Så lite krävs för nollsvält

23 november 2020

En ny AI-genomgång av hela 500 000 vetenskapliga artiklar och rapporter från de senaste 20 åren har sökt den mest kostnadseffektiva balansen av åtgärder för att nå världens länders mål om nollsvält till 2030.

Resultatet är att det endast beräknas kosta fem procent av USA:s militärbudget. Till och med Sveriges försvarsbudget ensamt beräknas räcka till att nästan halvera hungern genom de ”enklaste” åtgärderna.

Även fast den exakta siffran kan bli dyrare av olika skäl, så är ändå den stora poängen att vi har alla möjligheter att göra skillnad genom att dela med oss mer, som stater och som effektiva altruister här.

De cirka 50 kr per månad som Sverige och en rad andra rika länder nu ska finansiera i basinkomst till 80 procent av Sudans befolkning är så mycket mer värt för människor i extrem fattigdom i ett fattigt land, än för oss.

Det sägs att handel är viktigare än bistånd, men av 100 kr kan över 90 komma fram genom direkt bidrag, medan endast enstaka procent av många varor vi köper når den extremt fattiga arbetaren längst ner i kedjan, och då till priset av produktionens miljöförstöring.

För 150 år sedan krävdes många norrlänningar på motprestationer för att få hjälp mot svälten av den egna staten. Nu har vi kommit längre. Långt nog för att nå målet mätta magar i FN:s Agenda 2030?

Jag har skrivit mycket mer om det här i Mat och klimat.

Analys av analyser

06 november 2020

Ett idrottslag kan bedömas väldigt olika utifrån om ett enda skott från en enda spelare gick stolpe in eller stolpe ut.

På samma sätt kan analyser om varför ett politiskt val gick som det gick, vinklas radikalt annorlunda utifrån vilken sida som hade motsvarande små marginaler på sin sida.

Men borde inte korrekta analyser om orsaker till valresultat eller idrottsmatcher bli 99 procent likadana om det bara var 1 procent som avgjorde vem som vann?

Istället får vi mest höra vad vinnaren gjorde rätt och vad förloraren gjorde fel, trots att de uppnådde nästan exakt lika höga resultat.

Däremot kan det förstås bli radikalt annorlunda framtidsanalyser utifrån vem som vinner, men det jag tvivlar på är att utifrån vem som vinner en väldigt jämn kamp göra radikalt annorlunda analyser om det som redan hänt.

Ett mer balanserat svar på varför det blev som det blev, kan också ge bättre svar på den ständigt centrala framtidsfrågan: Hur kan vi nu göra det bästa av situationen?

Sammanfattningar av böcker

27 oktober 2020

Varje månad publiceras över tusen böcker enbart i Sverige och cirka en bok i månaden läses av snittpersonen. Så den som vill hänga med (och inte är artificiell intelligens) behöver sammanfattningar av böcker.

De mest kända böckerna sammanfattas ofta bra (inklusive kritik) på engelska Wikipedia. Annars finns öppna sidor för boksammanfattningar på engelska samlade här.

Det finns också en sida på engelska för sammanfattningar av sammanfattningarna i Ted talks här.

Sedan har vi de som säljer kortade versioner av böcker, men då känner åtminstone jag att det varken blir hackat eller malet.

På svenska har jag tyvärr inte hittat någon bra hemsida för sammanfattningar av böcker. Men Göran Hägg har sammanfattat böcker i boken 1001 böcker du måste läsa innan du dör (2008).

Själv har jag skrivit sammanfattningar av diverse populärvetenskapliga böcker om främst lycka och miljö här.

Vill du sprida egna sammanfattningar finns Facebook-gruppen Snacka om böcker.

Sammanfattning av Stephen Hawkings sista bok Korta svar på stora frågor (2018)

26 oktober 2020

Förord från han som spelade Hawking på bio: Stephen var väldigt bra och rolig. Introduktion från vän och professorskollega: Stephen var väldigt bra och kreativ. Hawkings eget förord: Vi måste ställa och försöka besvara de stora frågorna.

Kapitel 1: Finns Gud? Svar: Nej, vetenskapen visar att tiden inte fanns innan Big bang. Naturlagarna kan iofs kallas Gud om så önskas, men vilken skillnad skulle det göra?

Kapitel 2: Hur började alltihop? Svar: Med Big bang för 13,8 miljarder år sedan. Vårt universum är nog oändligt, men tiden kanske tar slut här om sisådär 20 miljarder år.

Kapitel 3: Finns annat intelligent liv i universum? Svar: Troligen. Dessutom är datavirus liv. Varför verkar intelligent liv sällsynt? Några skäl: Evolutionen gynnar överlevnad, och intelligens innebär till slut att individer kan utrota alla. * Vi har hittills bara letat motsvarande en liter i en ocean, och har nyss blivit synliga själva. * Vi har haft väldig tur i många miljoner år, då vi inte hindrats i vår utveckling fram till nu.

Kapitel 4: Kan vi förutsäga framtiden? Svar: I huvudsak inte, pga slump och komplexitet.

Kapitel 5: Vad finns inuti ett svart hål? Svar: Allt och inget. Ut kommer nog Hawkingstrålning.

Kapitel 6: Är tidsresor möjliga? Svar: Möjligen med maskhål i rumtid krökt av antimateria och negativ energi, samt om fri vilja ej finns eller att varje val skapar alternativ historia/universum.

Kapitel 7: Kommer vi överleva på jorden? Svar: Slut inom 1000 år pga miljö, kärnvapen, etc.

Kapitel 8: Bör vi kolonisera rymden? Svar: Ja, annars dör vi ut på jorden. Börja med färdig månbas på 40-talet, nå mars på 60-talet, res till närmsta exoplanet inom 200-500 år, osv.

Kapitel 9: Kommer artificiell intelligens övertrumfa vår egen? Svar: Ja, troligen inom 100 år.

Kapitel 10: Hur ska vi forma framtiden? Svar: Med vetenskap, nyfikenhet, tålamod, fantasi.

Efterord av dotter: Pappa var väldigt bra, hyllad och ödmjuk. Tack alla som hjälpt.

Bonuscitat: ”Nuvarande exponentiella tillväxt kan inte fortsätta i tusen år till. Redan omkring år 2600 skulle den mänskliga befolkningen börja trampa varandra på tårna, och dess elförbrukning skulle få jorden att glöda i rött. Om man skulle lägga alla nya böcker som ges ut i en lång rad skulle man vara tvungen att röra sig med en hastighet på närmare 145 kilometer i timmen bara för att hålla jämna steg med dess ökande längd.”

Tio saker vi lärt oss av Rymdslottet

25 oktober 2020
Den lilla ljusblå pricken i mitten är jorden.


Tidlös allmänbildande humor är en utmärkt typ av information. Så om repetition är kunskapens moder är det hög tid att sammanfatta tio lärdomar från hyllade Rymdslottet, där kungafamiljen förklarar om allt bortom himmel och jord.

1. Vi är alltid på en plats vi aldrig varit på förr, eftersom jorden, solsystemet och hela galaxen rör sig i universum.

2. Varje dag är längre än gårdagen. När dinosaurierna levde var dygnet cirka 23 timmar. När solen slukar jorden om cirka fem miljarder år kommer dygnet vara cirka 1000 timmar långt.

3. Den som vore osynlig vore också blind, eftersom ögonen inte skulle fungera att se med om de var genomskinliga.

4. Cirka 99,9 procent av alla arter som levt har utrotats.

5. Klimatförändringarna lär medföra att havsströmmar börjar avstanna. Då syresätts inte havsbottnarna och anaeroba bakterier tar över. De andas ut den dödliga gasen vätesulfid som då stiger ur havet och ibland sveper in över land. Då de flesta människor lever vid havskuster kommer de flesta människor löpa risk att dö av det.

6. Om universum haft perfekt balans, hade atomer inte klumpat ihop sig och liv aldrig bildats.

7. Om fyra miljarder år kommer Andromedagalaxen krocka med Vintergatan, men troligen kommer inga stjärnor krocka ändå eftersom avstånden mellan stjärnorna är så enorma.

8. Det lär finnas fler planeter med liv än det finns sandkorn på jorden.

9. Inom 10-20 år lär vi få veta att vi inte är ensamma i universum, eftersom vi söker mycket mer effektivt nu. Nasa planerar också färd till havet under isen på månen Europa på 20-talet. Eventuellt möte med högre livsformer lär dock dröja. Vilket är bra, då en mindre avancerad kultur nästan alltid går under i mötet med högre makt, oavsett intentioner hos parterna.

10. Om högre livsformer på annan planet befinner sig på samma eller lägre utvecklingsgrad än oss, så lär vi inte märka av varandra. Men är de till exempel en miljard år före oss, så är frågan om vi ens kommer begripa huruvida de är här. Sannolikheten att mötas av vänliga utomjordingar som är ”lagom” före oss, kanske 200 år, kräver extrem tur.

Guide till allhelgonaveckan

24 oktober 2020


Alla helgons dag, allhelgonadagen, alla själars dag, Halloween, osv. Här reder vi ut vad som är vad, vad som är när och varför. Givetvis med twister här och var.

I många länder med kristendom är det här inte komplicerat. Där är varje år 31 oktober Halloween, 1 november dagen för att minnas helgon (All Saints’ Day) och 2 november dagen för att minnas nära och kära (All Souls’ Day). Men i Sverige är det rörigare.

Alla helgons dag är alltid dagen innan första söndagen i november, dvs den lördag som infaller 31/10-6/11. Då minns och hedras nära och kära som lämnat jordelivet, ofta genom att tända ljus på gravarna. Att uppmärksamma Alla helgons dag just genom gravljus tog fart i Sverige efter andra världskriget. Tidigare var det vanligare att tända gravljus på julafton, så nu gör vissa både och.

Alla helgons dag skapades 855 och spreds hit när Sverige blev kristet och katolskt. Det är en minnesdag för helgon som inte har en särskild minnesdag – exempelvis Heliga Birgitta, Lucia och Staffan stalledräng. Men just dessa har ju i Sverige även fått andra dagar.

Alla själars dag infaller alltid dagen efter, dvs första söndagen i november. Den dagen är, som namnet antyder, avsedd för det som många svenskar nu istället gör på Alla helgons dag – att minnas nära och kära. Alla själars dag blev åter helgdag i Svenska kyrkan 2002.

Allhelgonadagen är alltid 1 november och står kvar i almanackan trots att själva syftet med dagen flyttades redan 1772 till samma veckas söndag. Båda dagarna hette då Alla helgons dag OCH Allhelgonadagen som synonym.

1953 flyttades denna röda helgdag från söndag till lördag, för på den tiden ville politikerna att svenska folket skulle få MER ledig tid. Den politiska kampen för mer fri tid var dock så framgångsrik att poängen försvann när senare alla lördagar blev arbetsfria som norm…

Samtidigt 1953 blev Alla helgons dag namnet på lördagen och allhelgonadagen namnet på 1 november – vilket ibland ändå blir samma datum. Kvarlevan allhelgonadagen har alltså inte fyllt något viktigt syfte i Sverige på 248 år nu, utan mest medfört förvirring och gråtande barn, då ingen officiell namnsdag släpps fram 1/11.

All helgona dag är ett äldre namn för allhelgonadagen.

AllahelgOnsdag är en felhörning av Alla helgons dag.

Allhelgonahelgen är hela den helg då Alla helgons dag infaller. Kompliceras dock av att vanliga uppfattningar om när en helg börjar varierar från fredag eftermiddag (Nationalencyklopedin) till lördag kl. 18 (Svenska kyrkan).

Allhelgonaveckan är i sammanhanget något så märkligt som precis vad det låter som, dvs syftar på hela veckan.

Allhelgonaafton är ytterligare en dag utan funktion i Sverige, som här infaller dagen innan Alla helgons dag. Det är dock denna dag som givit namn åt Halloween. Alla helgons afton blir på engelska All hallows eve(ning), vilket i sin tur blev Halloween, med främsta ursprung på Irland.

Halloween är alltid 31 oktober och tog fart i Sverige när dåvarande Svenska köpmannaförbundet 1997 bestämde sig för att satsa på Halloween i landets butiker för att öka konsumtionen. Vilket för miljön matchar Halloweens skräcktema.

På Halloween är tiggeri och skrämmeri som mest accepterat, men mest från barn. Vårens motsvarighet är skärtorsdagen, men då handlar det bara om tiggeri. Dock ville många svenskar innan coronakrisen förbjuda tiggeri och att offentligt dölja ansiktet, så vi får väl se hur långlivat det blir med ”bus eller godis” i Sverige. Däremot har jag ännu inte sett några krav på förbud mot att minnas döda, så vi lär leva med dessa dagar länge.

Just i år infaller Halloween på samma dag som Alla helgons dag och även covid-19 blir i år en tydlig nackdel för Halloween. Men de som saknar Halloween 31/10 behöver bara vänta tre dagar tills presidentvalet i USA kan fylla en liknande funktion.

Finns då ingen trygg hamn för lycka i allt detta? Jo, på allhelgonadagen firas att det är exakt 50 år sedan ABBA-medlemmarna gjorde sin första offentliga konsert tillsammans!

Det är som ni ser mycket att hålla reda på här, men det enda som i praktiken lär påverka våra liv årligen är att många besöker avlidna den lördag som infaller 31/10-6/11, samt att de som leker avlidna kan besöka dig för att tigga godis 31/10 – eller helgen innan, eller helgen efter, eftersom barn inte håller reda på dagar som inte ens vi vuxna håller reda på.

Traditioner tenderar likt mycket annat bli mer komplexa med tiden när saker ändras och läggs till utan att det vi lämnat helt försvinner. Men förhoppningsvis kan denna genomgång vara till nytta resten av våra liv, om inte annat som inspiration för att komplicera ännu mer med egna påhitt, till exempel att lansera Annandag allhelgona 🙂

https://www.youtube.com/watch?v=i1nDRBSaHQQ

Hur värderas djur?

23 oktober 2020


Frågan är inte om de kan tänka.
Frågan är inte om de kan tala.
Frågan är om de kan lida.

Så skrev filosofen Jeremy Bentham om djuren redan 1789.

Idag vet vi sedan länge att djur i högsta grad kan lida. I försök har de flesta torskar som en gång nappat på en krok, inte tagit ett bete på krok igen ens efter att ha fått svälta. Kycklingarna i våra svenska djurfabriker väljer foder med smärtstillande medel om de kan.

De senaste årtiondenas forskning har visat att skillnaden mellan djur och människor även i andra känslor är mycket mindre än många tidigare trott. Det har visat sig att även råttor kan uppvisa egenskaper som tvivel, avundsjuka, empati, altruism, rättvisekänslor och medvetenhet om sina kunskapsgränser. Råttor skrattar och reagerar på kittling, men på frekvenser för höga för det mänskliga örat att uppfatta. På internet sprids filmklipp på elefanter som målar, en kråka som åker pulka, grisar som spelar datorspel, osv. Min ko vill ha roligt, är den talande titeln på Astrid Lindgrens stridsskrift för djuren.

Sveriges djurskyddslagar har bra övergripande skrivningar om djurens rätt att må bra och slippa onödigt lidande, men som så ofta är det inte de fina orden som brister, utan den praktiska tillämpningen. Så i praktiken är det både lagligt och normaliserat med trånga utrymmen, sönderavlade broilerkycklingar som tvingas stå i sin egen lösa avföring och få frätskador, fiskar i fiskodlingar som tvingas leva så tätt att de skaver sönder varandra, minkar som får beteendestörningar och börjar äta på varandra på grund av sina extremt onaturliga liv.

Det här är inga enskilda undantag utan både vardag och helg för de flesta djur som föds upp i Sverige. Även i den ekologiska djuruppfödningen finns regler som tillåter sex hönor per kvadratmeter. Det är förstås bättre än utan KRAV, men är det tillräckligt bra?

De flesta svenskar ser sig som djurvänner och tycker det är väldigt viktigt hur djuren föds upp, transporteras och slaktas. Därför blir folk förvånade när de får höra att till exempel kycklingar och grisar i de allra flesta fall aldrig får vara utomhus.

Det finns till och med en studie där cirka hälften av svenskarna anser att människors och djurs lidande är lika viktiga, vilket inte ens Djurens Rätt tycker. Tre procent tycker till och med att djurens lidande är viktigare. I en annan svensk studie är det ännu vanligare att empatin med vissa djur är större än empatin med människor. Ytterligare andra studier har visat på både fler och färre som likställer djur och människor, så det är uppenbarligen många som tänker så. Det är dock stor skillnad på djur och djur – exempelvis är den egna katten troligen mer uppskattad än kattens fästingar.

När människor tillfrågas så är attityderna normalt klart bättre än det faktiska beteendet, oavsett om det gäller miljö eller annat, men i frågan om hänsyn till djuren är den skillnaden alltså enorm. Svensk djurhållning är i verkligheten varken Bullerbyn, Bregottfabriken, bäst i världen eller ens generellt unik, även om vissa fördelar finns som lägre bruk av antibiotika.

Både här och globalt trängs djuren ihop. För att köttet ska klara konkurrensen begränsas djurhänsyn främst till vad som krävs av lagen och att de flesta djur ska överleva tills slakt. Individuell hänsyn är inte praktiskt möjligt med tiotusentals kycklingar i samma rum.

Undantagen är inte många då få konsumenter vill betala för dyrare kött, men det finns ju ändå producenter som försöker klara inkomsten genom kvalitet istället för kvantitet, eller som har ett fåtal köttdjur nästan som husdjur och klarar inkomsten på annat sätt.

För nu är det storskalighet som gäller. I den svenska köttindustrin föds det varje år upp omkring 100 miljoner kycklingar, cirka 5-10 miljoner ”odlade” fiskar, samt miljoner andra djur. Utifrån dagens nivåer äter en genomsnittlig svensk under sin livstid mer än 800 kycklingar, 4 kor, 2 får, 30 grisar och tusentals fiskar. Så i detta kan en enskild människa verkligen påverka.

Det är ett grundläggande biologiskt faktum att vi slösar stora resurser på att äta så högt i näringskedjan, när vi äter djur istället för växter. Men det mesta av jordens odlingsbara mark går idag till djurindustrin. Antalet större vilda djur har mer än halverats sedan Evert Taube 1971 uppmanade oss att göra tvärtom – att sluta utrota skogarnas alla djur. De trängs bort av en enda art: människan. Att även mindre djur snabbt försvinner kan alla de märka som nu sällan behöver rengöra bilens vindruta från krossade insekter.

Köttproduktionen drabbar inte bara djuren. Den har även en stor negativ påverkan på miljön, vår egen hälsa och antalet svältande människor. Trots detta lägger EU många miljarder kronor varje år på att göra kött billigt, så att varken vår eller djurens livsstil får plats på planeten.

Redan 1997 konstaterade Naturvårdsverket i rapporten Att äta för en bättre miljö, att köttkonsumtionen bör minska med 75 procent för miljön och rättvisans skull. Istället fortsatte köttkonsumtionen att öka i Sverige. Men de senaste åren har växtbaserad mat äntligen börjat slå igenom på bred front och köttkonsumtionen har nu minskat flera år i rad. De flesta kommuner har också tagit initiativ som en köttfri dag i veckan eller motsvarande i skolorna och det är lätt att göra mycket mer. Så nu får vi se till att även riksdagen, EU och FN börjar surfa på vegovågen.

Sverige måste likt många andra länder även stoppa minkfarmerna. Det kanske vanligaste argumentet för att fortsätta med pälsfarmer och annat djurplågeri är att andra länder annars kommer ta över vår andel av marknaden, så då kan lika gärna vi hålla på. Men historiskt sett är det ju nästan alltid de som vågat gå före, som sedan fått med sig resten på förändring av olika slag. Inte att alla enas om att ändra sig samtidigt, vilket vore orealistiskt. Historien visar också att förskjutningar i värderingar och handlande kan ske mycket snabbt.

Djur kan som sagt både lida eller må bra. Men de kan inte tala vårt språk. Därför måste vi föra djurens talan. För att citera Margaret Mead: Tvivla aldrig på att en liten grupp omtänksamma och engagerade människor kan förändra världen. Det är faktiskt det enda som någonsin fungerat.

Texten ovan är tidigare publicerad i webbtidningen Mat & klimat. Mina texter där finns samlade här.

10-talet tankar om 10-talet

01 januari 2020

10-talet Wisti

10-talet alltså – jag minns det som igår! 🙂

Jag gillar nytt år och nytt decennium, för då kommer fler övergripande långsiktiga reflektioner. Vad är egentligen det viktigaste som händer och vart är vi på väg?

De viktigaste händelserna på 10-talet var det nästan ingen som förutsåg när 10-talet började. Det är ofta små marginaler och enskilda personers val som avgör att det blir som det blir. Till exempel för Greta, Trump eller Brexit.

Så lär det fortsätta och därför är det bra att värna grundbehoven och hålla sig flexibel.

I vår komplexa värld är det svårt att ens nu när 10-talet är slut säkert säga vad som verkligen var viktigast. Vi vet ännu inte vad som bara blir en historisk parentes och vad vi bara sett början av.

Men i mångas liv har flera timmar om dagen förändrats, inte minst digitalt. När 10-talet började var Netflix, Instagram och Ipad okända begrepp. Miljoner hade ännu inte slukats upp av nymodigheter som smartphones, Facebook, Youtube och Spotify.

Vilket i sin tur har ändrat hur ny musik låter, nu när vi har ett närmast oändligt utbud att byta till om vi inte direkt gillar vad vi hör. Musikindustrin.se beskriver det som att ”Intron ska ha starka id:n men ändå låta lite bekanta. Hooken måste komma snabbt.” Det gäller nog inte bara musik.

En global kultur sprider sig allt mer, men vi ska inte överskatta enskilda fenomens räckvidd. Till exempel är det bara enstaka promille av världens befolkning som följt Game of thrones. Som jämförelse kollade mångdubbelt fler på cricket-VM.

POSITIVT PÅ 10-TALET
Efter att ha stått och stampat i decennier blev det plötsligt stora svenska genombrott för grön utveckling som klimatmanifestationer, växtbaserad mat, ekologisk mat, elcyklar, solceller, vindkraft, second hand, minskat flygande, färre plastgifter, etc. Under 10-talet gick stora kedjor som 7-Eleven från noll till tiotalet veganska lunchalternativ.

På grund av att samhället och rika fortsatte välja mer konsumtion istället för mer fri tid, så blev dock den gröna effekten som helhet begränsad, men de här trendbrotten kommer ändå underlätta omställningen, inte minst de som sprids internationellt.

Men 10-talet var inte bara handling, det var ord också! 

Kritiken mot överkonsumtion fick fart igen och flera länder lyfte lycka som mål jämte traditionell ekonomisk tillväxt. Även om politiken går trögt, så kom i alla fall världens länder överens om Parisavtalet för klimatet och Agenda 2030 för utrotad fattigdom med mera.

Utanför Sverige visade sig också basinkomst ha ett stort folkligt stöd och de lyckade exemplen blev allt fler. I Sverige blev hen och metoo mer än bara ord. Trenden för träning och hälsa var också stark. Bruket av alkohol och cigaretter minskade kraftigt. Ersattes bara delvis av andra droger.

NEGATIVT PÅ 10-TALET
Många ser ändå 10-talet som ett destruktivt decennium där vi rörde oss från ordning till oreda. Trump, Brexit och IS fyllde utrikesnyheterna, medan större delen av världen som vanligt var i mediaskugga. Vilket är extra orimligt nu när Kina är på väg att kunna bli världens mäktigaste land.

Antalet demokratiska stater har varit stabilt under hela decenniet: cirka 100, en knapp majoritet av samtliga stater. Dock har demokratin försämrats i vissa stater och hoten mot demokratin har växt. Gamla mittenpartier tappar mark och nyare alternativa partier med vitt skilda ideologier ökar sitt stöd. I flera länder har S kollapsat.

Världens flyktingar blev allt fler och tonläget skruvades upp i den politiska debatten. SD blev på 10-talet inte bara ett riksdagsparti, utan även det just nu största partiet. Huvudsakligen dock efter att ha samlat de väljare som redan tyckte som SD.

Ny forskning visar att läget för klimat och biologisk mångfald är ännu värre än befarat. Som om våra hus börjat brinna fast vi inte ser det. Miljöproblemen är fortfarande ganska osynliga i svenskars vardag, men ojämlikheten blev mer synlig på 10-talet, bland annat när tiggare satte sig utanför matbutikerna.

Artificiell intelligens tog stormsteg. Det blev bland annat direktöversättning av talat språk, tidningsartiklar utan mänsklig inblandning och deepfakes-videos där en persons fejkade röst och rörelser inte går att skilja från en äkta inspelning. AI-säkerheten är både försummad och brådskande. Samtidigt börjar nu människors IQ att minska.

Allt fler dör av antibiotikaresistens och beredskapen för risker från nanoteknik och globala pandemier är fortfarande otillräcklig. Mycket annan ny teknik kan också spela stor roll och väcker därmed nya etiska frågor som vi måste hantera. Den nya tekniken leder också till ökad övervakning. Dels tekniskt och dels för att ny teknik gör det allt enklare för enskilda terrorister att ställa till stor skada.

ANNAT CENTRALT
I backspegeln lär upptäckten av ”gensaxen” CRISPR-Cas9 ses som en av 10-talets större händelser. Skapa enhörningar och hiv-resistens? Det är inte längre tekniken som hindrar sådant. ”Ok boomer” kanske blir ”Ok human” om en ny generation växer upp med överlägsna gener. Vilket alla inte lär ha råd med. 

Varje år dör också cirka 800 000 personer av självmord. Det är fler än som dör av krig, mord och terrorism tillsammans (siffror från FN och WHO). Effektiva åtgärder för att motverka psykisk ohälsa även i fattiga länder har emellertid nyligen utvecklats. I Storbritannien (som av något skäl ofta verkar vara först med intressanta initiativ) har en ensamhetsminister fått ansvar för att motverka ofrivillig ensamhet.

Fattigdomen fortsatte minska, men efter flera decennier av minskad svält bröts trenden 2015 och svälten har nu ökat tre år i rad. Varje år dör cirka sju miljoner barn under fem år av orsaker eller sjukdomar som är lätta att förhindra eller bota. Vilket inte skulle hända om alla rika länder var lika bra på bistånd som Sverige.

Det finns fortfarande okontaktade grupper av människor kvar som lever som på stenåldern och som aldrig mött modern teknik. I samma värld blev det under 10-talet en majoritet av alla människor som fick tillgång till internet.

Det var väntat, däremot var det oväntat att antalet demokratier plötsligt skulle sluta öka, då övertygelsen var stor för tio år sedan om att internet skulle stärka demokratin. En tro som också förstärktes av Arabiska våren.

Men tron på internet har nu slagit över i att ”skärmtid” ses som något negativt i sig, utan att fördjupa sig i vad som görs framför skärmen, eller vad man skulle gjort annars.

Sett till helheten kan ändå många nu leva bättre liv än alla tidigare generationer ens kunde drömma om, men få förmår hantera vårt moderna samhälle med all valfrihet och information på ett bra sätt. Istället blir individer varumärken och ännu mer som Sven Lindqvist skrev redan 1957: ”Det är något djupt egendomligt med ett samhälle, vars sätt att leva och tänka ofta inte är annat än en biprodukt av företagens ansträngningar att öka sin försäljning.”

Det mesta vi har lärt oss om hjärnan har vi dock lärt oss under 10-talet och det tar tid innan ny kunskap får spridning och praktisk effekt. Vi har också väldigt gammal kunskap som vi bättre behöver praktisera – som meditation, förnöjsamhet och att inte förstöra miljön. Så jag får återkomma till vad 20-talet lär bjuda på. Men först: en lista för 10-talet!

10 AV 10-TALETS BÄSTA
10-talets bästa tidskrift: Effekt
10-talets bästa tv-serie: 
Black Mirror
10-talets bästa satir: 
The Juice Media
10-talets bästa bok: 
Max Tegmark – Liv 3.0
10-talets bästa podd: 
P3 Dystopia – eftersnack
10-talets bästa nya rörelse: 
Effective Altruism
10-talets bästa bar:
Plenny bar
10-talets bästa shake: 
Huel
10-talets bästa Greta: 
Greta Thunberg
10-talets bästa läsare: Du som läst ända hit 

Lyckligare utan flygresor?

29 december 2019

Den här texten handlar om hur minskat resande kan kombineras med att ändå uppleva mer, utvecklas mer, lära mer, koppla av mer, mötas mer och må bättre. En version utan bilder är tidigare publicerad här.Flyggränser

Våra samlade klimatutsläpp per person och år måste ner till cirka 1 ton per person och år. Som synes i bilden kan en enda flygresa till Thailand tur och retur förbruka hela tre årsbudgetar – som inte bara ska räcka till vårt flygande, utan ALL vår klimatpåverkan. Så flygandet måste ner ner om vi ska klara klimatet.

Men som Greta påmint om är andra sätt att resa bara en del av lösningen. Om vi på ett hållbart sätt ska nå alla fritt valda resmål kräver det mer tid, mod och pengar än de flesta har. En del resande kan förstås vara bra, men resors längd och mängd kan göra miljöpåverkan för hög även utan flyg.

Personligheten påverkar vad vi får ut av resande, men låt oss oavsett utgångspunkt gå igenom argument för resande och testa tänka alternativ. Antingen ger det oss rikare liv att utmana resenormen, eller så blir vi tryggare i att det vi redan tycker håller för prövning.

ARGUMENT 1: MÅ BRA
Världens lyckligaste man. Så kallas Matthieu Richard efter att tillsammans med andra skickliga mediterare utklassat andra i tester av lyckonivå genom hjärnscanning. Richard har tränat i åratal, men redan efter några veckors träning kan man se resultat i rätt riktning.

Lycka är att må bra och trivas med livet. För de flesta är dagdrömmande inte bra för lyckan, men det går att delvis ta kontroll över sina inre resor och drömmande på ett väldigt positivt sätt. Vid meditation förbrukas minimalt med energi, så det bästa för lyckan är också det bästa för miljön.

Det gäller även när vi går igenom vad lyckoforskningen i stort visar viktigast för välbefinnandet att ha tillräckligt och bra kvalitet av. Bland annat sociala relationer, attityder, omtanke, tillit, meningsfullhet, motion, sex, sömn, mat och förnöjsamhet. Notera att inget av det här kräver flyg.

VÄLJA EFTER SNITT ELLER PEAK?
Ofta när vi människor går utanför våra vanor och bestämmer oss för om vi ska göra något eller inte, så tänker vi på det mest extrema ögonblicket och avgör främst utifrån det. Ögonblicket när vi sjunker ner i den varma sanden. Ögonblicket när vi ser en vild val med våra egna ögon. De perfekta ögonblicken som vi ständigt matas med i resereklamen. Eller tvärtom när väldigt liten risk för terrorism avskräcker från resande.

Men nästan allt som hör till resan består ju INTE av extrema ögonblick. Först ska vi tjäna ihop till resan. I snitt lägger svensken nästan en hel månadslön per utlandsresa. Kanske skulle vissa få ut mer av att lägga de pengarna på kortare arbetstid istället? För de flesta tycker faktiskt inte att jobbet är särskilt stimulerande. Sedan ska det planeras, resas, oroas och när vi till slut är framme kan det snabbt bli sjukdomar, dåligt väder och rastlöshet.

Mot det kan vi ställa att förväntan är halva nöjet och att omväxling förnöjer – i alla fall om vi gör en typ av resa vi inte gjort förut eller återser en favoritplats. Det är bra att ha saker att se fram emot på kort och lång sikt. Det finns också en logik i att ibland offra ganska mycket tid för att få en kort extrem upplevelse som sedan följer en hela livet. Men måste det vara genom långa resor?

