbehov tillfredsställda. Till ”alla” räknar vi i enlighet med de tre solidariteterna även kommande generationer, människor i andra länder och djuren. Långsiktigt är den bästa metoden för att trygga grundbehoven att sluta förstöra miljön.

Pengar utöver grundbehoven har vad nationalekonomer kallar en avtagande marginalnytta, dvs det blir allt svårare att ”köpa lycka” ju rikare en blir. Dock inte omöjligt, som jag skrivit om här.

Intresset för lyckoforskning i politiken har exploderat det senaste årtiondet. Världens länder enades i FN 2011 om att lyfta lyckan politiskt. I Bhutan är lycka det högsta målet och kungen där har utifrån lyckoforskningens rön till betydande del infört demokrati, delvis mot folkets vilja! I Sverige har en stor del av riksdagsgruppen i MP motionerat om lycka som politiskt mål.

Lycka mätt som nöjdhet med livet har knappt ändrats alls i Sverige sedan mätserien började på 70-talet. Detta trots att vi stjäl så mycket av kommande generationer och har större kunskaper än någonsin. Det är ett stort misslyckande för politiken som vi måste ta tag i bättre.

Fokus på välbefinnande är positivt, hoppingivande och därför ett perfekt komplement till det dystra miljöbudskap som är oundvikligt. Det finns gott om forskning som visar att mycket av miljöanpassningen faktiskt kan vara bra för välbefinnandet även på kort sikt.

Om du vill läsa mer om forskningen kring vägar till välbefinnande, så har jag skrivit en fyllig sammanfattning här.


%d bloggare gillar detta: