Med vetenskap kan vi undersöka vad som stämmer och inte. Genom att lyssna på forskare kan vi få en bra helhetsbild istället för att läsa om en enskild studie som uppmärksammas i media just för att den inte stämmer med vad andra studier visar.
För medicinsk forskning finns en bra sammanställning av hur forskningsläget ser ut totalt sett för olika områden: cochrane.org Det borde finnas för forskning i stort också.
Bara för att någon är forskare eller expert så innebär det inte att personen alltid har rätt. Oavsett vem, så bör vi inte bara okritiskt ta för givet att det är sant när en forskare uttalar sig om något den inte är expert på, eller tror sig säkert veta hur det blir i framtiden. Även nobelpristagare kan ha helt fel ibland.
Dessutom kan känslor spela in och övergripande har ju rika organisationer mer råd att finansiera och sprida forskning som gynnar deras intressen.
Den nya läsvärda och lättlästa boken Expertparadoxen av Emma Frans lyfter och fördjupar tio goda råd för hur vi kan avgöra värdet av det som påstås av forskare och i vetenskapliga rapporter.
Jag kan varmt rekommendera att läsa och återkomma till dessa tio råd som finns här.
Med den hjälpen kan vi bättre värdera de tusentals påståenden vi hör från forskare om allt mellan himmel och jord och mer därtill. Det är inte bara värdefullt den 1 april.
Jag har länge fördjupat mig mycket i frivillig enkelhet. Här är mina bästa länktips om även du vill veta mer.
Frivillig enkelhet (på engelska: voluntary simplicity) är en självvald enkel livsstil med enklare lösningar utan onödiga utgifter. Innebär ofta låg konsumtion och mindre lönearbete än heltid. Vanliga syften är livskvalitet, personlig utveckling, minskad miljöpåverkan och att frigöra tid till att hjälpa andra.
Definitioner av relaterade ord som minimalism, downshifting, ekorrhjulet, med mera.
Utvalda poddavsnitt för frivillig enkelhet och liknande.
Låtlistor om frivillig enkelhet finns på både Spotify och Youtube.
Rikedom är inte att äga mycket – utan att sakna lite.
FÖRNÖJSAMHET – MER ÄR INTE SAMMA SAK SOM BÄTTRE Reportage om människor som lämnat ekorrhjulet.
Är gräset grönare på andra sidan? SR (10 min) Bo på landsbygd eller i stad? SVT (40 min) Äga bil?
Boendet är ofta en av våra största utgifter, men behöver ett billigt boende vara sämre? Det finns många knep för att få en liten lägenhet att upplevas som större. Samma yta kan ha många olika funktioner. Utnyttja höjden. Sök på compact living.
VARFÖR JOBBA GRATIS SOM VAKTMÄSTARE ÅT EGNA PRYLBERG? Vid större förändringar i livet är människor som mest öppna för nya sätt att tänka. Till exempel om vi byter boende, jobb eller partner.
Dideroteffekten: Redan på 1700-talet skrev den franske filosofen Diderot om att ett enda lyxigare plagg som vi får, kan leda till att vi bit för bit byter ut resten av vår garderob för att matcha det lyxigare plagget. Kan även gälla saker och personer.
Gandhi: “Det finns tillräckligt för allas behov, men inte för en enda mans girighet.” Det sprids reklam för ca 8000 kr per svensk och år i snitt, men hur mycket förlorar vi totalt när reklam får oss att skämmas om vi är nöjda med det vi har? Se här och 4 minuter kul på engelska här.
Maskiner frigör mycket tid. Ändå jobbar vi inte mindre utan väljer överflöd av pengar och prylar som sliter ut både människor och miljö. Se 5 minuter Roland Paulsen här.
VAD ÄR VIKTIGAST I DITT LIV? HUR MYCKET TID ÄGNAR DU ÅT DET? Redan på 90-talet i USA var läget så här: “äkta par ägnar i genomsnitt 12 minuter per dag åt att prata med varandra, 40 minuter per vecka ägnas åt att leka med barnen och hälften av befolkningen sover inte tillräckligt”. Under andra världskriget sändes nyheter i radio fyra gånger om dagen. Numera har vi smartphones som stör med icke brådskande notifikationer dygnet runt. Efter varje störning tar det tid att återfå fullt fokus. Forskning visar att även om din mobil bara ligger avstängd på bordet, så räcker det att se mobilen för att din koncentration och empati ska minska.
Professor Bodil Jönsson: Stycka inte upp tiden. Schemalägg tid för eftertanke. Att vi har ont om tid är en livslögn. Tiden bara är. Om detta kan du lyssna 70 minuter här.
TIPS FÖR VÄLMÅENDE Extremt populär digital gratis kurs på Yale universitet, om lyckoforskningens fynd (ca 20 timmar på engelska).
Forskningsbaserade praktiska övningar för att må bra: 29k (engelska). Det enskilda lyckoknep som hittills fungerat allra bäst i test är skicklig meditation.
Ju mer du vill äga allt – desto mer äger allting dig. Så välj förnöjsamhet för frihet.
FILMTIPS Många dokumentärer och filmer (både korta och långa) om consumerism finns här.
BOKTIPS Hundratals böcker om frivillig enkelhet och relaterade ämnen listas här.
SKOLTIPS Skrivningar från läroplanen som ger stöd för att lyfta frivillig enkelhet i skolan, samt praktiska övningar för lektioner anpassade till olika åldrar finns här.
PRATA MED ANDRA OM FRIVILLIG ENKELHET Facebook-grupper för frivillig enkelhet och liknande.
Studiecirkel för frivillig enkelhet som du själv kan starta lokalt.
För att analysera vad världen bäst behöver är det centralt att bli bättre på framtidsprognoser. En bra bok om hur, är Superforecasting av Tetlock och Gardner, som med forskning analyserar varför vissa lyckas bättre än andra i sina framtidsprognoser.
Här är mina viktigaste medskick från den boken. I slutet kompletterar jag med relaterad relevant information.
En central poäng i boken är att vi bör förena databaserad prognostik (algoritmer) med subjektiv omdömesförmåga, där det viktigaste är att ständigt vara beredd till omprövning och utveckling.
Sannolikheten för olika framtidsscenarion är ofta närmare 50 procent än vi först tror. En orsak till att vi är så överdrivet övertygade om att just vi har rätt, är att vi ofta inte möter tankar om så många olika aspekter innan vi formar en åsikt som vi sedan ogärna ändrar.
Men det finns också bra metoder för att komma framåt när vi verkligen inte vet. Tänk dig frågan: Hur många pianostämmare finns det i Chicago? Istället för att bara gissa hejvilt, så kan du bryta ner frågan i delfrågor där du gissar antal pianon, arbetstid per piano, osv. Kanske gissar du på alldeles för många pianon, men det jämnar ut sig när du gissar på en alltför kort arbetstid för att stämma varje piano, osv. Ju fler relevanta aspekter du väger in, desto större chans att den samlade bedömningen blir rimlig.
På samma tema: Frågar någon hur många ärtor det finns i en viss stor glasburk så kommer de flesta svara helt fel. Men snittet av deras gissningar brukar hamna ganska nära sanningen. Detta fenomen kallas wisdom of crowds och kan också ses som ett argument för demokrati, trots att det fungerar sämre om frågan berör en allmänt spridd politisk missuppfattning.
De som bäst kan sia om framtiden kallas i boken superprognostiker. De utmärks av att vara ödmjuka, försiktiga, icke-deterministiska, aktivt öppna för nya idéer, intelligenta och kunniga med ett behov av att veta, reflexiva (introspektiva och självkritiska), siffersinnade, pragmatiska, analytiska, trollsländeögda (värdesätter olika synpunkter och sammanställer till egen bedömning), probabilistiska (anger sannolikheter i procent eller många grader av kanske, istället för ord som “tänkbart” som kan innebära allt från 0 till 100 procents chans), eftertänksamma (ändrar sig när fakta ändrar sig), goda intuitiva psykologer (ser till att inte styras av kognitiva eller emotionella fördomar, så att de även kan bedöma nazisters chanser korrekt), tror sig alltid kunna bli bättre och ger aldrig upp, dvs drar inte förhastade slutsatser.
Det enskilt viktigaste för att sia bättre om framtiden är som sagt att ständigt vara beredd till omprövning och utveckling, för oavsett hur bra analyser du gör så lever vi i en värld som konstant förändras.
Nu blev det mycket komprimerad information här som tål att läsas igen, men en enda viktig och enkel tumregel att minnas är att sannolikheten för en viss samhällsförändring i vår komplexa värld oftast ligger närmare 50 procent än vi tror. Det är sannolikt att även väldigt sannolika händelser inte inträffar ibland och vice versa, så utan tvivel är man inte klok, som Tage Danielsson uttryckte det.
Som jag konstaterade i min sammanfattning av 10-talet: ”De viktigaste händelserna på 10-talet var det nästan ingen som förutsåg när 10-talet började. Det är ofta små marginaler och enskilda personers val som avgör att det blir som det blir. Till exempel för Greta, Trump eller Brexit. Så lär det fortsätta och därför är det bra att värna grundbehoven och hålla sig flexibel. I vår komplexa värld är det svårt att ens nu när 10-talet är slut säkert säga vad som verkligen var viktigast. Vi vet ännu inte vad som bara blir en historisk parentes och vad vi bara sett början av.”
Ett slående exempel är den här videon som på tre minuter visar hur länders gränser i Europa konstant förändrats de senaste tusen åren. Det gäller dock att inte förväxla backspegeln med kompassen.
I huvudsak är det som sagt svårt att förutse framtiden, på grund av slump, komplexitet och små marginaler. Däremot kan vi utifrån antaganden som att de fysikaliska lagarna och matematisk logik kommer fortsätta gälla, göra väldigt långsiktiga prognoser på vissa områden. Vi kan lättare förutse klimatet om 50 år än vädret om 50 dagar. Vi kan till och med räkna ut vad som lär hända långt ifrån jorden om miljarder år. Som i denna fascinerande sammanfattning av universums framtid på en halvtimme. Spoiler: Redan tre minuter in i videon slukas jorden av solen…
Videon utgår från vetenskapens bästa teorier hittills, men bör förstås tas med en stor nypa salt. Vi kan ju inte veta hur mycket vi inte vet, men att döma av hur mycket vi vet att vi inte vet, samt i vilken snabb takt vi lär oss mer, så har vi mycket kvar att lära även om framtidens grova drag. Hur som helst spektakulärt att se. Föredrar du liknande information i text finns det här och här.
Dina möjligheter att påverka universums framtid är förstås begränsade, men varje gång du minskar utsläppen av koldioxid så bidrar du till mindre drastiska klimatförändringar i hundratusentals år, eftersom det är så länge koldioxiden stannar i atmosfären. En tumregel är också att det vi gör och inte gör påverkar märkbart i tre led, dvs om du slutar röka, ökar chansen att även din kompis kompis kompis gör det.
Så ett sätt att få sina framtidsprognoser att stämma bättre är att själv agera för att de ska bli verklighet. Förändring är det konstanta och kan ske i radikalt olika riktningar eftersom alla sedlar är valsedlar. Men hur säkra bör vi vara på något innan vi agerar? Det finns inget givet svar på det.
Vi vet att mänskligheten hittills klarat sig flera gånger genom ren tur och ju snabbare samhällshjulen snurrar, desto mindre tid för eftertanke. Så jag tror att färre förhastade slutsatser vore bland det viktigaste för världen. Men det bör avgöras från fall till fall med hjälp av metoderna ovan.
Jag har skrivit en alternativ text till Ted Gärdestads vackra sång Sol, vind och vatten, som kom för 50 år sedan, så i denna version handlar Sol, vind och vatten om förnybar energi 🙂
Sång och video av Belinda Retourné. Instrument av Samuel Färdow Kazen.
SOL, VIND OCH VATTEN Ännu brinner olja, fossilgas och kol Ännu har vi långt kvar till vårt tvågradersmål Men än strålar solen och ger energi som räcker till oavsett ideologi
Det är bråttom att välja, men nu finns det bra teknik Du får el, värme och mer utan att vara rik Förnybart är nu billigare än fossilt
Sol, vind och vatten, ger förnybar energi Det är bra för framtiden och för våra liv Sol, vind och vatten, mindre svinn än någonsin De som smutsar ner betalar in
Vi vill visa vägen till bästa balans för att nu inte missa denna solklara chans
Det finns vissa hinder, men med rätt system så blir det i stort sett inga större problem
Vi ska stärka vårt elnät för att nyttja hög effekt Med säsongslagring så skapar vi ett drömprojekt Ju förr desto bättre blir det så sätt fart direkt
Sol, vind och vatten, ger förnybar energi Vi kan leva hållbart i global harmoni Sol, vind och vatten, mindre svinn än någonsin Tänk att denna framtid kan bli din
Sol, vind och vatten, mindre svinn än någonsin Känn att denna framtid kan bli din M-m-m-m-m-m-m Tillsammans får vi drömmen att slå in
******************************************* Edit: Reaktionerna på låten blev helt ok 🙂
Tidigare publicerad i liknande version i Sans nr 2/2021.
Det påstås ofta att Sverige måste saker eftersom vi är ett litet land. Men Sverige är snarare ett medelstort land som har fler invånare, större yta och påverkar världen mer än de flesta andra länder. Så låt oss bli modigare.
Sverige har fler invånare än de flesta andra länder (plats 88 av 195). De flesta bor i större länder än Sverige, men Sverige har flest invånare i Norden. Befolkningen växer inte lika snabbt här som i majoriteten av världens länder, men förändring tar tid.
Sverige har större yta än de flesta andra länder (plats 55 av 195). Sveriges yta är knappt 2/3 av den genomsnittliga ytan för stater. Det lär inte ändras så mycket i första taget.
Dessutom använder Sverige stora delar av andra länders ytor för bland annat odlingar och utvinning av naturresurser till våra prylar. Visst exporterar vi också, men det skulle behövas cirka fyra jordklot om alla konsumerade lika mycket som svenskar i snitt.
Sett till BNP är Sverige ett rikt land (plats 24 av 195) och ännu högre om vi räknar BNP per person. Fast i biologisk mångfald är Sverige fattigare. Det bor relativt få djur och arter i kalla Sverige. Men i det framtida varmare klimatet lär ju många nya djur flytta hit. Allt fler klimatflyktingar blir det också. Då passar det att Sverige är ett glest befolkat land (bara 38 av 195 länder är mer glest befolkade).
Cirka 98 procent av alla levande språk är mindre vanliga än svenskan, men de flesta har ändå modersmål som är vanligare än svenska.
Olika fakta går ju som synes att vinkla åt olika håll, så därför redogör jag för argument både för och mot. Men sammantaget framstår onekligen Sverige som ett medelstort land. Så vad gör det med vår självbild och våra vägval att vi ändå tror oss vara ett litet land?
Att jämföra sig med de som har mer istället för de som har mindre, är ett mänskligt och därmed globalt fenomen. Över hela världen avstår länder från nödvändiga klimatåtgärder och pekar på något ännu större land som viktigare. Till slut har vi USA och Kina som skyller på varandra, istället för att alla gör vad de kan.
Men det kan också stärka stoltheten att se sig som ett litet land. Ett förväntat utfall av prestationer kan då ses som bragder. Genom att dela ut nästan tusen medaljer i varje enskilt sommar-OS kan de flesta människor glädja sig åt att någon från deras land var bäst i världen på något.
Sverige toppar Good Country Index och det går att räkna upp en hel del områden där Sverige är världsledande och våra värderingar är unika. Men vi är också sämst på en del. Ju fler områden vi vågar sticka ut på, desto mer kommer övriga världen att jämföra sig med oss – både som förebild och avskräckande exempel. I båda fallen förskjuter vi den globala debatten.
Ett av många exempel är när Sverige blev det första landet i världen att förbjuda aga mot barn, där bland annat Astrid Lindgren var tongivande i debatten. Sedan vi visade att det både kan accepteras och lyckas, så har många andra länder följt efter. Som så ofta var grannländerna först med att följa.
Ibland är det först genom att lyfta blicken från det dagsaktuella som det blir tydligt hur ett land sticker ut. Hur många vet att medelstora Sverige är det åttonde mest framgångsrika landet genom tiderna i OS? Eller att Sverige i VM i världens största sport fotboll är bland de tio mest framgångsrika länderna genom tiderna för både damer och herrar?
Men fakta kan också hamna i skymundan genom att starka krafter har egenintresse av att sprida en annan bild. Hur ofta har vi inte hört att Sverige som litet land måste få ett mycket bättre företagsklimat? Samtidigt visar internationella rankingar att Sverige är ett av världens bästa länder för företag. Det kan förstås ändå vara rätt att satsa på något man redan är framstående inom, men det ska i så fall inte baseras på missuppfattningar.
Vi gillar berättelser om personer som lyckas trots svåra förutsättningar. Som att någon från lilla Sverige lyckas i stora världen. Men bara att komma från ett litet land gör det ju inte i sig svårare att till exempel komponera musik. Däremot har ju fattiga med färre kontakter svårare att få spridning på det som skapas, även om internet nu underlättar.
Även i direkt påverkan i internationella förhandlingar har Sverige länge haft hög status, inte minst när vi förr oftare allierade oss med fattiga länder. Genom EU har vi nu mindre möjligheter att själva gå före i olika frågor, men å andra sidan har EU-länderna större möjlighet att påverka varandra och i vissa lägen världen.
Nu är det hög tid att räta på ryggarna och sluta gömma oss bakom faktoiden att Sverige skulle vara ett litet land. Sverige rankas som ett av världens mest kreativa länder och vi har både möjlighet och ansvar att påverka mycket mer än vi tror.
Ett pyttelitet virus kan hålla hela mänskligheten gisslan. Och när människor förändrar världen börjar det alltid med att en enskild person agerar på en tanke. Hur mycket kan då inte ett medelstort land påverka?
Sammanfattning: Bästa podd för kunskap? Beror förstås på vem du är och vill bli, men några poddar som kan vara mycket värdefulla för de flesta är: P3 Dystopia (om stora framtidsfrågor), Happiness Lab (hur du mår bra), samt Dumma människor och Snacka snyggt (båda om smidigare socialt samspel till vardags). Många fler tips och tankar följer nedan. Slut på sammanfattningen.
**********
När det är läge för att lyssna på något, men inte läge för att samtala eller lyssna på musik, komik eller sin inre röst – så kan ljudbok, kurs eller podd vara mer givande än radio.
Poddarna nedan sprider relativt tidlös kunskap, så de kan med fördel höras från första avsnittet. Jag har främst listat poddar på svenska och väljer i första hand avsnitt efter ämne och gäst. Så det är inte många poddar jag lyssnar på alla avsnitt från, men en där jag efter ett tag tvärtom lyssnat på de flesta avsnitt två gånger är P3 Dystopia.
Att lyssna på poddar tar inte mycket tid om man gör det samtidigt som förflyttning, hushållsarbete och dylikt. I praktiken blir poddar då istället för en del musik, radio eller dagdrömmar som oftast sänker vår lycka utan att leda någonstans, vilket är något radikalt annat än att meditera eller ta sig tid för utvecklande konstruktiv eftertanke.
Så jag väljer avsnitt jag tror kan ge mig relevant ny kunskap och/eller utveckla mina idéer. Det vill säga även ganska mycket med intressanta argument för sådant som inte är min åsikt. Den poddsida jag tycker fungerar bäst är podbay.fm, i andra hand acast.com, främst för att lätt kunna reglera uppspelningshastigheten.
Sveriges Radio har stora resurser att göra poddar av hög kvalitet utan reklam. På sr.se kan man skumma alla program från A-Ö. Annars skaver det när i övrigt vetenskapliga poddar med ojämna mellanrum avbryts för att programledarna ska låna ut sin trovärdighet till att marknadsföra sponsorer som ofta inte ens är bäst i test.
Här kommer mitt urval uppdelat per kategori:
GLADARE OCH SMIDIGARE VARDAG * Happiness Lab med professor Laurie Santos – om du vill lära dig bästa hantering av olika aspekter av livet för att må bra. Det finns många poddar om självutveckling, men det här är den enda jag vet som är helt vetenskapligt baserad. Har sin motsvarighet i boken Lyckans verktyg av Sonja Lyubomirsky och Yale universitets extremt populära digitala gratiskurs: https://www.coursera.org/learn/the-science-of-well-being
* Dumma människor. Förklarar psykologiskt varför vi gör som vi gör i vanliga situationer och hur vi kan agera annorlunda. Ger vetenskapligt grundade råd och blir aldrig tråkigt.
* Snacka snyggt. Ger retoriska tips om vad man kan säga och signalera i olika vanliga situationer för att livet ska flyta på bra. I retoriken finns ju inga givna svar, så podden är också bra för att stimulera samtal om man lyssnar på den tillsammans.
NYFIKEN PÅ FRAMTIDEN? * P3 Dystopia – om du vill lära dig så bra som möjligt om de viktigaste framtidshoten. Nytt ämne varje gång. Massor av research inför varje avsnitt som listas på hemsidan. Jag minns en enda felaktig detalj sedan 2018, annars är varje ord och ton noga förberedd.
* Flash Forward med Rose Eveleth – den podd på engelska som är mest lik P3 Dystopia, men handlar om både utopier, dystopier och fantasier.
* Heja framtiden är lite av en motpol till P3 Dystopia eftersom den fokuserar på hur bra allt kan bli. Upplägget är intervju med en gäst per avsnitt. Är också något så ovanligt som en podd där avsnitten i snitt blivit kortare över tid.
* The end of the world with Josh Clark – bra sammanfattning av hot mot mänsklighetens existens. Många poddar ger upp innan de nått tio avsnitt, men här är det tydligt att tio avsnitt var precis lagom för att gå igenom det viktigaste i poddens tema. Efter det avslutades podden istället för att mala på med mindre viktiga ämnen.
NYFIKEN PÅ NUTIDEN? Politik kan följas i SR:s Det politiska spelet (Sverige), Europapodden och USApodden. De är alla välgjorda och Tomas Ramberg är kanske Sveriges skarpaste politiska analytiker, men det mesta som spekuleras där blir snabbt inaktuellt, så om man inte själv är politiker kan det vara större behållning från samhällsfördjupande Kinapodden i P1 eftersom de flesta inte vet så mycket om det Kina som snart är världens mäktigaste land.
NYFIKEN PÅ DÅTIDEN? Själv tycker jag framtiden är mer intressant än dåtiden, men de mest givande historiepoddarna jag hört är SR:s Besluten som formade Sverige och Fall of civilizations, som handlar om hur tidigare civilisationer kollapsat, till exempel Romarriket. En civilisation per avsnitt. Spoiler: Ju mer komplex och storskalig en civilisation blir, desto mer kan gå snett och desto svårare blir det då att undvika kollaps. Fundera över den enda meningen så behöver du inte lyssna på alla dessa långa poddavsnitt för att lära av historien 🙂
ALLMÄNBILDANDE INTERVJUER Intervjupoddar om allt möjligt. Ibland är ämne eller gäst intressant nog för att lyssna. * Perspektiv med Per Grankvist * Allt du velat veta * Lära från lärda * Bildningspodden * Framgångspodden * SR:s intervjuprogram (Morgonpasset gästen är lättsamt)
AVSNITT UNDER 20 MINUTER * Aning (experter förklarar statsvetenskapliga ämnen som olika ideologier) * Studio DN (som du kan förvänta dig från Dagens Nyheter) * Under femton (entreprenörer om strategier) * Feel better – live more (vetenskapliga hälsotips, vartannat avsnitt är kort)
LÄNGST AVSNITT VINNER? Om du vill ha rejäla fördjupningar om komplicerade men centrala framtidsfrågor så kan du pröva poddarna från The future of life institute och 80 000 hours (effektiv altruism). På hemsidorna finns källförteckningar och hela avsnitten även som text och för 80 000 hours även fylliga sammanfattningar.
PODDAR OM VETENSKAP * Kvanthopp (på svenska från finska public service) * Vetenskapligt med Häggström och Livh * Fri tanke-podden (på acast.com)
EKONOMI * Tillväxtparadigmet (intervjupodd om alternativ ekonomi) * Kapitalet (manuspodd om konventionell ekonomi) * Scocconomics (vänsterfördjupning på acast.com) * EconTalk (högerfördjupning sedan 2006)
MILJÖ DÅ? Miljön är grunden för allt annat, så jag har nog ägnat för mycket tid åt att fördjupa mig i miljöfrågor för att kunna uppskatta all upprepning som rena miljöpoddar innebär för mig. Men de mest givande miljöpoddarna är nog Greenpeace Systemskiftet, Planet & politik, Klimatgap och SR:s Klotet. De bästa avsnitten om miljö har jag emellertid inte hört i någon miljöpodd, utan i redan nämnda P3 Dystopia. Delvis nog för att nästan alla miljöpoddar verkar vara ideella, då kapitalstarka krafter finansierar andra poddar.
VIDEO SOM PODD Videos är ju inte poddar, men kan fylla samma funktion, särskilt om man snabbt kan titta på skärmen vid behov. Bäst komprimerad kunskap då: * Youtube: Kurzgesagt * Netflix: Explained * Hemsida: eaglobal.org/talks (effektiv altruism)
ÖVRIGT * På djurens sida (av Djurens rätt) * Beredsam (ABF:s podd om att förbereda sig för oväntade samhällskriser) * NomoFomo med Nicklas Hermansson (spektakulära trendspaningar)
Det finns många fler bra poddar som jag lyssnar på utvalda avsnitt från, men börjar du från första avsnitten lär den här listan räcka länge 🙂
DE MEST POPULÄRA PODDARNA Jag har ganska folklig smak i musik och film, men det är uppenbart att de flesta inte främst väljer podd för att lära sig så viktiga saker som möjligt, så här avviker jag. Intressant är också att det var betydligt mer populärt med kunskapspoddar förr. Dock är det ju allmänbildning i sig att i alla fall skumma listorna på mest populära poddar 🙂
SAMMANFATTNINGAR Det finns poddar vars hela idé är att sammanfatta andra poddar, men för mig fungerar det inte så bra. De enda poddsammanfattningar jag sett som bra nog är tedsummaries.com (ej uppdaterad sedan 2015), samt SR:s Hjärta och hjärna (som reder ut sanningshalten i vanliga påståenden) där varje avsnitt avslutas med en minuts tydlig sammanfattning.
ANDRA SÄTT HITTA RÄTT Gå till en poddsida (förslagsvis podbay.fm) och sök en person eller ämne du vill höra poddar om. Just nu vid årsskiftet finns ju många nya avsnitt som lyfter blicken med årskrönikor och spaningar om 2022.
Vissa poddar har också eftersnacksgrupper där man kan diskutera avsnitten och poddens framtid med de som driver podden och alla andra i gruppen. Exempel: P3 Dystopia.
Rise above it är en harmonisk och hoppfull ballad om hur livet kan levas. Låten handlar om att inte låta sig tyngas ner av det som känns svårt. Att ifrågasätta vad som är verkliga ”måsten”. Om att inte stressa upp sig över småsaker och motgångar, utan lyfta blicken och med ett långsiktigt helhetsperspektiv lugnt och tålmodigt bygga en bättre tillvaro för sig själv och andra. Hela texten finns utskriven via Youtube-länken.
Sång och gitarr: Anna Palmstierna Burenius Trummor: Måns Palmstierna Burenius Keyboard: Niclas Malmberg Bas: Tomas Frejarö
The environment is the basis for everything and music is central to many people’s quality of life, so here is a list of which environmental songs that have been viewed at least one million times on Youtube. The chart includes songs in English that can mainly be interpreted to be about the environment.
Thus, I have not included songs about hope and worries about the future in general, or songs whose message is that reduced consumption is good without stating the environment as the main reason since you can have other reasons for it, and so on. The number after each song states the number of times the clip was played, counted in millions until January 20, 2021. If the same song is available in more than one clip, then the number only applies to the most played clip. The year in which the clip was posted on Youtube is in parentheses.
Of course, how popular a song is, is not only determined by the number of views on Youtube. But it is one interesting way to measure and we’ll compare to Spotify after this chart. Since Youtube started in 2005 and is much bigger now, the measurement method benefits new songs, but a number of old songs still made it to this chart. 1. Cocomelon – Clean up trash song 690,0m (2018) 2. Lil Dicky – Earth 294,1m (2019) 3. Michael Jackson – Earth song 285,8m (2008) 4. Childish Gambino – Feels like summer 207,6m (2018) 5. Billie Eilish – All the good girls go to hell 172,2m (2019)
16. The Beloved – Sweet harmony 10,8m (2019) 17. Aurora – The Seed 8,5m (2019) 18. Nahko and Medicine for the People – Great Spirit 6,9m (2012) 19. Rising Appalachia – Scale down 6,7m (2010) 20. Gojira – Global warming 6,1m (2018)
The most played of these songs on Spotify is by far Imagine Dragons – Radioactive, with 1120.7 million streams, while no other song comes over 220 million streams (exact figure is missing when the artist has more streams on ten other songs, which is often the case).
The Youtube winner Clean up trash song has been played more than a thousand times more on Youtube than Spotify. Such songs for children are usually played much more on Youtube, but otherwise it seems that largely the same songs would be on an environmental chart for Spotify.
On Wikipedia there is a page that tries to list all environmental songs in English and you can also find a long collection here.
Are you missing any environmental song in this chart?
Hållplats Hådén 