ARGUMENT 2: LUGN OCH RO
Avkoppling är ett av de vanligaste skälen att resa på semestern. Men blir det verkligen lättare att koppla av ju längre bort från hemmet man kommer? När problem ska hanteras i ett annat samhälle och språk? Sedan flygskammen slog igenom uppger en majoritet att de vill minska milen på sina resor av klimatskäl. Men det kan ju tyckas onödigt att gå över ån efter vatten av fler skäl.

För avkoppling kan det vara en fördel att återkomma till samma personer och platser. Så det är inte konstigt att de flesta semesterresor görs i Sverige. Här finns också god tillgång till natur, relax, spa, solarium, meditation, andliga oaser, stängd/begränsad smartphone, formgjutna öronproppar, möjligheten att tacka nej till ”måsten” och många andra chanser till mer lugn och ro. Utanför Berlin finns till och med en inomhusanläggning stor som sex Globen, som härmar miljön i Thailand med värme, stränder, bad, mat, shopping och regnskog.

Det är klart att alternativen på gott och ont inte blir precis som utomlands, men bättre balans och variation i vardagen är kanske bättre än att stressa runt varenda vardag för att sedan göra ”ingenting” flera veckor i sträck? Ofta faller vi tillbaka till samma stressnivåer bara några få jobbdagar efter en lång semester.

Med avkoppling följer också kreativitet. Det talas ibland om kreativitetens fyra ben: badrum, barer, bussar och bäddar. När hjärnan ”tar en paus” kombinerar den vad vi tänkt på till nya insikter och idéer. Det är i grunden en positiv gåva, men kräver att vi åter förmår prioritera för att avkoppling inte bara ska leda till ny stress i en negativ spiral.

Steg 1 för att komma bort från önskan att komma bort kan vara att ägna tid – kanske semestertid – åt att utforska smultronställena inom sig och i sin närhet. Genom att vara närvarande med alla sina sinnen så kan även vardagen bli rikare och mer harmonisk. Kanske till och med värd att inte fly ifrån?

ARGUMENT 3: LÄRANDE OCH UTVECKLING
Vissa vittnar om upplevelser genom resor som förändrat deras liv. Till exempel att mötet med verkligt fattiga gjorde att personen började engagera sig för världens fattiga. Det är högst mänskligt att påverkas mer av egna upplevelser än torra fakta om hur många barn som svälter ihjäl varje dag. Så sådana resor kan ju i vissa fall vara värdefulla, men de flesta fortsätter ändå leva likadant. Eller uppnår samma effekt på andra sätt.

Hur mycket resande behövs för att få perspektiv och lära sig att livet kan levas på väldigt olika sätt? Att flytta utomlands är ett sätt att snabbt ändra sin position i samhället. Men även om man studsar runt som en flipperkula i världen, så hinner man ju ändå bara uppleva en mycket liten del av alla olika verkligheter. Därför blir förmågan avgörande att åtminstone delvis förstå andras situation utan att uppleva den själv. Inte minst för den globala solidaritet vår sammanlänkade värld nu är helt beroende av.

Men nyckeln till denna empatiska förmåga ligger inte i resande. De som går i fronten för medmänsklighet kan vara personer som reser mycket, men det kan lika gärna vara personer som reser lite. Det viktigaste är inte hur man har det, utan hur man tar det.

Även om målet är allmänt lärande, så tenderar förhastade slutsatser vara extra vanliga vid resor. I en ny miljö vill vi snabbt orientera oss och när vi kommer hem igen vill vi i många fall ha lärt oss något. Då blir det lätt generella slutsatser om ett helt lands befolkning utifrån de som just vi mötte just då. Kanske lär vi oss också lite om byggnader och annat som ärligt talat inte lär påverka livet nämnvärt.

Under tiden kan den som ignorerar anklagelser om att vara en tråkig stugsittare med för mycket skärmtid, lära sig massor om hela världen genom övergripande fakta och dokumentärer på internet. Som Hans Rosling visat så vet vi väldigt lite om världen. Är det trots eller på grund av att vi reser mer än någonsin?

ARGUMENT 4: UPPLEVELSER
Din hjärna i kombination med internet och dagens valfrihetssamhälle har en enorm potential till upplevelser utan resande. Tyvärr tyngs många av det blir för många möjligheter som gör det svårare att känna sig nöjd. Då kan även resorna bli slentrian.

Vissa är nöjda utan en massa nya upplevelser hela tiden, men för de som inte är det finns ju massor av möjligheter utan resande. Enbart i min lilla småstad finns det över 400 olika föreningar. Massor med olika personer och aktiviteter att pröva på. Vissa av de sammanhangen upplevs förmodligen mer exotiska än en vanlig charter och är enkla att återkomma till.

Varje dag finns också möjligheten att gå lite utanför sin bekvämlighetszon för att utvidga den. Det kan vara allt ifrån att pröva nya maträtter till att pröva nya samtalsämnen med vännerna. Det kan lära något om både en själv och andra.

Inom din bekvämlighetszon kan allt från böcker till nöjesfält bjuda på spektakulära upplevelser inom trygga ramar.

Delar av världen kommer ju också till Sverige. Inte hela miljöer, men här finns ändå invandrare, turister och internationella konferenser som kan intressera många. Utan att ens lämna hemmet kan du få turister på besök genom couchsurfing och det finns gott om möjligheter att hjälpa till med integration för alla som tycker att människor är intressantare än sevärdheter.

