Sverige är det land med avancerad ekonomi där liberaliseringen gått snabbast i världen sedan 1996 när det gäller avregleringar, privatiseringar och valfrihetsreformer, konstaterar tankesmedjan The Heritage Foundation. Exempel är arbetskraftsinvandringen, friskolan och avregleringen av järnvägen.
Läs mer här.
Opartiska riksrevisionen presenterar idag en kritisk rapport som visar att planeringen för fortsatt ökat vägtrafik inte går ihop med klimatmålen.
Dessutom räknar nuvarande kapacitetsutredning – om vilka trafiksatsningar Sverige bör göra – med att oljepriset kommer att vara ungefär detsamma år 2050 som idag…
Om man utgår från klimatmålen går det inte att visa lönsamhet i något av de motorvägsbyggen som regeringen vill göra. Riksrevisionens rapport ger också underlag för genomförande av den lastbilsskatt som behövs för att flytta mer gods till klimatsmart järnväg och sjöfart.
Bilåkandet verkar minska per person i västvärlden sedan 2004 (peak car). Det är förstås bra, men det behövs även politiska styrmedel och realistiska antaganden för att klara miljömålen.
Andra skriver också om alliansen, moderaterna, politik, riksrevisionen
– Vi är köptrötta och medvetna om klimatdebatten. Det anses inte helt moraliskt rätt att konsumera prylar på samma sätt som tidigare. Istället har konsumtionen flyttats mot upplevelser, resor, tjänster och god mat.
/Sofia Ulver-Sneistrup, expert på övergripande konsumtions-förändringar vid Lunds universitet, spekulerar i varför tillväxten i detaljhandeln år 2011 var den lägsta på 15 år.
Lyx och begagnat ökar dock. Kanske delvis på grund av de växande klyftorna i Sverige? Stora kedjor som IKEA och Polarn O. Pyret har nu begagnatsajter för kunderna och H&M säljer second hand i vissa butiker.
Källa: TT-artikeln Köpstopp trots pengar i fickan, av Ulrika Beck-Friis, 19 mars 2012
Se även min tidigare sammanställning av den växande konsumtions-kritiken i Sverige.
Många säger sig vara för ekologisk hållbarhet, men om vi definierar ekologisk hållbarhet blir det nog annat ljud i skällan.
1987 definierade FN:s Brundtlandrapport hållbar utveckling som att den ”tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.”
Vidare konkretisering har gjorts av Det naturliga steget, grundat av Karl-Henrik Robèrt, som tagit fram sina kriterier i brett samråd med en stor tvärvetenskaplig grupp forskare över hela världen. De uppnådde konsensus efter 21 utkast och deras definition är nu allmänt vedertagen globalt. De fyra systemvillkoren för hållbarhet:
1. I ett hållbart samhälle utsätts inte naturen för systematisk koncentrationsökning av ämnen från berggrunden.
Detta innebär att vi måste styra om verksamheter och drastiskt minska vår förbrukning av olja, metaller och mineraler.
2. I ett hållbart samhälle utsätts inte naturen för systematisk koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion.
Detta innebär att vi inte får sprida ämnen som till exempel svårnedbrytbara bekämpningsmedel i naturen. Dessa konstgjorda ämnen kan naturen inte bryta ner och de förgiftar vatten, marker och djur. Utsläppen av naturliga men skadliga ämnen som till exempel kväveoxider måste minska kraftigt.
3. I ett hållbart samhälle utsätts inte naturen för systematisk undanträngning genom överuttag eller manipulation.
Detta innebär till exempel att vi inte urskiljningslöst får hugga ner skogar eller bygga vägar och städer på bördig jordbruksmark, eftersom träd och växter är nödvändiga i kretsloppen.
4. I ett hållbart samhälle är hushållningen med resurser så effektiv och rättvis att mänskliga behov tillgodoses överallt.
Detta innebär att vi måste fördela jordens resurser rättvist, så att hela världens befolkning kan leva gott. Vi måste sluta att slösa med energi och material. Vi måste också återanvända produkter och återvinna material från uttjänta produkter.
Även som video med andra ord:
Samma video på engelska finns här.
För mätning av det globala miljötillståndet i nuläget kan de planetära gränsvärdena med fördel användas.
Att låta makthavare dra sina egna slutsatser utifrån det här har visat sig vara ett kraftfullt verktyg för att påverka åsikter.
FN:s generalförsamling vädjar (på initiativ av Bhutan som redan prioriterar Gross National Happiness) enhälligt till medlemsländerna att mäta och prioritera lycka istället för att ensidigt mäta och sträva efter ökad BNP. Världens länder vädjar till världens länder alltså 
Hör gärna av dig till regeringen och fråga hur det går.
FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon tycks mena att det är lycka som gör livet värt att leva, genom uttalandet att vi ska ”skydda planeten för att säkerställa mänskligt välbefinnande”.
Ovan robot från 2005. Moderna robotar i rörelse och konversation:
SVT:s spektakulära dramaserie Äkta människor har onekligen ökat intresset för robotarnas framtid. Passande nog publicerar nya numret av Gröna Studenters tidning Defacto en artikel av mig som grundligt går igenom teknikens framtid med fokus på robotarna. Artikeln och resten av det mycket läsvärda numret kan du beställa här. Jag har också skrivit om frågan tidigare, främst här och här.
Filosofiska rummet har nu också diskuterat Äkta människor, Socialdemokraterna har debatterat robotpolitik mot Moderaterna i radio P1. Även Centerpartiet, Folkpartiet och Vänsterpartiet har uttalat sig i frågan.
Äkta människor handlar om ett samhälle likt vårt, fast där vi även har robotar som är ungefär lika avancerade som människor. Det är osannolikt att det längre än mycket kort tid skulle förbli så, eftersom robotarna utvecklas så snabbt. Det är också mycket mer sannolikt att artificiell intelligens utan robotar blir ett avgörande problem för mänskligheten, men i det här inlägget är fokus på robotarna.
Svenskarna splittras av inställningen till den nya tekniken och många människor försöker hitta sin plats i detta nya samhälle. Äkta människor har nu tio söndagar i rad lyft viktiga politiska och filosofiska frågor rakt in i hundratusentals svenska vardagsrum. När robotar knappt går att skilja från människor längre, så ställs en rad frågor på sin spets. Vad motiverar egentligen människans särställning gentemot andra djur? Kan maskiner till slut få mänskliga rättigheter? Ska vi låta maskinerna ta över, trots osäkerhet om de fulla konsekvenserna?
Från pacemaker och hörapparat till chip i hjärnan. Gränsen mellan människa och maskin riskerar att bli otydlig i framtiden. Forskaren Amber Case pekar också på hur datorer och mobiltelefoner kan fungera som en utvidgning av våra tankar, känslor och mentala status.
Vad händer om robotarna blir överlägsna oss? Enligt framtidsforskare lär vår tillvaro då antingen bli extremt bra eller extremt dålig. Det beror på om robotarna vill oss väl, och inte ens då är vi säkra. Om robotarna tar hänsyn till oss – kommer de då ta likvärdig hänsyn till andra djur? Om robotarna får ett egenvärde – ska det då vara olika för olika robotar?
I Äkta människor så ser vissa hubotarna som likvärdiga människor. En del skiljer sig från sin mänskliga partner och gifter sig med en hubot istället. Den som förlorar både sin partner och sitt jobb till en hubot riskerar att ansluta sig till motståndsrörelsen som vill utrota alla hubotar. Parallellen till rasism är tydlig.
Samtidigt ser många hubotarna som maskiner som man kan slå eller våldta hur som helst. Lagen i Äkta människor ger inte fler rättigheter till en hubot än till en gräsklippare, så frågan väcks rättsligt om huruvida hubotarna ska få mänskliga rättigheter.
Att ”jailbreaka” en hubot för att få den att göra saker den inte var tänkt till känns också som en logisk följd.
Robotar är numera en självklarhet inom industrin, militären och sjukvården. En ny robotdammsugare kan vi idag få för 1000 kr och en ny robotgräsklippare kan vi få för 9000 kr (ändå köper många åkgräsklippare istället). Ändå ryggar många spontant tillbaka när staten nu satsar miljoner på att utreda hur robotar kan bidra i äldreomsorgen, vilket redan sker i Japan.
För att Äkta människor ska fungera så pass bra som dramaserie, så får man bortse från vissa ologiska aspekter. Om vi får hubotar lika avancerade som i serien så kommer ju även samhället runt omkring att ha förändrats en hel del. Robotforskaren Erik Billing jämför Äkta människor med om dagens smarta mobiler hade släppts ner i 50-talets samhälle.
Observera också att framtidens robotar knappast kommer att vara så jämnbra på nästan allting jämfört med människor. Mycket mer specialisering är att vänta. Exempel: Om några månader ska förarlösa bilar provköras bland allmän trafik på svenska vägar, vilket redan fungerat bra utomlands. Så hubotar lär inte behöva kunna köra bil.
Alla avsnitt av Äkta människor finns att se på SVT Play fram till 17 april. Äkta människor kommer även att visas i andra länder och en amerikansk version är på gång. Det kommer eventuellt även att bli en andra säsong nästa år.
Det finns ett antal faktorer som kan göra att vi aldrig uppnår ett samhälle med robotar lika avancerade som i Äkta människor. Men robotpolitik kommer att bli mer aktuellt så länge robotarna fortsätter att utvecklas exponentiellt som nu.
Andra om Robot, Science Fiction, TV, Kultur, Samhälle, Politik, Äkta människor
Det är viktigt att nå ut med det gröna budskapet på fler sätt än genom texter. Tipsa därför datorspelare om spelet Fate of the World, där man ska balansera världen med allt från peak coal till tobinskatt.
Nya numret av utmärkta klimatmagasinet Effekt har temat Kampen om tiden. Där kan du bland annat läsa ett reportage som jag skrivit om tids- och miljöforskaren Jörgen Larsson. Om hur man kan känna sig mindre tidspressad, samtidigt som man ökar sin livskvalitet och gynnar miljön.
Effekt brukar finnas där andra magasin säljs. Du kan också köpa tidningen här – både som pdf eller i pappersformat.
Camino – kvalitetsmagasinet som inspirerar till en smartare livsstil – har utsett Hållplats Hådén till månadens webbtips! Så här motiverar de sitt val: ”Göran Hådén gillar att filosofera över vad som skapar ett rikt liv. Hans blogg tittar närmare på lycka, engagemang och miljöpolitik. Lättillgängligt och trevligt om viktiga och intressanta ämnen.”
Med detta inlägg nr 700 får jag passa på att välkomna nytillkomna följare av Hållplats Hådén! Jag tar tacksamt emot synpunkter, frågor eller tips. Om ni tycker att det dröjer länge mellan inläggen ibland så är många av de 699 tidigare inläggen lika aktuella idag 🙂
Det mesta av jordens ekosystem finns i hav som inte ägs av någon. Det utnyttjas av kortsiktiga vinstintressen som exploaterar haven allt hårdare. Två tredjedelar av världens fiskbestånd är idag kraftigt överexploaterade. Jakten på olja, gas och mineraler riskerar också att bli förödande för haven. Miljöpartiet genom EU-parlamentariker Isabella Lövin och språkrör Åsa Romson vill därför se ett nytt FN-organ med ansvar för världshaven.
Ett mycket viktigt förslag som drivs inför det stora miljömötet Rio+20 som går av stapeln 20-22 juni.
 | Anonym om Bästa poddar för kunskap |
 | Bra guide till när f… om Konsten att förutsäga fra… |
 | Göran Hådén om Konsten att förutsäga fra… |
 | Feministisk workshop om Konsten att förutsäga fra… |
| Anonym om Bästa poddar för kunskap |
Hållplats Hådén 