För de som istället föredrar sevärdheterna så tror jag ytterst få svenskar har besökt alla svenska sevärdheter, som Sveriges 15 unika världsarv. De som FN vill ska skyddas för eftervärlden och som människor flyger hit från andra världsdelar för att uppleva. Samtidigt flyger svenskar till andra länders världsarv eftersom gräset alltid är grönare på andra sidan. Men det beteendet kan förändras, för det är nog mer en effekt av mänsklig kultur än mänsklig natur.

Inom Sveriges gränser och årstider kan även alla önskvärda väder upplevas för de som ser ett värde i att faktiskt få längta lite längre ibland. Rik är inte den som har mycket, utan den som saknar lite.

ARGUMENT 5: ALTERNATIV SAKNAS
Visst kan man nu enkelt höras på videosamtal jämfört med att förr behöva vänta veckor på brev. Men ibland är resor svårfrånkomliga, till exempel akuta sjuktransporter eller om familjen måste bo väldigt långt bort. För att få en bild över hur liten del av det totala resandet som verkligen är nödvändigt, kan man fundera på vilka resor som skulle göras under ett krig och jämföra det med dagens klimatnödläge.

HUR BLEV DET SÅ HÄR?
Är du ledsen för att du inte reser i rymden eller flyger med enbart din egen kropp? Troligen inte. Men så fort vi ser några med en livsstil som verkar vara inom räckhåll, är det så lätt att vi jämför oss med dem istället för med våra egna ideal.

Det satsas drygt 8000 kr per person och år på reklam i Sverige. Det sker eftersom det är fullt möjligt att manipulera vårt tänkande med massiv propaganda. Oftast handlar det om saker, men även resor glorifieras. För att citera Den förlorade generationen:
Det finns en industri som ger ren shopping konkurrens
Den bygger på att uppleva – fast långt bort någonstans

I det här fallet anpassar vi oss till de rikas flygvanor, trots att de flesta människor på jorden aldrig flugit. För bara 100 år sedan var det sällan att svenskar ens lämnade lokalsamhället. Under livet hann de ändå  motsvarande flera varv runt jorden.

I snitt har vi nu bättre hem än någonsin. Samtidigt är andra länder mindre exotiska än någonsin, då en global kultur sprider sig. Ändå verkar suget att resa rekordstort. Är det jobbets idé kan du driva på för fler videokonferenser för ökad produktivitet. Är det nära och käras idé kan du dela den här texten. 

NU VÄNDER DET
Normer och status ändras nu relativt snabbt. Efter några årtionden där många sett ner på stugsittare som nöjt föredrar att inte resa, så har denna nöjdskam plötsligt vänt till ökad flygskam för många. Vilket i sin tur lär inspirera fler att haka på trenden.

En färsk undersökning från SOM-institutet visar att bara 10 procent får ökad respekt för de som reser mycket. Det kan mycket väl vara fler som reagerar tvärtom. I så fall blir det nu kontraproduktivt att stoltsera med sina flygresor på sociala medier, vilket delvis redan märks. Istället är det verkligt sunda egenskaper som uppges ge ökad respekt nu. Allra högst status ger att vara en bra vän och bry sig om andra.

Just 2020 är också det allra bästa året att skippa flyget, eftersom internationellt flyg framöver kommer jämföra sina utsläpp med just 2020. Flygandet i Sverige har redan börjat minska och världen följer nu hur det fortsätter här. Om vi lyckas kan engagerade i resten av världen säga: Kan de så kan vi!

ÖVERTYGAD?
Flygfritt 2020 kan bli ditt nyårslöfte! Anmäl dig till 
eventet direkt och inspirera dina vänner!

Daggdroppsdikt

Debatter om överkonsumtion 2019

21 december 2019

Göran Hådén intervju SVT.png

I den årliga överkonsumtionsdebatten gjorde jag nyligen en hel del utspel och texter som talesperson för En köpfri dag. Här har jag samlat ett urval:

Vi erbjöd kreditkortsklippning mot skuldsättning, minut 7-10 i Aktuellt 29/11. Även inslag om det i Aftonbladet live, men det kan inte ses i efterhand. Bakgrunden är att över 400 000 svenskar har skulder hos Kronofogden och det ökar kraftigt efter Black Friday och liknande.

Som vanligt blev det mer uppmärksamhet i media som inte lever på reklam. Här den kanske bästa korta intervjun i radio om En köpfri dag i år, minut 15-21.

Här förklarar jag varför även fattiga förlorar på reor som Black Friday.
Här lanserar jag ordet nöjdskam som svar på anklagelser om köpskam.
Här reder jag ut alla olika reor och motreaktioner inför julen.

Det är fantastiskt att nästan hela miljörörelsen nu hakat på vår konsumtionskritik den här sista tredjedelen av 10-talet. Även om de ännu inte kommunicerar att samhället behöver välja mer tid istället för mer pengar för att på allvar minska överkonsumtionen.

Globalt bekräftar en färsk studie att de flesta i både EU och USA anser att miljöskydd bör prioriteras även om det minskar ekonomisk tillväxt. I Frankrike har man till och med förbjudit fler än två reor om året. Italien bötfäller planerat åldrande.

Bland svenska folket är det nu hela 62 % som inte har något emot att få eller ge begagnad julklapp (SIFO 2019). I Sverige finns också goda politiska förslag.

Se mina övriga texter på https://enkopfridag.wordpress.com I högerspalten där kan du göra som nästan 3000 andra och bli uppmärksammad via mejl när jag skrivit nytt inlägg.

Nöjdskam


%d bloggare gillar detta: